I samband med världslanseringen och tillhörande provkörning av nya Svartpilen 401 fick jag även möjlighet att provköra Vitpilen 401, som även den uppdaterats kraftigt till 2024 och nu delar i stort sett identiska specifikationer med Svartpilen 401.
För 2024 är Vitpilen 401 en helt ny motorcykel, som fått en ny fackverksram och svingarm i gjuten aluminium, tillsammans med reviderad förarergonomi. Modellen drivs av en ny, lättare och starkare motor. Komplett med flera elektroniska förarhjälpmedel, justerbar WP-fjädring och Bluetooth-anslutning.
Den största skillnaden mellan Vitpilen 401 och syskonmodellen Svartpilen 401, förutom designen, är förarergonomin som marginellt skiljer sig.
I den här artikeln har jag valt att fokusera på vitpilen 401. En separat artikel från provkörningen av 2024 års Svartpilen 401 finns sedan tidigare här på Fastbikes.se – LÄNK.
Husqvarna Vitpilen 401 har funnits sedan 2018 och den A2-kompatibla motorcykeln har inför säsongen 2024 uppdaterats så till den milda grad att det i mångt och mycket är en helt ny motorcykel. Enligt Husqvarna Motorcycles är 90 procent av komponenterna helt nya.
Precis som hos Svartpilen är den encylindriga fyrtaktsmotorn hos Vitpilen 401 en ny och mer kompakt enhet, EURO 5+-kompatibel med förbättrad viktfördelning och reviderad 6-växlad växellåda samt lutningskänslig elektronik. Samtidigt har motorn vuxit från 373 till 398,6 kubikcentimeter, med en uppgiven toppeffekt på 45 hästkrafter vi 8500 varv per minut och maximalt 39 Newtonmeter vridmoment vid 7000 varv per minut.
En helt ny fackverksram i stål bevarar den älskade smidigheten hos Vitpilen- och Svartpilen-modellerna, tillsammans med en lätt aluminiumsvingarm och WP-fjädring som säkerställer förutsägbar och exakt hantering. 2024 års Vitpilen 401 har också en längre hjulbas och lägre sitthöjd (820 millimeter) än föregångaren.
Liksom tidigare har Vitpilen ett lite stilrenare minimalistiskt utseende, med sportiga ”släta” landsvägsdäck på gjutna fem-ekrade aluminiumfälgar, i jämförelse med Svartpilen 401, som har ett mer ”robust utseende, grovmönstrade Pirelli Scorpion Rally STR-däck på 17-tums trådekerfälgar, plus aningen mer upprätt körställning.
Precis som Svartpilen 401, är Vitpilen 401 framför allt utvecklad för att erbjuda rolig och aktiv körning i stadsmiljöer och på välkurvade småvägar, och drivs av sin encylindriga motor monterad hos fackverksramen av stål. Kombinerat med en ny aluminium-svingarm får du som förare smidig hantering och utmärkt förarfeedback.
Förutom vissa smärre designskillnader, som har minskat kraftigt i och med denna uppdatering, delar Vitpilen 401 och Svartpilen 401 all form av teknologi, inklusive kurvtagningsanpassad MTC (antispinn), slirkoppling, flera körlägen, justerbar WP-fjädring, ByBre-bromsar och Bosch kurv-ABS som bidrar till effektiva och säkra inbromsningar. Easy Shift-tekniken (som Husqvarna kallar deras Quick Shifter) tillåter kopplingsfria växlingar medan en 5-tums TFT-instrumentering och gjutna, fem-ekrade 17-tumshjul kompletterar den minimlistiska stilen.
