Tidigare i veckan var Johan Ahlberg på plats vid Fano i Italien för att provköra TE250, TE310 och de helt nya TE449 och TC449. På motocrossbanan Cavallara guidades vi av den erfarne och snabbe Andrea Bartolino, medan enduromästaren Juha Salminen showade loss på enduroslingan med TE449. Här kan du läsa provkörningen av TE449 och TC449.

Husqvarnas presentation av sina nya enduro- och motocrossmaskiner blev inte riktigt som tänkt. Några dagar inför presslaunchen hade fabriken inbrott och 22 av de nya motorcyklarna stals, och har ännu inte återfunnits. Husqvarna la ner stor möda på att ordna fram nya maskiner för världslanseringen. Under presentationen drabbades Husqvarna av ett snöpligt strömavbrott mitt under presskonferensen, varpå flera ur företagsledningen tog ett svalkande dopp i simbassängen. Under själva provkörningen fortsatte ”eländet” då företagets VD, Rhainer Thoma, bröt benet när han var ute och körde med journalisterna, och flögs till Tyskland för operation.

Bortsett från dessa tråkigheter var eventet lyckat på alla sätt och vis, och jag fick njuta av härlig motocross- och endurokörning med de nya Husqvarnorna i den fantastiskt läckra miljön.

Varje enskild modell har gjorts om från grunden, samtidigt märks BMW:s ägande och inflytande av en hel del, inte minst hos den nya 450 (TE449 och TC449) vars motor härstammar från BMW G450X. I mångt och mycket är motorerna hos G450X och Husqvarna TC449 och TE449 lika. Precis som hos BMW G450X handlar det om en framåtlutad encylindrig och vätskekyld fyrtaktare med dubbla överliggande kamaxlar, elstart och bränsleinsprutning. Vidare är motorn med torrsump med dubbla oljedumpar och filter av ”cartridge” modell.

Att motorn är framtålutad ger en lång och rak väg för insuget samtidigt som tyngdpunkten hålls låg. Detta har också inneburit att spjällhuset och spridarna till bränsleinsprutningen kan monteras i en vad Husqvarna anser vara idealisk position.

En av de stora sakerna är att utgående axeln, med framdrevet, är placerat i centrum av svingarmsinfästningen, till skillnad mot den mer konventionella placeringen strax framför svingaxeln. I det här fallet har Husqvarna vidareutvecklat BMW-motorn och finjusterat den med egna data i samarbete med bland andra flerfaldige världsmästaren i Enduro, Juha Salminen, som för övrigt var på plats och körde med oss. Resultatet är att motorn som upplevs annorlunda än BMW:s motsvarighet jag provkört tidigare.

Chassit är helt nytt. Ramen är en vaggram av stålrör, fjädringen kommer från KYB (Kayaba) och ett nytt länkagesystem har placerats hos stötdämparen i ovankant på svingarmen. Länkagets placering bidrar bland annat till god markfrigång.

Framgaffeln utgörs av en 48-millimeters upp-och-ner-vänd enhet som erbjuder fullständiga justeringsmöjligheter. Stötdämparen bak är även den fullt justerbar. Fjädringsvägen är 300 millimeter såväl fram som bak.

När jag samtalar med Juha Salminen berättar han att han lagt ner stor möda och haft stort inflytande på den slutliga produkten, och att han gillar placeringen av den utgående axeln, som numera rent tekniskt kallas CTS (Coaxial Traction System).

Placeringen av framdrevet bidrar bland annat till mindre slitage på kedjan, då avståndet mellan fram och bakdrevet förblir oförändrat oavsett svingarmens läge. Samtidigt ger det här minimal påverkan på köregenskaperna, och enligt Husqvarna ska just detta bidra till en bättre stabilitet och markkontakt för bakdäcket (mer kraft i backen). Nackdelen med detta system är att det är lite klurigare och mer tidskrävande att byta framdrev, då svingarmen helt enkelt måste demonteras (och därefter monteras igen).

En stor förändring mot sina tidigare motsvarigheter designmässigt är sadeln som löper i stort sett hela vägen fram till styrhuvudet. Detta möjliggörs av att bensintankarna är placerade under sadeln. Ja, du läste rätt. Det är flera bensintankar. Husqvarna har valt att montera två bensintankar, en stor huvudtank på 6,5 liter med påfyllningslock precis bakom sadeln, och längst ner i framkant finns även en mindre 2-liters tank som även rymmer bensinpumpen. Fördelarna med detta lär vara att det alltid ska finnas optimalt med bensin kring bensinpumpen, även i extrema lägen vid exempelvis körning i kraftiga lutningar. Samtidigt gör detta att luftburken kan placeras i ett högt läge. Detta är särskilt bra vid körning i lera och vattenpassager.

