KTM har alltid varit noga med sitt racing-arv. Så är även fallet då nya 1290 Super Adventure S lanseras. Johan Ahlberg har provkört 2017 års modell, som fått en hel del nytt.
I samband med 2016 års internationella motorcykelmässa EICMA i italienska Milano presenterade KTM bland annat sin senaste Adventure-familj, som vuxit till sig med fler modeller. 1090 Adventure R och 1290 Super Adventure R erbjuder rejält tilltagen fjädringsväg, god markfrigång, grovmönstrade däck, och är skapta för att tillfredsställa behoven hos även den mest erfarne grussmiskaren med högt ställda på att kunna ta sig fram även vid sidan om den normala vägen, snabbt transportera sig genom öknen eller ta sig fram smidigt även på mindre traktorstigar och sladda järnet med på grusvägar. Sedan har vi 1090 Adventure och 1290 Super Adventure S som är skapta med fokus på smidig och snabb körning på framförallt asfaltsvägar, men som inte bangar då det nalkas grusvägskörning. För dig som siktar på att köra extra långt och med ännu högre krav på extra god komfort erbjuder KTM den äventyrliga touringmodellen 1290 Super Adventure T. I det här fallet är det den lite sportigare 1290 Super Adventure S som jag provkört.
Tre år efter lanseringen av den banbrytande KTM 1190 Adventure, som redan det var ett direkt ”hot” mot sportmotorcyklarna, har nu österrikarna inlett nästa fas som kommer förändra maktbalansen på all världens asfaltsvägar: KTM 1290 Super Adventure S. Det här är en motorcykel som har alla attribut som krävs för att överskugga många moderna sportmotorcyklar – med dess semi-aktiva fjädringssystem, den senaste versionen av revolutionära MSC och 160 hästkrafter av härlig motorkraft.
Precis som sina syskonmodeller T och R, har även 1290 Super Adventure S fått en helt ny front med revolutionerande LED-strålkastare. Den skapades genom ett nära samarbete mellan KTM:s hovleverantör när det kommer till design, Kiska Design, och KTM:s ingenjörer. I dess centrum finner vi en central aluminiumkonsol för de nya LED-lamporna, som samtidigt fungerar som en kylare för elektroniken. Integrerat på respektive sida, i den nedre delen av strålkastarna, finner vi LED-kurvljus som ska ge extra bra belysning av vägen, baserat på data från vinkelsensorn hos MSC-enheten. Då motorcykeln lutar 10 grader tänds ett av kurvlljusen, vid 20 grader två och vid 30 grader lyser samtliga tre. Efter en stunds kvällskörning på välkurvade småvägar i mörker vet jag att ljuset sprider betydligt mer ljus då halvljuset är aktiverat än vad många andra motorcyklar med traditionell strålkastare erbjuder med helljuset påslaget. Totalt sett är det väl godkänt ljus. Jag gillar kurvljus-funktionen, men när det kommer till ljus hos motorcyklar finns det fortfarande massor att göra, och så även i det här fallet.
En annan intressant och skön nyhet är att nya KTM 1290 Super Adventure S inte längre har något traditionellt mekanisk tändningslås utan istället är med så kallad ”Keyless” modell med en sändare som måste vara i närheten av motorcykeln. En ny lås/lås-upp-knapp (LUB) styr över tändningen. Styrlåset och tanklocket är också integrerade hos det så kallade KTM RACE ON-systemet. Automatiskt låst och upplåst, kan tanklocket öppnas upp till en minut efter att tändningen har stängts av. Styrlåset aktiveras genom att vrida styret åt vänster och trycka på LUB-knappen minst två sekunder. En kort tryckning på LUB-knappen låser upp styrlåset igen och aktiverar tändningen. Om transpondern skulle komma för långt från motorcykeln efter start visas ett varningsmeddelande på TFT-skärmen.
Förutom en kortare grusvägssväng var det fullt fokus på slingrande asfaltsvägar som gällde under provkörningen, och med landsvägsdäck på de 17 respektive 19 tum stora gjutna aluminiumhjulen kändes det bäst att hålla sig på fast underlag. Nåja, med tanke på att termometern visade på några få plusgrader och vägarna var vita av salt så var det inte alltid som asfaltsvägarna erbjöd grepp att lita särskilt mycket på. Med tanke på det rådande underlaget så var jag oerhört nöjd över att jag just satt bakom styret på nya 1290 Super Adventure S. Trots tämligen uppskruvat tempo och ofta kluriga vägförhållanden så kändes det förhållandevis tryggt, även om antispinnlampan stundtals blinkade ikapp med ”risk-för-ishalka-lampan” under provkörningen.
