Tänk dig sent 60-tal. Steve McQueen är king of cool. När jag står bredvid Scramblern känns den helrätt. Dubbla uppdragna avgasrör längs högersidan, de grova offroad-däcken, det klassiska breda crosstyret med fågelpinnen. Hojen är helrätt med de attribut som måste finnas.
När jag sätter mig på och drar iväg på min första repa slås jag över hur autentisk den är, både på gott och ont. Hojen är tung att rulla ut ur garaget, precis som min egna gamla Honda CB750. Sittställningen är upprätt, modell köksstol, med benen brett isär. Högerknät petar ut lite extra eftersom avgasrören tar plats vid vaden. Men känslan bakom styret gör att jag med ett flin känner mig lika cool som Steve McQueen.
Hojen har en skön gång på 900-motorn och drar sådär lagom effektfullt genom växlarna. Reglagen känns standardmässiga, funkar. Bakbromsen gör det den förväntas göra, men frambromsen är ordentligt hård och saknar det mesta av känsla för findosering. Åter igen autentiskt 60-tal. Det blir att jag använder bakbromsen mest och nyper i frambromsen enbart när jag måste. Landsvägskörningen känns skön med ren ostörd luft rakt i bröstet. Ingen turbulens som slänger hjälmen hit och dit. Motorvägsfart funkar bra även det. Men jag har någon obalans i framhjulet som kommer och går med vibrationer i de högre farterna.
Jag sitter och kollar detaljer när motorvägskörningen blir långtråkig. Bromsvätskebehållaren i ful plastkopp uppskruvad på backspegelfästet och ett tändningslås som ser ut som en strut nere på gaffelbenet är saker som stör mitt estetiska sinne. Men instrumenteringen känns designmässigt bra och helheten är rätt.
Motorn har ett störande stort glapp/klonk vid avslag på gasen. Men genom att behålla gaspådrag vid ingången på kurvorna och samtidigt ansätta fotbromsen för att få ned hastigheten får jag hojen att jobba fint igenom hela kurvan med ett skönt gaspådrag ut ur kurvan utan ryck.
Var man än stannar till får man många positiva kommentarer helt spontant av folk omkring. Den väcker känslor även hos de som normalt inte bryr sig om hojar. Och visst känner man sig sådär retro-cool när man drar iväg. Ett långt fett uppställ i en kurva på en fin grusväg känns som något jag bara måste göra.
FAKTA OM TRIUMPH SCRAMBLER
Triumph Scrambler är en modell som inspirerats av Triumph TC6C Trophy från det sena1960-talet, som precis som Scrambler hade ett högt draget avgassystem, men på vänster sida.. Dess 865-kubiks parallelltwin har en 270-graders vevaxel istället för Bonnevilles typiska 360-graders vev, för att efterlikna motorkaraktären hos en V-Twin. Förgasare fick ge vika för bränsleinsprutningen år 2009, där spjällhusen nu är skickligt förklädda till att se ut som gamla skolans förgasare.
Scrambler har även fått flera andra modifieringar för att skilja den från Triumphs andra luft-/ oljekylda modeller i ett försök att ge det ett så autentiskt 60-talsstuk som möjligt. Vid sidan om den Scrambler-modifieriade motorn med dess högt uppdragna avgas-system, har den också fått tämligen lång fjädringsväg, damasker på framgaffeln, ekerhjul och grovmönstrade däck.
Pris: 103 910 kronor.
Klicka här för mer tekniska fakta...
En film som visar hur man kan köra Triumph Scrambler...