Sadeln är även mycket smal och matchar den smala midjan. Sadelns utformning ger en mycket god frihet åt föraren att kliva extremt långt fram vid exempelvis extremt tajta böjar.

De breda och långa kylarvingarna gör att TC449 och TE449 ser ut att vara större än den egentligen är. Detsamma gäller för den nya bakskärmen (med belysning och diskret nummerplåtshållare) som är tämligen bred och tillsammans med ljuddämparen utgör en tämligen kraftig bakdel. Här bak finns även en öppning under sadeln som fungerar som bärhandtag.

En intressant detalj är att sidokåporna som löper utmed i stort sett vardera sida, vänster och höger. Detta bidrar till en ökad rörlighet och att risken att något, exempelvis stövlar eller byxben ska fastna i någon utstickande plastdetalj minimeras.

Förutom de estetiska och ergonomiska aspekterna, underlättar den nya designen också underhåll eftersom luftfilter, elektronik, stötdämpare och spjällhuset kan nås med lätthet. Visserligen krävs verktyg för att skruva loss kåporna, men när dessa är borta är det exempelvis enkelt att byta luftfilter (av kassetmodell) utan verktyg.

Grafiken på sidokåporna tillämpas med hjälp av "I Mould Design"-teknik för ökad slitstyrka. En annan bra detalj är att den 2 liter bensintanken, eller bränslepumphuset är transparent så att den aktuella bränslemängdnivån lätt kan kontrolleras.

Under provkörningen märks tydligt en del förbättringar. Husqvarna har lyckats få ur mer effekt ur motorn, och dessutom fått insprutningen att lira perfekt tillsammans med en mycket passande effektkurva.

Vi börjar med enduromodellen TE449. Husqvarna hade kittat modellerna inför provkörningen. Den gatlegala standardljuddämparen var ersatt med den typ av racekonfiguerade ljuddämpare från Akrapovic som ska medfölja vid köp. Vidare hade trottelstoppet, som modellen är typgodkänd med, tagits bort och mappningen anpassats efter de nya rådande förhållandena.

Handtagsskydd är standard liksom aluminiumstyret från Magura och en instrumentering som informerar om aktuell hastighet, körtid och körsträcka. Till skillnad med TC449 (19¨) är bakhjulet hos TE449 på 18 tum.

Den första känslan som slår mig är att motorn har en mycket snäll karaktär, och upplevs vara på gränsen till lite tam, vilket i det här fallet är något som jag gillar. Ordet tam kan för vissa låta negativt, för det finns gott om effekt att tillgå, och det över ett brett register och tillsammans med en bränsleinsprutning som fungerar klanderfritt gör det till en motorcykel som är mycket lätt att handskas med, även då jag provocerar den så gott jag kan. Det blir inga tjuvstopp eller andra överraskningar som slösar onödig energi eller tid. Och skulle det råka bli ett stopp snurrar motorn snabbt igång igen med hjälp av elmotorn. Kick saknas.

Motorn tillsammans med chassit ger en motorcykel som är mycket smidigare än vad den ser ut att vara. Det är lätt att byta spår i stort sett när som helst, och jag upplever modellen som trygg och stadig när det går som snabbast.

Ett av enduroproven under provkörningen är förlagt till ett kuperat fält med sand och grusunderlag som är extremt halt och svårkört. Att tajma in rätt i kurvornas vallar och köra på skrå på det luriga underlaget kräver en hel del körteknik, även om det ser lekande lätt ut när Juha Salminen visar hur man ska göra...

Här märker jag bland annat av hur pass lätt det är att få med sig TE449 in, genom och ut ur kurvorna. Och här har du som förare stor glädje av sadelns utformning och den i stort sett ”sömlösa” utformningen av sidokåporna som gör att det går att ändra körställning snabbt och smidigt utan strul.

Nu är jag personligen ett fan av lite större, effektstarkare, fyrtaktaktare när det gäller enduromaskiner och TE449 gillas skarpt av mig.

Växlingarna går enkelt och smidigt. Däremot har jag lite svårt med den utstickande kopplingskåpan, där jag vid flertalet tillfällen är på och bromsar på kåpan istället för bromsreglaget. I synnerhet förstärks detta när jag byter från exempelvis TE250, som har en extremt smal motor. Givetvis är detta en vanesak, men hursomhelst är det något i utformningen här som jag har lite svårt för.