Årets 1290 Super Adventure S har fått en hel del nytt, såväl elektroniska och tekniska uppdateringar liksom delvis ny design och andra saker som ska ge en säkrare, roligare och mer komfortabel körning. För 156 900 kronor får du en synnerligen rolig och tekniskt avancerad motorcykel som kommer att föra dig till nya höjder.
Efter en härlig inledning med fotografering och annat skoj på slingrande bergsvägar var det dags för ett fikastopp för att träffa självaste Jordi Viladoms, som under flera år var Dakar-kungen Marc Coma:s parhäst under Dakar-rallyt, och som nu är ansvarig sportchef för KTM:s rallyteam. Det var två år sedan jag träffade Jordi senast, då jag provkörde den motorcykel som han slutade tvåa med i 2014 års Dakarrally. När jag mötte honom nu var han precis hemkommen från årets Dakar-rally, där hans teamförare Sam Sunderland vann och Matthias Walkner slutade tvåa. Märkbart glad men också trött efter flera veckors stentufft arbete förklarade han hur rallyförarna navigerar sig fram i rallytävlingar med hjälp av en så kallad roadbook, innan det var dags för mig och mina journalistkollegor att finna lunchstället på samma vis. Det blev en av dagens höjdpunkter.
Efter att jag tagit höger ut från garaget, ut på Carrer d'Alemanya och svängt vänster cirka 900 meter senare vid cirkulationsplatsen som ledde mig till Carrer Guimaraes tog jag höger och följde Avenida de Catalunya ut ur Jordis hemstad, Igualada, för att kort därefter vika av från den stora landsvägen N-IIa, in på den smala asfaltsvägen BV-1038 som slingrade sig upp och ner genom det grönskande och välkuperade landskapet. Vid det här laget gladdes jag enormt åt att vara helt själv och således var helt utlämnad till att lita på mina navigeringskunskaper, samtidigt som jag pressade hojen tämligen hårt, men utan att tumma på säkerheten allt för mycket. Leendet på mina läppar blev allt fånigare. Efter en stunds klättring där motorn fick jobba lite extra bar det av utför och nu var det bromsarna som fick bekänna färg samtidigt som chassit pressades lite hårdare. Dessutom antar jag att motorcykelns dator hade fullt upp med att läsa av att läsa av alla givarvärden och se till att bakhjulet inte spann allt för mycket, eller säkerställa att jag inte låste något av hjulen under någon av alla tuffa inbromsningar, på de lurigt hala vägarna.
Egentligen är det skrämmande att man överlåter så mycket att körningen till en samling pyttesmå elektroniska komponenter. Samtidigt kan jag inte låta bli att tycka det är häftigt att tekniken har nått så långt och fungerar så imponerande bra. Trots att TC-varningslampan lyser för att visa att systemet just har klivit in och förhindrat bakhjulsspinn, så märks det oftast inte överhuvudtaget. Visst kan man känna av ett visst effekt-tapp vid kraftiga gasspåslag, om antispinn-funktionen aktiveras, men det är inga ryck och inte störande på något vis. Samma sak gäller då man bromsar lite för häftigt och C-ABS-funktionen (som i det här fallet är med så kallad kurv-ABS) kliver in för att förhindra hjullåsning och ökad risk för omkullkörning. Inte heller det märks nämnvärt, förutom i vissa fall då bromssträckan kan upplevas som mycket längre än man hade kalkylerat med, men där alternativet mycket väl hade kunnat resulterat i hjullåsning och däcksläpp som följd. När det kommer till bromsar så gäller det inte bara att dessa är effektiva, utan också att bromskänslan alltid är på topp. Bromsverkan finns så att det räcker och blir över, även i extremt pressade situationer. Dessutom är bromskänslan hos frambromsen superbra, och samtidigt finner jag det tämligen enkelt att dosera kraften hos bakbromsen.
Det må vara att det är en slags falsk trygghet, men det faktum att det finns olika körprogram och möjlighet att justera och även välja att stänga av båda ABS- och antispinn ger dig massor av valmöjligheter. Frågar du mig så är det bara ytterst få människor på denna planet som har förmågan att pressa den här motorcykeln till gränsen och komma helskinnad ut ur leken, med ABS- och antispinn-systemet avstängt. För alla andra är det helt fel beslut. Datorn i det här fallet är på många sätt och vis både snabbare och ”smartare” än de flesta av oss…
Väl nere i dalen tog jag höger ut på den lite större vägen BV-1037, och efter några snabba raksträckor och en skarp hårnål till höger som sedan följdes av en ännu tajtare vänsterböj passerade jag Rubió innan vägen åter smalnade av en aning i takt med att vi, jag och KTM 1290 Super Adventure S, klättrade upp för berget för att njuta av den underbara vägen som förde mig genom Rubios vindkraftpark, innan det åter var dags för en tuff inbromsning vid stoppskylten. Sedan tog jag höger nedför berget på välsaltade BV-1031 som efter några sköna högfartsböjar avslutades med ett högfartsparti innan det var dags för en kortare körning på motorvägen A2 i riktning mot Barcelona och lunchstället, målet för dagens roadbookkörning.
