Husqvarna Motorcycles har presenterat 2024 års Svartpilen 401, som fått sina största tekniska uppdateringar sedan lanseringen 2018. Johan Ahlberg har provkört.
Precis som Vitpilen 401, Vitpilen 125 och Svartpilen 125 har Svartpilen 401 fått ny motor, nytt chassi, plus ett antal tekniska nyheter, och inte minst ny design.
I samband med världslanseringen och tillhörande provkörning av nya Svartpilen 401 fick jag även möjlighet att provköra Vitpilen 401, som även den uppdaterats kraftigt till 2024 och nu delar i stort sett identiska specifikationer med Svartpilen 401. Den största skillnaden mellan dessa två, förutom designen, är förarergonomin som marginellt skiljer sig. I den här artikeln har jag valt att fokusera på Svartpilen 401. En separat artikel från provkörningen av Vitpilen 401 kommer att publiceras här på Fastbikes.se.
Husqvarna Svartpilen 401 har funnits sedan 2018 och den A2-kompatibla motorcykeln har inför säsongen 2024 uppdaterats så till den milda grad att det i mångt och mycket är en helt ny motorcykel. Enligt Husqvarna är 90 procent av komponenterna helt nya. Jag har kört många mil bakom styret på föregångaren, och det är med stor nyfikenhet jag sätter mig bakom styret och startar motorn.
En helt ny fackverksram i stål bevarar den älskade smidigheten hos Vitpilen- och Svartpilen-modellerna, tillsammans med en lätt aluminiumsvingarm och WP-fjädring som säkerställer förutsägbar och exakt hantering. 2024 års Svartpilen 401 har också en längre hjulbas och lägre sitthöjd än föregångaren.
Motorn hos 2024-modellerna är en ny och mer kompakt enhet, EURO 5+-kompatibel med förbättrad viktfördelning och reviderad växellåda samt lutningskänslig elektronik.
Liksom tidigare har Svartpilen ett mer robust stuk i jämförelse med Vitpilen 401, tack vare grovmönstrade Pirelli Scorpion Rally STR-däck på 17-tums trådekerfälgar, plus aningen mer upprätt körställning till följd av ett lite högre styre.
Precis som Vitpilen 401, är Svartpilen 401 framförallt utvecklad för att erbjuda rolig och aktiv körning inom och utanför stadsmiljöer, och drivs av en 398,6 cm3, 45 hk, encylindrig motor som är inrymd inuti fackverksramen av stål. Kombinerat med en ny aluminium-svingarm får du som förare smidig hantering och utmärkt förarfeedback.
Förutom vissa smärre designskillnader, som har minskat kraftigt i och med denna uppdatering, delar Vitpilen 401 och Svartpilen 401 all form av teknologi, inklusive kurvtagningsanpassad MTC (antispinn), flera körlägen, justerbar WP-fjädring, ByBre-bromsar och Bosch kurv-ABS som bidrar till effektiva och säkra inbromsningar. Easy Shift-tekniken (som Husqvarna kallar deras Quick Shifter) tillåter kopplingsfria växlingar medan en 5-tums TFT-instrumentering och trådekrade 17-tumshjul kompletterar den omisskännliga stilen.
Men allt är inte design bara för syns skull. Utan väl bakom styret kommer du märka att Svartpilen även är minst lika lättkörd och slimmad som den ser ut att vara, och det utan att upplevas som ”trång” eller för liten även för lite längre förare. Personligen mäter jag in på 183 centimeter, och körställningen är så att säga vilsamt rakt-upp-och-ner, med händerna på det breda styret och baken på sadeln, med separat sadel för passageraren.
Husqvarna har även försett Svartpilen 401 med en ny WP Apex Open Cartridge 43mm framgaffel, med 150mm fjädringsväg, 5-stegs kompressionsdämpning och 5-stegs returdämpning. Bak sitter en horisontellt monterade WP-stötdämpare, som erbjuder 150mm fjädringsväg, samt justerbar fjäderförspänning och returdämpning. Tidigare var fjädringsvägen 142mm fram och bak.
Låt dig inte luras av motorcykelns trådekrade 17-tumshjul med sina grovmönstrade Pirelli Scorpion Rally STR-däck. Svartpilen 401 är en motorcykel som är första hand är skapt för landsvägskörning. Sitthöjden har minskat till 820 mm från 835 mm för att göra motorcykeln mer tillgänglig för ett bredare utbud av förare. I samma veva har markfrigången ökat till 180 mm, så att sladda fram på grusväg är fullt görbart, och kanske rentutav skojigt, men det är i första hand på landsvägen den hör hemma.
På plats sitter också lutningskänslig antispinn och ABS, liksom ett fyrkolvs ByBre bromsok och en 320 mm bromsskiva fram. Du som har ögonen med dig kanske redan har noterat att bromsok och bromsskivan fram flyttats till höger sida av framhjulet, i stället för vänster som tidigare. På höger sida syns också den nya, horisontellt monterade stötdämparen och avgassystemet med dess lågt placerade ljuddämpare. Som ett resultat av stötdämparens nya läge har även luftburken fått ny placering och design.
Samtidigt som vikten ökat från 152 till 159 kilogram, har även hjulbasen förlängts från 1357 till 1368 millimeter. Något som jag inte upplever ha någon större påverkan på körningen, förutom möjligtvis aningen bättre högfartsstabilitet. För den känns fortfarande lätt, och svänger villigt och enkelt, precis som tidigare.
