Inför säsongen 2014 har Husqvarna och Husaberg slagits samman, och resultatet är nya generationens motorcyklar från Husqvarna. Här kan du läsa den första provkörningen av Husqvarnas nya Enduromodeller.
Lite förenklat kan man säga att den första serien av den nya generationens motorcyklar från Husqvarna är Husabergare som klätts i vit-blå-gula Husqvarna-kläder. Förutom att denna sammanslagning, eller snarare återförening, är ett måste i dessa ekonomiska tider, där motorcykelförsäljningen i världen mer eller mindre halverats på några få år.
Jag är inte särskilt nostalgiskt lagd, och anser att en bra motorcykel är en bra motorcykel oavsett märke på bensintanken. Resultatet i det här fallet är i det stora hela mycket lyckat.
När Husqvarnas 2014-modeller först visades gick det ett sus genom restaurangen där motorcykelpress från all världens hörn var samlade. Personligen anser jag att den nya designen är mycket lyckad, med dess vita bas och blå-gula dekor. Och trots att företaget har sitt säte i Österrike trycker man hårt på märkets svenska rötter. Under pressvisningen får även Thomas Gustavsson sin välförtjänta uppmärksamhet, både som en av grundarna till Husaberg, men också som mycket framgångsrik enduroförare. Personligen påpekar han att det givetvis är tråkigt att Husaberg försvinner, men han påpekar samtidigt att det var med Husqvarna allt började. Husqvarna var helt enkelt pionjärerna inom framförallt motocross.
HUSQVARNAS HISTORIA I KORTHET Husqvarna, som har sitt ursprung från orten vid Vättern i södra Sverige, startade sin verksamhet år 1689 med att konstruera musköter åt det svenska försvaret. Motorcykelverksamheten drogs igång först år 1903, vilket gör Husqvarna till ett av världens äldsta motorcykelföretag, med oavbruten produktion. Den första motorcykeln från företaget lanserades 1918, och till en början var fokus på landsvägsmodeller. På 50-talet började det bli populärt med offroadmotorcyklar, och på 60-talet vann Husqvarna ett antal VM-titlar inom motocrossens 250- och 500-klasser, med förare såsom Torsten Hallman, Malcolm Smith, och inte minst Hollywood-skådisen Steve McQueen. Under 80-talet började enduroverksamheten ta fart, och det med hjälp av många titelvinster från bland annat Sven Erik Jönsson och Thomas Gustavsson i spetsen. I slutet av 80-talet, närmare bestämt år 1987 köptes företagets motorcykelenhet av Cagiva-gruppen och verksamheten flyttades till italienska Varerse. Det var i den här vevan som ett gäng svenska endurofantaster (bland annat Thomas Gustavsson), som tidigare jobbat hos Husqvarna, drog igång Husaberg. År 2007 såldes Husqvarna motorcyklar till tyska BMW, för att under mars månad i år återigen byta ägare och bli en del av KTM-familjen. |
Den främsta nyheten rent tekniskt är att enduromodellerna nu fått länkage (tillsammans med fullt justerbar DCC-dämpare, Dual Compression Control, från WP), istället för länkagelöst system med PDS-dämpare som hos KTM:s enduromaskiner. Resultatet är positivt, även om länkagets nedersta delar riskerar att skadas i extrem terräng, i värsta fall. Vidare finner vi att bakramen är tillverkad av plast (även hos Husvarnas motocrossmaskiner av 2014 års modell). Fördelarna gentemot traditionell bakram av aluminium eller stål är att den är mer flexibel, och inte blir skev i första taget vid exempelvis en vurpa.
Andra höjdpunkter hos Husqvarnas enduromaskiner av 2014 års modell är CNC-frästa gaffelkronor, fullt justerbar 4CS Closed Cartridge framgaffel från WP, hydrauliskt manövrerad Magura-koppling med "Flex" reglage, Brembo-bromsar, luftburk med luftfilter som snabbt och enkelt byts utan behov av verktyg, svarta DID-fälgar och CNC-frästa nav. Bensintanken med dess "bajonett-tanklock" är av transparent plast, vilket underlättar att hålla koll på aktuell bränslenivå. Hos fyrtaktsmodellerna har en bränslepump integrerats hos bensintanken. Samtliga enduromaskiner har en sexstegad växellåda.
