Johan Ahlberg har provkört 2017 års KTM 1090 Adventure, motorcykeln som trots sitt äventyrliga stuk erbjuder sporthojs-prestanda.

Redan 1997 lanserade KTM en motorcykel som kallades KTM 640 Adventure, och för många kom modellen som en glad överraskning. Äntligen fick all världens äventyrligt lagda en tuff offroadmaskin som även fungerade för lite längre turer, med ett stuk som flirtade med alla Dakar-fantaster. Jag var en av alla som var sålda, grusfrälst SOE:are som jag var på den tiden (och fortfarande är i mitt hjärta) och drog till Korsika för att upptäcka ön bakom styret på 640 Adventure i sällskap med ett gäng tyska enduroförare. Hojen bjöd visserligen på en hel del vibrationer, men överlag var det dåtidens drömmaskin för äventyrare med Dakar-drömmar. Sedan dess har det runnit en hel del vatten under broarna, och KTM har gjort sin hemläxa många gånger om. Adventure-modellerna har blivit mycket smidigare och ”smartare”, och sedan ett antal år har de encylindriga motorerna ersatts av betydligt större och starkare V-twinnar. På gott och ont.

Under årens lopp har den här typen av äventyrliga långfärdsmaskiner blivit allt populärare, vilket är fullt förståeligt. Lagom tills KTM knep sin 16:e titel i Dakar-rallyt, i och med att deras engelska fabriksförare Sam Sunderland knep seger i årets upplaga av det stentuffa rallyt, fick jag tillfälle att provköra den rykande heta KTM 1090 Adventure av 2017 års modell - En äventyrlig motorcykel med fokus på asfaltsvägar, men som inte gör bort sig det minsta på grusvägen. För dig som föredrar seriöst grussmisk före fast underlag finns även R-versionen som är bättre rustad för tuffare offroadkörning med bland annat häftigare fjädringskomponenter och trådekrade hjul.  I det här fallet handlar provkörningen helt och fullt om standardversionen 1090 Adventure (som bland annat har gjutna aluminiumhjul). Tidigare har jag även provkört dess större syskon 1290 Super Adventure. Läs reportaget HÄR.

Den digitala revolutionen kom för att implementeras hos KTM motorcyklar i stor skala, med digital motorstyrning, förarassistans och olika säkerhetssystem som få människor vågade drömma om på 1990-talet.

Nu är det dags att säga hej till nya KTM 1090 Adventure. En motorcykel som skapats ur samma grundidé som sina större 1290 Super Adventure-syskon, som är redo för varje äventyr. Smidigare än den ser ut att vara och mycket lättkörd, i kombination med dess 125 hästkrafter starka 75-graders V-twinnen på 1050 kubikcentimeter, som samtidigt öser ur sig 109 newtonmeter vridmoment som bäst. Det här ger en kombo som resulterar i en rejält stor portion körglädje.

KTM 1090 Adventure finns även som 95 hk-version, som även går att få i 48 hk-utförande (35 kW), för dig med A2-begränsning.

Motorn är med fyra ventiler per cylinder, och kombinerar asymmetrisk dubbeltändning (per cylinder), flödesoptimerade insug och avgaskanaler och två överliggande kamaxlar per cylinder, som styr de DLC-härdade ventilarmarna. De smidda kolvarna hos KTM 1090 Adventure är 5 mm mindre i diameter än kolvarna hos KTM 1290 Super Adventure, och samtidigt 50 gram lättare, där deras låga vikt hjälper till för att maximera gasresponsen och den varvvilliga karaktären hos 1090-motorn. Grafal-beläggningen hos kolvarna ska minimera friktionen och samtidigt förbättra hållbarheten. Den motorkraft-assisterade slirkopplingen minskar automatiskt trycket på kopplingslamellerna då moment-överföringen till motorn blir för stor. Omvänt hjälper det också genom att öka lamelltrycket vid gaspådrag. Systemet minskar risken för bakhjulslåsning vid kraftig nedväxling, samtidigt som det också minskar kraften som krävs för växling, vilket gör det enkelt att manövrera kopplingen med ett enda finger.

Den sexstegade växellådan överför motorkraften via den hydrauliskt manövrerade PASC slirkopplingen till det 17 kugg lilla framdrevet, vidare till X-ring-drivkedjan och bakhjulets 42 kugg stora bakdrev. Skulle du råka vrida lite för häftigt på gasen, så pass att bakdäcket spinner loss kliver antispinnsystemet in och styr upp det åt dig. Motorcykelns antispinn-system (TC) har tre olika ”känslighets-lägen” och kan även stängas av. Dessutom finns ett offroadläge som tillval.

Precis som många busmaskinen Super Duke och övriga Adventure-maskiner är ramen en fackverkskonstruktion av krom-molybden som är sammanbultad med bakramen av aluminium. Tillsammans med den gjutna aluminium-svingarmen är det här en stadig enhet som håller allt på plats, men samtidigt tillåter en viss mån av flex, som tillsammans bidrar till den trygga och självklara körkänslan. Under årens lopp har jag kört många mil bakom styret på olika Adventure-maskiner, och känslan då jag hoppar upp och kramar kring det koniska aluminiumstyret är just så där självklar som jag vill att det ska vara. Redan innan jag ens kört en meter så kändes det bra. Det bådade onekligen gott för den stundande körningen. Och så rätt jag hade.

Redan från start var det friskt vridande på gasen som gällde, och i kombination med kurviga och smala bergsvägar blev resultatet en fantastiskt rolig körning. För bästa körupplevelse kan styre (två steg, +-10mm horisontellt), fotpinnar (10mm diagonalt, uppåt och bakåt), kopplings- bromsreglage (fem steg) och kåpglaset justeras i flera lägen (25 mm). Handtagsskydd är standard, och förutom att skydda mot stenskott och piskrapp från grenar, ger det även ökat skydd mot väder och vind.

