Mikael Samuelsson begav sig till Florens i Italien för att njuta av Norge. Här kan du läsa provkörningen av 2011 års Moto Guzzi Norge 1200 GT 8V.

I år fyller Moto Guzzi 90 år och det firar de bland annat med en uppdaterad version av deras premiummotorcykel Norge. Denna gång har de dragit lärdom av den tidigare modellens begränsningar och ägarnas åsikter samt deras eventuella önskemål.

Moto Guzzis hörnstenar i framtagandet av den nya modellen har varit prestanda, kvalité, komfort och körglädje. Men de påpekar att ren motorprestanda och varvtider inte har varit avgörande för denna motorcykel. En av målsättningarna har varit att Norge 1200 GT 8V ska vara lika lätt och rolig att köra som en naken hoj med prestanda likt en sporthoj.

Norge 1200 GT 8V har i år fått en ny vindruta som ska ge bättre skydd och aerodynamik. Fronten är modifierad och även sidokåporna. Oljekylaren har placerats i en lägre position för att värmen skall avledas från föraren.

De nya handtagen ska förbättra körställningen och minska vibrationerna. Även markfrigången har höjts med hjälp av nya stöd och ny ljuddämpare. Lägg därtill ny fjädring fram och bak samt en ny bredare och omarbetad sadel. Den största förändringen är dock den nya V-twin motorn som lämnar 102hk och ger cirka 20% förbättrat vridmoment över hela registret än föregångsmotorn.

Norge kan fås i färgerna svart, silver eller vit och är rikligt utrustad. I år även med handtagsvärmare och elektrisk ställbar vindruta som standard. Det är egentligen bara toppbox och tankväska som saknas så har man en komplett långfärdstourer. Ja, sidoväskor är standard det med.

Norge 1200 GT 8V är utrustad med Brembobromsar och ABS som standard. ABS:en är också urkopplingsbar.

Instrumenteringen innehåller både analog och digital information, dock ser jag omgående att växelindikator saknas. Jag tycker även att viss text och vissa siffror på den digitala displayen är på tok för små, det är svårt att avläsa vid körning. Sen om man ska vara petig så är det irriterande med drygt en sekunds fördröjning när färddatorn växlar mellan sina olika informationer. Detta styrs med modeknappen som sitter till vänster på styret.

I början hinner du trycka flera gånger innan den byter information och hoppar då iväg en bit, men det där är naturligtvis en vanesak. Färddatorn innehåller bland annat information om genomsnittlig hastighet, körtid, genomsnittlig förbrukning, aktuell förbrukning och max hastighet.

Efter lite letande finner jag knappen till handtagsvärmarna, den sitter bakom reglagen på vänster sida och nås enkelt genom att bara fälla ut vänster pekfinger. Praktisk för då slipper man trycka igång värmen omedvetet som kan inträffa på vissa konkurrenters motorcyklar. Vid cirka två sekunders tryck på knappen så uppenbarar sig ett litet handtag på displayen och det finns tre värmelägen som markeras med fält på det lilla handtaget, funktionen stängs av genom att helt sonika trycka in knappen igen i två sekunder.

Knapparna till den elektriskt höj och sänkbara vindrutan sitter lite dumt en bit in på styret, en på varje sida och det går inte att reglera utan att man behöver släppa styret. Start och dödarfunktionen är kombinerade och delar samma knapp. Under sadeln finns ett förvaringsfack som rymmer en förbandskudde och/eller ett mindre lås. Även ett eluttag finns under sadeln. Sidostödet sitter väldigt dolt vid utfällt läge och är lätt att glömma vid start, självklart går det inte att köra iväg men det är lite krångligt att fälla in med foten när det befinner sig så långt fram.

Väl ute på de italienska vägarna slås jag direkt av hur lättmanövrerad Norge GT 8V är. Det känns verkligen inte som man kör en så pass stor motorcykel med kåpor, packväskor och hela köret. Leendet breder ut sig i min hjälm och jag kör överdriven slalomkörning på rak väg. Även när farten ökar och kurvorna duggar tätt är det lika lätt och utan att man känner av någon nervositet i körningen.

Visst finns det vibrationer i styret och runt låren vid sadeln, men mig bekommer det inte så värst mycket. Vid mer gaspådrag och högre farter ebbar vibrationerna ut. Trots högre markfrigång så skrapar fotpinnarna i marken vid hård kurvtagning och vid ojämn väg får även centralstödet sig en skrapa. Motorn drar jämt och fint och den levererar tillräckligt med kraft. Det gäller att passa sig i lägre fart och på lägre växlar dock. Då upplevs den ryckig och oberäknelig om man inte möter upp med gaspådrag. Risken för tjuvstopp är överhängande.

Kåpan och vindrutan ger ett bra skydd men i ärlighetens namn känner jag ingen större skillnad när jag leker med den elektriska vindrutan och höjer den till max. Bromsarna biter fint och ABS:en fungerar kan jag meddela. Det känns riktigt behagligt och jag sitter bekvämt i sadeln när milen avverkas i rask takt.

Moto Guzzi Norge GT 8V konkurrerar mycket väl med likadana motorcyklar i samma segment. Även om Moto Guzzi inte hör till det mer bekanta märket överlag i Sverige så är det en motorcykel med mycket körglädje, riklig utrustning och bra kvalitetskänsla. När det handlar om det slutgiltiga valet är det nog de små personliga önskemålen som till slut avgör vilken motorcykel lotten faller på. •