Modellutbudet på endurosidan sträcker sig från den minsta tvåtaktaren TE125, via TE250, TE300, FE250, FE350 och FE450 upp till den minst sagt muskulösa fyrtaktaren FE501. Samtliga enduromaskiner, förutom TE125, är med elstart, där TE250 och TE300 även är kittade med kickstart för säkerhets skull. Hos fyrtaktsmodellerna har kicken och dess tillhörande motordetaljer slopats till förmån för lägre vikt. Å ena sidan betyder det att om man får batteritorsk så blir det problem att starta motorn. Å andra sidan så uppstår i regel inte detta problem, om man underhåller och sköter sin motorcykel som man ska. Ett tips för dig som känner dig orolig för detta är att underhållsladda batteriet med jämna mellanrum.
För att du ska kunna välja den enduromaskin som passar bäst för dig gäller det inte bara att du läser provkörningar och tester, utan även rannsakar dig själv. Vad ska du egentligen ha motorcykeln till, och hur duktig förare är du egentligen? Kanske är det inte modellen som "alla andra" kör med som passar bäst för dig och dina behov. Kanske är det bättre med en lättare maskin, som har färre hästkrafter. Och spelar den ekonomiska biten en stor roll så kanske du gör klokt i att titta lite närmare på tvåtaktarna, som är billigare och enklare att serva.
Här följer en utvärdering från den första provkörningen av respektive enduromodell:
(FLER BILDER LÄNGRE NER)
TE125 – 70.581 kronor
TE125 är den perfekta instegsmaskinen för dig som vill lära dig endurokörningens konst från grunden. Samtidigt är det ett vinnarämne för dig som satsar på högsta nivå. Lär du dig att köra snabbt med den här så kommer sannolikt bli grymt snabb bakom styret på i stort sett vilken annan enduromaskin som helst. Personligen är det här inte mitt förstahandsval. Som gammal fyrtaktsförare, har jag svårt att anpassa körstilen som i det här fallet kräver att man är "på" och kör extremt aktivt hela tiden. Väljer du fel växel får det stora konsekvenser, och motorbromseffekten hos en fyrtaktare saknas. I gengäld har du här en fantastiskt smidig maskin som med sina 96 kilogram inte är omöjlig att lyfta för egen maskin vid en eventuell fastkörning.
Upplevelsen är även att den är nervösare i chassit än exempelvis fyrtaktsmodellen FE350, men det vägs upp av att TE125 är fantastiskt snabb i de tajtaste vändningarna. Du som är van vid att köra tvåtaktare kommer att finna att motorn har en mycket fin och linjär kurva, med en hel del kraft redan på låga varvtal. Totalt sett erbjuder motorn effekt så att det räcker och blir över till det mesta, det gäller bara att lära sig att få ur det mesta möjliga från den. För dig som inte är lika van vid att köra 125-kubiks tvåtaktare gäller det att välja en lägre växel och vrida lite mer på gasrullen, så ska du se att farten ökar dramatiskt...
Chassimässigt är TE125 en dröm. För dig som är 180 centimeter eller längre kan modellen upplevas som liten, men faktum är att sadelhöjden (960mm) och markfrigången (355mm) är identisk med TE250 och TE300, och det endast är smärre geometriska skillnader mellan de tre TE-modellerna. Bland annat har TE125 en hjulbas på 1471 (+-10mm) millimeter medan hjulbasen hos TE250 och TE300 mäter 1482 (+-10mm) millimeter. Viktmässigt är TE125 överlägset lättast med sina 96 kilogram, medan vikten (utan bensin) för TE250 och TE300 anges till 104,4 respektive 104,6 kilogram.