Efter lunchen är det åter dags att stilla hungern hos körbehovet, men nu guidad av lokal vägvisare. Väg B-111 ringlar sig likt en orm genom det kuperade och gröna bergslandskapet strax väster om det 1 236 meter höga och sågtandade berget Montserrat, en populär turistattraktion cirka 5 mil nordväst om Barcelona. För mig som älskar välkurvade bergsvägar är det ett slags paradis.
Integrerat bakom det justerbara kåpglaset (där höjden på kåpglaset går att justera snabbt och enkelt med den nya enhands-snabbjusteringen finner vi den nya 6,5 "(16,5 cm) stora TFT-skärmen i fullfärg som hjälper föraren att hålla koll på den omfattande elektroniken och styra mängder av inställningar med de belysta menyknapparna på styret. TFT-skärmen är med förstärkt ”gorilla-glas” av anti-reflex-modell. Vinkeln på skärmen går också att justera för bästa personliga anpassning och synbarhet.
Under färd kan en mobiltelefon förvaras och laddas i det vattenskyddade USB-facket till höger om instrumenteringen. Dessutom möjliggör nya KTM My Ride att du kan koppla samman din telefon med motorcykelns instrumentering via blåtand, och hålla koll på och styra inkommande samtal och ljud via motorcykelns reglage. Här passar jag också på ge KTM beröm för hur smidigt det går att snabbt växla mellan olika menyer och styra olika funktioner. Plus också för de smarta snabbvalsfunktionerna, där man själv kan välja sin personliga ”favoriter”, vilket underlättar att snabbt styra en viss funktion, som att exempelvis slå på eller stänga av värmehandtagen (tillval). Placerat under TFT-skärmen finns även ett 12-voltsuttag för laddning av diverse elektronikprylar.
Normalt inte en stor sak, men i värsta fall kan det innebära en stor trafikfara att glömma att stänga av motorcykelns blinkers. Det har KTM löst genom automatisk blinkersåterställning (ATIR) som stänger av blinkern efter 10 sekunder och 150 meter, om brytaren inte används en andra gång.
1290 Super Adventure S delar inte bara den 1301 kubikcentimeter stora och 160 hästkrafter starka 75° V-Twinnen med "R"-versionen utan också det omfattande assistanspaketet med MSC och MTC samt praktiska funktioner som farthållare och KTM Race On. För enastående höghastighets-stabilitet, även då väskorna är fullastade, är de integrerade väskhållarna för KTM:s bagagesystem nu av ”flytande modell”.
Den 1301 kubikcentimeter stora 75-graders V-twinnen är underbart stark, där det saftiga vridmomentet (på maximalt 140 Newtonmeter, varav 108 Nm redan vid 2500 varv per minut) ser till att du snabbt kommer upp i fart igen efter att ha tappat tempot en aning genom hårnålen, där du just njutit av den härliga känslan som infann sig som ett direkt resultat av det perfekta spårvalet och det rejäla nedlägget. Det är ju de där perfekt kurvkörningarna man vill åt, i första hand. Att sedan känna hur det bakdäcket kämpar (Pirelli Scorpion Trail II i det här fallet) med att finna optimalt med fäste samtidigt som du accelererar järnet för att så snabbt som möjligt komma till nästa kurva är obeskrivligt härligt. Och att få sitta här bakom styret på en motorcykel som älskar den här typen av körning minst lika mycket, utan att protestera det minsta, är fantastiskt.
Det lutnings-vinkelavkännande antispinnsystemet (MTC) erbjuder fyra standard-körlägen, som du snabbt och enkelt väljer mellan via multi-menyknappen på vänster styrhalva. "Sport" ger respektabla prestanda och tillåter en del hjulspinn. "Street" ger en aningen mjukare karaktär till förmån för bekväm, kontrollerbar körning med full motoreffekt, medan "Rain" gör att systemet ”kliver in och styr upp” i ett tämligen tidigt skede för maximalt grepp på vått underlag. Med körläget Offroad aktiverat begränsas gasrespons och toppeffekt. Samtidigt aktiveras antispinnsystemets offroadläge automatiskt.
Som tillval finns "Travel Pack", som bland innehåller Hill Hold Controll (HHC) som underlättar start i backe, Motor slip Regulation (MSR), Quickshifter+ för kopplingsfri upp- och nedväxling och KTM My Ride som har ett handsfreekit för att ta emot inkommande samtal under färd, samt en musikspelarfunktion.
