Suzuki Bandit är en mycket populär modell som finns både som 650 och 1250-version. Under några härliga höstdagar drog jag ut för att lära känna nakna Bandit GSF650 lite bättre. Det började lugnt och städat, men vid Österråkers fängelseanstalt vaknade busen inom Banditen till liv.

1995 dök den första Banditen upp från Suzuki och snabbt blev modellen rosad för sina praktiska egenskaper men samtidigt roliga och lättkörda karaktär.

I år har den nakna versionen GSF650 och den halvkåpsförsedda GSF650S fått en del nytt. Bland annat är numer låsningsfria (ABS) bromsar standard i Sverige och då med tillägget A efter modellnamnet. Den nakna ABS-versionen, Bandit GSF650A, som jag provkört i det här fallet har fått en ny strålkastare som sprider ett modernare ljus över tillvaron. Instrumenteringen är också ny och där finner jag bland annat en välkommen växellägesindikator, varvräknare med analog visning och en digital panel som informerar om bland annat aktuell hastighet, klocka, bränslemängd och kylvätsketemperatur.

Om vi bortser från smärre designskillnader och att det skiljer tre kilogram mellan de två modellerna, den nakna och den med halvkåpa, är de tekniskt sett identiska. Båda modellerna har en fyrcylindrig och vätskekyld radmotor på 656-kubikcentimeter med bränsleinsprutning (SDTV), fyra ventiler per cylinder, dubbla överliggande kamaxlar (DOHC) och en sexstegad växellåda.

Banditen har länge varit känd som en praktisk och smidig modell som passar bra som såväl pendlarmaskin som för skojigt bus. Men hur praktiskt är årets modell i praktiken?

Motorn snurrar igång utan minsta protest och den automatiska tomgångskontrollen gör att du slipper tänka på choken oavsett väderlek. Motorgången är mjuk och fin med gott om kraft på framförallt botten och mellanregistret. Som bäst erbjuds 86 hästkrafter vid 10500 varv och 62 newtonmeter vridmoment vid 8900 varv. Det må vara att det inte är effekt i hästväg men räcker gott och väl för att göra Bandit till en motorcykel som du kan ha en massa skoj med.

När jag lägger i ettan och släpper ut den hydrauliskt manövrerade kopplingen smyger Banditen iväg mjukt och fint. Gasresponsen är bra utan ryck och andra konstigheter hos insprutningssystemet. En trevlig och bra detalj är växelindikatorn som tydligt visar vilken växel som är aktiv för tillfället. Så nu är det slut på att leta sig fördärvad efter sjuans växel på motorvägen...

Körställningen är vilsamt lätt framåtlutad och rymlig för min 183 centimeter långa kropp. Fötterna vilar på gummiförsedda fotpinnar och rumpan på den breda och komfortabla sadeln. Det breda styret är justerbart i höjdled med 10 millimeter och sadeln är justerbar i två lägen, som ger antingen 790 eller 810 millimeters sadelhöjd. För att ändra sadelhöjden krävs verktyg, men om du inte har tummen mitt i handen är jobbet utfört på några minuter. Kopplings- och bromshandtaget är justerbart i fyra steg vardera för bästa personliga anpassning.

Under sadeln finns inte vidare mycket utrymme för att gömma undan annat än småsaker. Däremot är centralstöd standard på båda modellerna vilket underlättar då det är dags att justera kedjan, byta bakdäck eller utföra annan service. Praktiskt och bra!

Passageraren sitter bekvämt en bit ovanför föraren. Vidare finns ett särskilt handtag som passageraren kan greppa kring. För passagerare som har lite längre ben kan benvinkeln upplevas som i tajtaste laget, men för personer som är runt 160-170 centimeter långa passar det fint.

Den nakna modellen lider givetvis en del av sitt kåplösa utförande i hög hastighet, men faktum är att fartvinden börjar bli lite småjobbig först vid runt 110-120 kilometer i timmen, och då har jag inte ens kurat ihop mig för att bli så aerodynamisk som jag bara kan ännu. Dessutom sprider sig finfrekventa vibrationer från motorn ut till fötter och händer då motorn varvas över 7000 varv. Vilket i praktiken betyder långt över laglig hastighet i Sverige, på högsta växeln.

Bandit 650 svänger lätt och villigt och känns överlag trevlig att köra. Den är smidig även då det blir bökigt i trafiken, och faktum är att du inte märker värst mycket av dess 244 kilogram (fulltankad vikt). Att göra tvära vändningar eller krångla sig fram i tät stadstrafik klarar den med bravur.

Bromsverkan är inte hysteriskt häftig, men bromsarna är bra, lätta att dosera och ABS-funktionen fungerar till punkt och pricka utan störande pulseringar eller andra konstigheter. Fram sitter dubbla fyrkolvsok och 310-millimeters bromsskivor. Bakbromsen har en 240-millimeters bromsskiva tillsammans med ett tvåkolvsok.

Chassiet är stadigt men samtidigt smidigt vilket kommer till sin rätt när vägen svänger som värst. Och desto mer vägen svänger desto roligare blir det att köra Bandit 650. Att jobba med gasen, kopplingen, växellådan i samspel med kroppen är en härlig upplevelse och resulterar i många trevliga mil. Måste även passa på att ge en eloge till växellådan som fungerar så bra att man tror att något är fel... Den jobbar i stort sett ljudlöst utan minsta tveksamheter eller strul.

Fjädringen har en mjuk grundinställning som känns optimerad till förmån för komfortabel körning, men fungerar även bra i högre tempo. Såväl fram som bak går fjäderförspänningen av justera, och hos stötdämparen finns även justering för returdämpningen. Det som först säger ifrån är stötdämparen som blir aningen ”gungig” när det pressas som värst. Men då har du antagligen överträtt gällande hastighetsbestämmelser för länge sedan...

Totalt sett är Suzuki Bandit GSF650 en mycket trevlig bekantskap. Den är både praktisk och rolig att köra men inte mitt förstahandsval för längre transportkörningar på motorväg. Precis som de flesta andra Banditer vill den inte vara inspärrad, utan vill njuta av friheten på kurviga vägar och i storstadsmyller. För 79900 kronor får du en bra motorcykel som fungerar till lite av varje. En ettårig vagnskadegaranti ingår i priset.•

+ Lättkörd och smidig. Suverän växellåda. Bra ABS-bromsar. Växelindikator.

- Vibrationer på höga varvtal.