LÄNK TILL FAKTA FÖR HUSQVARNA TE125
TE250 – 77.700 kronor
Precis som TE125 är en perfekt instegsmaskin, är TE250 en kombination mellan att vara en racemaskin för E2-klassen, samtidigt som det är en perfekt enduromaskin för trevligt skogsåka i största allmänhet.
Motormässigt är den starkare än TE125, och är därmed betydligt lättare att handskas med, även för dig som inte har så stor vana vid tvåtaktskörning. Den är framförallt betydligt mer "förlåtande" och inte lika kinkig om du av misstag skulle råka välja en för hög växel. Den är också stadigare då det bökar till sig, och i högre tempo. Samtidigt är den närmare 10 kilogram tyngre och inte riktigt lika smidig som dess mindre syskon.
Fjädringsmässigt är den suverän, och här märks framförallt länkaget fördelar extra mycket (i jämförelse med TE125). I jämförelse med KTM:s EXC250 gör länkaget att komforten ökar markant. Framförallt märks det genom att fjädringen är mycket bättre på att hantera alla sorters ojämnheter, inte bara de kraftigaste. Totalt sett är TE250 en potent och snabb enduromaskin, som är för dig som kanske vuxit ur TE125 eller vill köra tvåtakt och samtidigt ha tillgång till bra med effekt. Den passar bättre än TE125 för dig som är över 180 centimeter.
Det låter säkert tråkigt, men faktum är att TE250 i det stora hela inte har några egentliga svagheter. Bromsarna är suveräna med gott om bett och härlig känsla hos reglagen. Likaså är den hydrauliskt manövrerade kopplingen mycket exakt och föredömligt lättjobbad. Växellådan är, precis som hos övriga enduromaskiner från Husqvarna, distinkta och fungerar perfekt utan strul. Däremot är känslan lite "rå" och inte så "smörmjuk" som hos exempelvis många japanska motorcyklar. Det gäller att du är bestämd, utan att vara hårdhänt vid växlingarna.
LÄNK TILL FAKTA FÖR HUSQVARNA TE250
TE300 – 81.482 kronor
Det här är tveklöst en av världens bästa tvåtakts enduromaskiner som finns. Med det nya länkagesystemet är den till och med bättre än KTM:s motsvarighet, 300EXC. Den kanske inte lämpar sig som den optimala maskinen för dig som siktar på att vinna VM eller SM, men en mycket snabb maskin för dig som siktar på att spöa polarna i något långlopp eller i klubbmästerskapet. Vid styret på den här har du tillgång till det bästa av två världar. Du kan njuta av tvåtaktarens låga vikt och suveräna smidighet. Dessutom är det avsevärt mycket enklare och billigare att utföra service av en tvåtaktsmotor i jämförelse mot en fyrtaktare. Samtidigt har motorn en karaktär som påminner om en fyrtaktare, det vill säga att den erbjuder gott om effekt över ett brett register, och är förlåtande i sin karaktär.
Då du kör en TE300 kommer du upptäcka att den är en hejare på att ta sig fram i bökig terräng, och det utan att trötta ut dig i onödan. Det är inte "hela världen" om du skulle råka välja en för hög växel på det är dags att forcera en brant uppförsbacke. Samtidigt som den går stadigt och känns trygg i snabbare partier är den imponerande lättkörd och smidig då det är dags att vända runt ett träd eller ta sig igenom att krångligt stenröse. Fjädringen jobbar fantastiskt bra över hela sitt register. Den sväljer såväl stora som små ojämnheter perfekt. Precis som hos sina andra tvåtakts-syskon är bromsarna suveräna, med gott om bromsverkan och perfekt känsla hos reglagen. Likaså är kopplingen mycket lättjobbad och växellådan rå i känslan, men fungerar perfekt i alla lägen.
Förarergonomin, är identiskt med TE250, och som klippt och skuren för fullvuxna. Varenda del är noggrant utformad för att föraren ska kunna röra sig fritt på motorcykeln utan att fastna eller känna av några "yxigt" utformade detaljer.