För säkerhets skull är KTM 1290 Super Adventure S även standardutrustad med däcktrycks-övervakningssystem (TPMS) kontrollerar däcktrycket och visar det på instrumentskärmen, och varnar om däcktrycket blir för lågt.
Växlingarna går av bara farten, utan minsta strul. Tack vare slirkoppling och quickshifter+ (tillval) behöver jag inte bry mig om att använda den hydrauliskt manövrerade kopplingen vid vare sig upp- eller nedväxlingar. Resultatet är oerhört snabba växlingar, och som dessutom är imponerande sömlöst mjuka. Skulle du känna för att köra lite mer avslappnat så finns det dessutom farthållare, som du enkelt manövrer med vänster hand.
Chassit sköter sig perfekt. En detalj som jag vet att inte alla gillar, men som jag personligen inte har svårt för, är att framgaffeln inte niger i stort sett alls, även då jag bromsar provocerande hårt med frambromsen. Det är ett direkt resultat av att motorcykeln är försedd med semi-aktiv fjädring. För stunden är fjädringen förinställd på sport-läget. När som helst under körningen kan jag enkelt skifta mellan olika fjädringsinställningar; Sport, Street, Komfort och Offroad som anpassar dämpningen, i realtid, till det aktuella vägförhållandet och förarens önskemål, som bygger på uppgifter från en uppsättning av slagslängdsgivare och accelerometrar. Dessutom kan fjäderförspänningen hos den främre och bakre fjädringen ställas in på fyra fördefinierade grundinställningar (solo, solo med bagage, körning med passagerare och även körning med passagerare och bagage). Det kanske låter komplicerat, och det är systemet också, men inte så att du märker av det.
Efter att du snabbt och enkelt har valt din önskade fjädringsinställning (kan även göras under färd) så ställer systemet snabbt om sig enligt dina önskemål. Allt hålls samman av den lasertillskurna och robotsvetsade fackverksramen av krom-molybden. Enligt KTM utgör ramen endast 9,8 kilogram av motorcykelns uppgivna vikt (då den 23 liter stora bensintanken är fulltankad) på 238 kilogram (215 kilogram utan bensin i tanken). Den gjutna aluminium-svingarmen är designad för att inte bara vara stabil och styv, utan också erbjuda optimal flex. Med tillgång till så här mycket motorkraft är det inte bara lätt hänt att framhjulet väger lätt mot vägbanan och allt som oftast lyfter till väders. Då känns det tryggt att motorcykeln även är kittad med en styrdämpare från WP, som minskar risken för ofrivilligt styrfladder.
Till synes små justeringar gör en enorm skillnad när det gäller den "magiska triangeln", det vill säga förhållandet mellan förarsadeln, styret och fotpinnarna, som definierar körställningen på en motorcykel. KTM 1290 Adventure erbjuder två positioner för styret +/- 10 mm horisontellt. Dessutom kan föraren välja mellan två olika positioner för fotpinnarna, som skiljer sig med 10 mm i en diagonal riktning (uppåt och längre bak). Kopplings- och handbromsreglaget är också justerbara (fem steg). Dessutom går det att välja mellan två olika sadelhöjder. Handtagsskydd är standard, och ger tillsammans med kåpan, kåpglaset och bensintanken föraren ett gott skydd mot väder och vind.
KTM 1290 Super Adventure S är en motorcykel utan några egentliga brister. Det här är motorcykeln som snabbt tar dig från punkt A till B, oavsett hur långt det är mellan dessa två platser. Den slukar små välkurvade asfaltsvägar med stor aptit, och det är ju precis vad den här versionen i 1290 Super Adventure-familjen ska vara bäst på. Vet du med dig att du framförallt kommer att sladda fram på grusväg är det antagligen 1290 Super Adventure R, eller kanske rentutav Adventure 1090 R du ska välja. I jämförelse med exempelvis 1090 Adventure S så märks det att 1290 Super Adventure S väger lite mer, men det tar 1290:n igen med råga i form av mer muskelstyrka. Med det sagt betyder det inte heller att den ens är i närheten så tung som man kan luras att tro att den är. 1290 Super Adventure S är oerhört välbalanserad och erbjuder ett komplett paket där all elektronik samspelar på ett fantastiskt vis för att inte bara göra körningen oerhört rolig och underhållande, utan även bidrar till att den blir avsevärt mer komfortabel och säkrare. Att vrida på gasen ut ur böjarna bakom styret på denna äventyrsmaskin blir som en drog, det är helt underbart och jag vill bara ha mer och mer.
LÄNK: MER FAKTA OM KTM 1290 SUPER ADVENTURE S