Andra nyheter är den större 13 liters bränsletanken, att jämföra med tidigare 9,5 liter. Precis som tidigare finns en pakethållare uppe på tanken, vilket underlättar montering av tankväska och andra prylar. Längst bak sitter ett standardmonterat passagerarhandtag.
Den omedelbara känslan som infinner sig under provkörningen är att jag alltid har full kontroll över motorcykeln. Och det trots att regnet gör att väggreppet hos de slingrande asfaltsvägarna är minst sagt nyckfull och inte på långa vägar erbjuder perfekt grepp.
Det är nu som det känns som ett extra stort plus att Husqvarna som standard försett Svartpilen 401 (och Vitpilen 401) med två körlägen (Rain och Road), omkopplingsbar antispinn och kurvtagnings-ABS – inklusive ett Supermoto-läge som inaktiverar ABS-funktionen hos bakbromsen.
Svartpilen 401 svänger villigt och exakt från sida till sida, och det blir mycket av den varan under provkörningen. Samtidigt, ute på den öppna landsvägen, i högre hastigheter, känns Svartpilen trygg och stabil.
Till i år har Husqvarna valt att förenkla fjädringens inställning med färre ”klick” än tidigare, nu med fem klick i stället för 30, men fortfarande med samma ”spann” totalt sett, underlättas att alltid hitta tillbaka till standardinställningarna.
Tyvärr, till följd av det ihärdiga regnet, och stundtals låga, ensiffriga, temperaturer, var tempot överlag betydligt lägre än normalt i dessa sammanhang. Det resulterade i att vi inte kunde pressa och utvärdera riktigt så pass mycket som jag vanligtvis brukar vilja. Hursomhelst. Fjädringens grundinställning är åt det komfortabelt mjukare hållet som standard, utan att det för den sakens skulle känns gungigt eller svajigt, och högst sannolikt skulle må bra av lite hårdare grundinställning fram och bak vid körning med last och/eller passagerare.
Motorn trivs på höga varvtal, perfekt för aktiv körning. Ute på motorvägen hade jag gärna sett något snäpp högre utväxling, kanske ett bakdrev med ett par färre kugg. Men för körning på den typen av ringlande småvägar som merparten av körningen äger rum är det perfekt. Däremot vill den ha lite högre varvtal för kvicka accelerationer, vilket allt som oftast betyder att jag duttar i en lägre växel för snabba omkörningar uppe i fart.
Samtidigt som den encylindriga motorn upplevs som pigg med tanke på sin storlek är den snäll och förlåtande på låga varvtal, och inte så stånkig som en encylindrig motor annars kan vara. Det finns en del vibrationer. Inte så till den grad som jag noterar som störande. Men det finns, och tvärtemot vad du kanske tror, ju högre du är i varvtal, framför allt över 6000 varv per minut, desto mer lugnar vibrationerna ner sig.
Då jag väljer körläget ”Rain” blir motorkaraktären aningen snällare, även om toppeffekten är densamma som hos körläge ”Road”. Dessutom blir ABS- och antispinn-systemet lite finkänsligare för att minska risken att däcken tappar fästet.
Husqvarna Svartpilen 401 är i standardutförande kittad med ett påkostat elektronikpaket, plus LED-belysning, justerbar fjädring fram och bak, mobil Bluetooth-anslutning som möjliggör att svara på inkommande mobilsamtal, manövrering av musikspelare, och via Husqvarna Motorcycles Ride App är sväng-för-sväng-navigering möjlig. Något som däremot inte är standard, och som jag anser alltid borde sitta monterade på alla landsvägsregistrerade motorcyklar som saluförs i Europa, är handtagsvärmare.
Framför styret, ovanför den runda LED-strålkastaren, sitter en ny 5-tums TFT-instrumentering, som tydligt informerar om bland annat hastighet, motorvarvtal, aktuell växel, körläge och bränslemängd. Det här är ett rejält lyft mot tidigare version. Manövrering av instrumenteringens olika lägen sker smidigt med hjälp av den bakgrundsupplysta manöverenheten på vänster styrhalva. Uppe på allt finns även en ”växlingslampa” som blinkar häftigt först vid 8 500 varv per minut och sedan igen vid 10 500 varv per minut för att tala om för dig att det är dags att peta i en högre växel.
Och apropå växling, så sker detta lekande enkelt och problemfritt, såväl upp som ner, utan att du behöver blippa med kopplingen om du inte vill.
Under dagen blir det inte värst många extremt hårda inbromsningar, men känslan och bettet finns där. Framför allt gillar jag att det aldrig är svårt att dosera rätt mängd, inte ens med bakbromsen.
Även fastän jag å ena sidan givetvis hade föredragit att provköra Svartpilen 401 på torra vägar, i sol och högre temperatur, så fick jag ändå en fin första känsla för vad denna nya Husky har att erbjuda. Och jag måste säga att jag alltid blir lika glad i sinnet då jag kör den här typen av motorcyklar. Även om du har lång erfarenhet av motorcykelkörning så är det här en motorcykel som levererar, betydligt mer än det är lätt att tro.
Okej, det är inget effektmonster. Däremot erbjuder den körglädje på topp, är extremt lättkörd. Samtidigt som den låga sadelhöjden är perfekt för kortare personer är den ändå rymlig nog för personer som är över 180 centimeter. Och trots dess nakna design är komforten god. Visst, det är ingen lång-rese-maskin för långa, tråkiga motorvägskörningar, men på alla andra typer av vägar så är den super. Och inte minst på välkurvade småvägar, eller för att lekande enkelt smita fram mellan köerna i rusningstrafiken. Praktiskt och roligt på en och samma gång.