LÄNK TILL FAKTA FÖR HUSQVARNA TE300
FE250 – 84.949 kronor
Det här är tveklöst ett vinnande koncept. Modellen har mycket bra racingprestanda, med rejält med effekt då man vrider lite extra på gasrullen. Samtidigt upplevs den som snäll och förlåtande, vilket gör det till ett mycket tilltalande alternativ för motinären som söker efter en lättkörd men ändå rolig och snabb maskin.
Den tar sig fram mycket bra i extrem terräng, i synnerhet då det är stenigt och bökigt, vänder lätt runt tajta böjar samtidigt som den upplevs som trygg då det går fortare i stökig terräng. För dig som vill köra fyrtaktare är det här tvåtaktarnas TE125. Det är den lättaste fyrtaktaren och samtidigt den svagaste. Men när vi synar chassigeometrin hos de olika modellerna finner vi att samtliga fyrtakare har samma hjulbas (1482mm +-10mm), medan sadelhöjden är 970 millimeter och markfrigången är 345 millimeter.
På komponentsidan är det också lika, där framgaffeln är en fullt justerbar upp-och-ner-vänd 4CS Closed Cartridge från WP med 48 millimeters innerben medan stötdämparen bak är en fullt justerbar WP-dämpare med separat länkage. Fjädringsvägen anges till 300 millimeter fram och 330 millimeter bak. Bromsarna kommer från Brembo, och fram finner vi tvåkolvsok och 260 millimeters bromsskivan medan det sitter ett enkolvsok och en 220 millimeters bromsskiva bak.
Fjädringen är en riktig höjdare, där det nya länkaget lett till en märkbar förbättring. Den är komfortabelt mjuk och följsam genom hela sitt arbetsområde, med en viss progressivitet mot slutet av slaglängden. Upplevelsen är att motorcykeln löper vågrätt uppe på alla ojämnheter medan fjädringen jobbar effektivt för att finna fäste och samtidigt ta upp alla jobbiga stötar så att så att du som förare får så lite smällar som möjligt. När jag och Jörgen provkör de nya Husqvarna-maskinerna noterar vi att vi aldrig råkar ut för genomslag eller andra otrevligheter. Skulle du ha en mer aggressiv körstil eller väga mer eller mindre finns det mängder av justeringsmöjligheter för att anpassa fjädringen efter dina behov.
Summan är att FE250 är en förrädiskt snabb fyrtaktare som känns mysig att köra, men då man kollar in varvtiderna upptäcker att man kört betydligt snabbare än vad man antagligen trodde. Den här maskinen kommer vi sannolikt få se på toppen av en och annan prispall framöver.
LÄNK TILL FAKTA FÖR HUSQVARNA FE250
FE350 – 86.571 kronor
Det här är en lite vassare modell än FE250, som erbjuder kraft så att det räcker och blir över på de snabbare partierna. Samtidig är den helt underbar när man kör bland stenar och rötter, där det går att smyga fram och finlira sig genom de stökigaste partierna samtidigt som motorn svarar blixtsnabbt då man exempelvis behöver lyfta framhjulet över ett hinder. Förarergonomiskt är den perfekt även för längre personer, utan delar som sticker ut eller som du riskerar att haka fast i, och du kan smidigt byta körställning utan strul. Precis som dess syskon är fjädringen föredömligt välkomponerad. Den är komfortabelt mjuk, utan att vara gungig eller "för mjuk". Under provkörningen råkar vi inte ut för genomslag eller andra smällar från fjädringen, och efter provkörningen diskuterar vi just det faktum att FE350, liksom övriga av Husqvarnas enduromaskiner går mycket tyst och fint i skogen. Det är inget kedjerassel, smällar eller annat skrammel, och det enda ljudet som i storts sett hörs är det tämligen väl dämpade avgasljudet.
FE350 känns helt självklar i skogen. Som vi redan nämnt är det en maskin som kräver lite mer än FE250, men i gengäld får du tillgång till lite mer motoreffekt och en maskin som svarar lite bättre på gasen. Risken är dock att du tröttar ut dig mer bakom styret på FE350 än FE250, och i slutändan blir långsammare. Men om du söker efter en potent enduromaskin som fortfarande känns liten och smidig så kan FE350 vara maskinen för dig.