KTM 1090 Adventure kan för den oinvigde se stor och tungkörd ut, men faktum är att det här är en synnerligen rapp ”sportmotorcykel” med offroadstuk, som är sjukt snabb på såväl välkurvade småvägar som lite större vägar, där den slukar alla långa svepande högfartsböjar med stor aptit. Skulle du råka förvirra dig ut på någon tråkig motorväg så behöver du inte misströsta allt för mycket. Motorn erbjuder kraft så att du kan ligga och surfa fram tämligen vilsamt i motorvägstempo, tills det är dags att vika av till förmån för betydligt roligare körning på all världens småvägar, oavsett om det är med fast eller löst underlag.

Jag är fullt medveten om att jag tummar på gränserna när bakdäcket kämpar för fullt med att finna fäste, men med händerna på det breda styret, den upprätta körställningen, och med baken vilande mot den bekväma och fasta sadeln känns det ändå tryggt. Det är lätt att luras att tro att det inte går riktigt så snabbt som hastighetsmätaren visar med all tydlighet. Fastän tempot är högt protesterar inte chassit det minsta. Fjädringen, med sin 43-millimeters upp-och-ner-vända WP-framgaffel och WP-bakdämpare (185 respektive 190 millimeters fjädringsväg) lirar perfekt, och jag får alltid bra feedback från de två hjulen, vilket hjälper mig med att veta vart gränsen går. Hur mycket mer kan pressa utan att även framdäcket tappar fästet?

Motorcykelns antispinn-system erbjuder tre olika körlägen som standard, som väljs via de multifunktionella menyknapparna på vänster styrhalva. "Sport" är för aggressiv körning med en sportig gasrespons och en märkbar mängd däckspinn. "Street" är för en mer städad, bekvämare, mer kontrollerad körning med full motoreffekt, medan "Rain" ger tidiga insatser och maximalt grepp på vått underlag. Antispinn-läget "Offroad" finns som tillval.

Under provkörningen är det mestadels asfaltskörning som gäller, och marginellt med grusåka. Och under grusvägskörningen jag får tillfälle att prova KTM 1090 ADventure är förhållandena inte till förmån för att testa vad den går för här. Med rätt däck och mindre trafik att ta hänsyn till så är jag övertygad om att även det här är en fantastiskt rolig grusbusmaskin. Men jag ber att få återkomma med en mer uttömmande utvärdering på detta område vid ett senare tillfälle. Under den lilla grusvägskörningen jag ändå fick så upplever jag 1090 Adventure som tryggheten själv. Fjädringen jobbar snabbt och fint, utan att vara vare sig gungig eller stötig. Körställningen är som klippt och skuren för en aktiv körning, samtidigt som komforten är mycket bra.

Jag mäter 183 centimeter och att sitta ner eller stå upp känns helt självklart, där jag känner mig som ett med maskinen i alla lägen. Fram sitter dubbla 320-millimeters bromsskivor tillsammans med dubbla radiellt monterade fyrkolvsok från Brembo, och här snackar vi bromskraft så det räcker och blir över, och med föredömligt bra bromskänsla som gör det enkelt att dosera rätt bromskraft i alla lägen. Och när jag måste slå på bromsarna så känns det tryggt med ett välavstämt ABS-system, som hjälper mig att bromsa hyffsat aggressivt på det lösa underlaget trots däck som i första hand hör hemma på asfalt (Metzeler Tourance Next - 110/80-19 och 150/70-17). ABS-systemet (Bosch 9M+) går att stänga av för den som är extra extremt erfaren, extra vågad eller bara dumdristig.

Som tillval finns ”Offroad Pack” med Offroad ABS, Offroad Traction Control och körläge ”Offroad”. Med ABS "Offroad"-läget går det att bromsa stopp på bakhjulet, samtidigt som ABS-funktionen fortfarande är aktiv hos framhjulet. Offroad Traction Control är för ambitiöst grusbus där systemet tillåter upp till 100% däckspinn, dvs dubbla bakhjuls-hastigheten (i relation till framhjulet). Med körläget ”Offroad” inkopplat begränsas gasrespons och toppeffekt, för att hjälpa föraren att behålla full kontroll varhelst han tar motorcykeln. Samtidigt aktiveras antispinnsystemet ”Offroad” automatiskt.

Antispinnsystemets TC-lampa blinkar titt som tätt. Resultatet är att motorkraften dämpas en aning per automatik, utan att jag knappt märker av det. Det är inte störande överhuvudtaget. Framför mig syns däckspåren från mina kollegor tydligt, spår som ringlar sig fram likt långa ormar i det rikliga lagret av salt som strötts ut på asfaltsvägen. Termometern visar på några få plusgrader och fästet är minst sagt lite lurigt. Med det sagt betyder det inte att det på något vis är tråkigt. För det är det inte. Tvärtom är körningen oerhört rolig och inspirerande. Jag stortrivs och vill egentligen bara fortsätta, till nästa kurva, nästa krön, nästa bergstopp, nästa landsgräns, nästa kontinent… Men roligt är ibland kort, och till sist är även denna provkörning över, vare sig jag vill eller inte. Jag längtar redan efter nästa tillfälle tillsammans med denna skönhet. I huvudet har jag redan börjat smida på mina långflugna planer på det ultimata äventyret. Men det är en helt annan historia. Den här resan slutar här. Nu är det din tur att börja planera ditt livs äventyr. Kanske blir det bakom styret på KTM 1090 Adventure?

Rekommenderade priset för KTM 1090 Adventure 2017 är 129.900 kronor.

LÄNK: MER FAKTA OM KTM 1090 ADVENTURE - 2017