Växellådan hos TE449 är sexstegad (fem hos TC449) och av kassetmodell, vilket underlättar underhåll och byte av drev. Växlingarna går som en dans. Funktionen är distinkt och på gränsen till hård, men med en god känsla och fungerar perfekt utan minsta strul.

Till skillnad mot tidigare modeller av BMW G450X (som har vajermanövrerad koppling) är TE449 (liksom motocrossmaskinen TC449) med hydraulisk manövrering av kopplingen. Funktionen är mycket smidig och jag blir inte ens i närheten av trött i fingrarna under provkörningen. Mycket bra.

Bromsarna från Brembo är av samma snitt som vi finner hos många andra enduromaskiner. Frambromsen består av ett tvåkolvsok tillsammans med en vågformad 260-millimeters skiva. Bak sitter ett enkolvsok och en 240-millimeters bromsskiva på plats. Här finns det gott om bett och bra fingertoppskänsla, men den elaka, torra potatismjölsliknande sanden gör att bromsarna gnäller jobbigt vid inbromsningar.

Juha Salminien med sin fabriksracer, Husqvarna TE449

Husqvarna TC449

Hos motocrossmodellen TC449 saknas givetvis belysning och allt annat ”lull-lull” i form av handtagsskydd, sidostöd, instrumentering och tillhörande knappar på styret. Viktmässigt uppges TC449 väga 108 kilogram utan bensin, medan TE449 lär väga 113 kilogram.

Här finns en tvåstegs knapp hos höger styrhalva med vilken det går att välja mellan två olika körprogram (mappningar), en snällare (soft) och en med en starkare, elakare (hard) karaktär. Denna knapp saknas av någon anledning hos enduromodellen, vilket jag anser är synd.

Det första jag slås av är hur pass lättkörd den känns. Motorns effekt är häftigare, men fortfarande utan att för den sakens skull vara ”skrämmande rapp”, även då jag väljer det ”häftigare” motorprogrammet.

Kompressionsförhållandet har ökats från enduromodellens 12:01 till 13:01 i det här fallet. Dessutom är spjällhuset enbart med ett spjäll istället för två som hos TE449, vilket ska bidra till en skarpare, mer aggressiv gasrespons.

Avgassystemet toppas av en ljuddämpare från Akrapovic av titan med kolfiberhållare. Till skillnad mot enduromodellen TE449 har TC449 en femstegad växellåda som anpassats särkskilt för motocross. Fjädringen från Kayaba är komponentmässigt densamma som hos enduromodellen, men i det här fallet med annan grundinställning.

Motorn svarar bra på gasen i alla dess lägen, och känslan vid gaspådrag exempelvis ut ur någon av alla böjar är härlig. Även om det inte är det minsta svårt att få TC449 att sparka bakut, så är den inte heller det minsta svår att tygla, även för en ”glad motionär”.

Inledningsvis har jag fullt jobb med att försöka lära mig den häftiga banan, och då slås jag av TC449 är extremt trevlig men samtidigt potent.

Även om jag personligen har en bakgrund som enduroförare så trivs jag bra på den kluriga och fantastiskt natursköna Cavallara-banan. Det är inte svårt att förstå att detta är en populär bana där MotoGP-stjärnan Valentino Rossi (som bor i närheten) syns köra motocross då och då.

Fjädringen gör ett bra jobb med att se till att komforten håller sig på topp, samtidigt som hjulen håller sig i backen så gott det går. Även vid hårda landningar sväljer fjädringen bra, och med en god balans mellan fram och bak.

Resten är som enduromodellen. Växlingarna går smidigt utan strul, bromsarna bettar bra och körställningen är bra och flexibel där jag verkligen vill trycka extra mycket på den förnämligt utformade sadeln. En design som jag är övertygad av om att vi kommer att få se hos betydligt fler motorcyklar i framtiden.

Totalt sett är jag mycket imponerad över vad Husqvarna har åstadkommit. Både enduromodellen TE449 och motocrossmaskinen TC449 lär vi få höra och se mer av i olika mästerskapssammanhang framöver. Var så säker. Och oavsett om du är en elitförare som satsar på guld eller är en ”glad motionär” så kan dessa modeller vara något för dig. Designmässigt är smaken som baken, men förutom att jag tycker att kylarvingarna och bakdelen är utseendemässigt i största laget så gillar jag dessa maskiner, som erbjuder en suverän förarergonomi och är potenta samtidigt som de är lättkörda.•

ActionfIlm med Husqvarna TE449 och TC449

{wmv}Husqvarna_2011{/wmv}

FAKTA HUSQVARNA TE449 - 2011

FAKTA HUSQVARNA TC449 - 2011