LÄNK TILL FAKTA FÖR HUSQVARNA FE350
FE450 – 87.891 kronor
Det här är en supertrevlig enduromotorcykel, som trots sin större motor är imponerade smidig och förlåtande. Jag med mina 183 centimeter trivs mycket bra bakom styret på den här modellen, i synnerhet då vi kör i det steniga endurospåret vid Glimminge Motorstadion i utkanten av Uddevalla. Precis som sina syskonmodeller, större som mindre, är chassit på topp. Fjädringen är perfekt avstämd och även då jag kör tämligen aggressivt in i de elaka stenpartierna sväljer den och tar upp stötarna på ett mycket bra vis. Som jag nämnt tidigare känns det som om motorcykeln håller sig ganska vågrät medan fjädringen jobbar effektivt för att ta upp alla smällar, och ojämnheter för att skona min kropp och erbjuda maximalt grepp åt däcken. Länkagesystemet har onekligen resulterat i en mycket god finkänslighet, framförallt mot mindre ojämnheter.
Även om FE450 har gott om motoreffekt så är uppplevelsen att det är en tämligen snäll maskin, som passar bra för lite av varje. Med rätt förare bakom styret finns förutsättningarna för att vara med och strida i toppen, i synnerhet i race där tempot generellt är lite högre, som exempelvis Gotland Grand National. Den känns trygg men ändå inte sävlig och trög. Vid långsammare körning i bökigare terräng klarar den sig mycket bra, men för detta ändamål finns det snabbare och bättre alternativ, som exempelvis FE250 eller TE125. TE250 eller TE300.
LÄNK TILL FAKTA FÖR HUSQVARNA FE450
FE501
Det här är inte helt oväntat ett muskelknippe som kräver respekt. När jag hoppar ombord på den här är det flera som drar på smilbanden. Någon kommenterar med att, är du man nog för den där, och faktum är att jag undrar det för en kort stund. Men väl till skogs minns jag varför vad det var jag gillade så mycket hos Husabergs FE501. För sin toppeffekt och den skrämmande modellbeteckningen till trots är det här egentligen en "mjukismaskin". Ja, du läste rätt. Bara för att en motorcykel har gott om hästkrafter på topp, behöver det inte betyda att man måste nyttja alla dess för jämnan. Som förare är det du som har befälet, och därmed bestämmer hus mycket du vill vrida på gasrullen, eller? Visst kan det vara så att man av trötthet "råkar" vrida lite för mycket på gasen, och då blir ännu tröttare till följd av den kommande brottningsmatchen med maskinen.
Tar du kommandot över FE501 och visar att det är du som förare som bestämmer, så är det tvärtom faktiskt en riktigt trevlig enduromaskin. Nog finns det gott om effekt alltid, men tack vare en välavstämd bränsleinsprutning är motorgången tämligen mjuk och utan ryck eller andra överraskningar.
Det må vara att det kanske inte är förstahandsvalet för dig som ska vara med och tävla i VM, men för trevliga skogsturer med favoritpolarna och kanske en och annan grusvägstur är en perfekt. Viktmässigt är den faktiskt bara ett halvt kilogram tyngre än FE450 (eller 13,5 kilogram tyngre än TE125). I övrigt är chassimåtten identiska med de mindre fyrtaktssyskon, med en sadelhöjd på 970 millimeter och en hjulbas på 1482 (+-10mm) millimeter.
Precis som Husqvarnas övriga enduromaskiner av 2014 års modell är fjädringen en perfekt mix av god komfort och prestanda. Dessutom erbjuder de fullt justerbara fjädringskomponenterna många justeringsmöjligheter för dig som vill finlira den personliga anpassningen. Bromsar, koppling och växellåda är på topp.
LÄNK TILL FAKTA FÖR HUSQVARNA FE501