Men allt är inte design bara för syns skull. Väl bakom styret kommer du märka att Vitpilen även är minst lika lättkörd och slimmad som den ser ut att vara, och det utan att upplevas som ”trång” eller för liten även för lite längre förare. Personligen mäter jag in på 183 centimeter, och körställningen är en rejäl förändring mot föregångaren. Personligen föredrar jag den nya före den tidigare, som var betydligt mer extrem med dess låga clipon-styre. Nu sitter i stället ett traditionellt styre monterat uppe på övre gaffelkronan, som till följd av en lite annan ”böj” i jämförelse med styret hos Svartpilen 401 ger en lite mer framåtlutad körställning, utan att för den sakens skull vara extrem på något vis. I och med den nya förarergonomin är det körmässigt betydligt mindre skillnad mellan Vitpilen 401 och Svartpilen 401 än tidigare, där du sitter aningen mer upprätt hos Svartpilen 401 än hos Vitpilen 401.
Husqvarna har även försett Vitpilen 401 med en ny WP Apex Open Cartridge 43mm framgaffel, med 150mm fjädringsväg, 5-stegs kompressionsdämpning och 5-stegs returdämpning. Bak sitter en horisontellt monterad WP-stötdämpare, som erbjuder 150mm fjädringsväg, justerbar fjäderförspänning och returdämpning.
Sitthöjden har minskat till 820 mm från 835 mm för att göra motorcykeln mer tillgänglig för ett bredare utbud av förare.
På plats sitter också lutningskänslig antispinn och ABS, liksom ett fyrkolvs ByBre bromsok och en 320 mm bromsskiva fram. Du som har ögonen med dig kanske redan har noterat att bromsok och bromsskivan fram flyttats till höger sida av framhjulet, i stället för vänster som tidigare. På höger sida syns också den nya, horisontellt monterade stötdämparen och avgassystemet med dess lågt placerade ljuddämpare. Som ett resultat av stötdämparens nya läge har även luftburken fått ny placering och design. Andra nyheter är den större 13 liters bränsletanken, att jämföra med tidigare 9,5 liter.
Samtidigt som vikten ökat från 151 till 154,5 kilogram utan bensin i tanken, har även hjulbasen förlängts från 1357 till 1368 millimeter. Där den förlängda hjulbasen inte är något som jag upplever har någon större påverkan på körningen, förutom möjligtvis aningen bättre högfartsstabilitet. För Vitpilen 401 känns fortfarande lätt, och svänger villigt och enkelt, precis som tidigare.
Den omedelbara känslan som infinner sig under provkörningen är att jag alltid har full kontroll över motorcykeln, trots att regnet gör att väggreppet hos de slingrande asfaltsvägarna inte på långa vägar erbjuder perfekt grepp. Jag är övertygad om att Michelin Power 6-däcken hos Vitpilen 401 levererar gott om bett på torr väg, men under dessa minst sagt blöta förhållanden är den rätta känslan inte där. Och jag måste säga att jag kände mig betydligt tryggare bakom styret hos Svartpilen 401, med dess grovmönstrade Pirelli Scorpion Rally STR-däck.
Det är nu som det känns som ett extra stort plus att Husqvarna som standard försett Vitpilen 401 (och Svartpilen 401) med två körlägen (Rain och Road), omkopplingsbart antispinn och kurvtagnings-ABS – inklusive ett Supermoto-läge som inaktiverar ABS-funktionen hos bakbromsen.
Vitpilen 401 svänger villigt och exakt från sida till sida, och det blir mycket av den varan under provkörningen. Samtidigt, ute på den öppna landsvägen, i högre hastigheter, känns den trygg och stabil.
Till i år har Husqvarna valt att förenkla fjädringens inställning med färre ”klick” än tidigare, nu med fem klick i stället för 30, men fortfarande med samma ”spann” totalt sett, underlättas att alltid hitta tillbaka till standardinställningarna.
Till följd av ovanligt kyligt väder i dessa trakter, med ensiffriga temperaturer, var tempot över lag betydligt lägre än vad det normalt brukar vara i dessa sammanhang. Det resulterade i att det inte gick att pressa riktigt lika hårt som jag annars hade gjort. Däremot vet jag att fjädringens grundinställning är åt det komfortabelt mjukare hållet som standard, utan att det för den sakens skulle känns gungigt eller svajigt, och högst sannolikt skulle må bra av lite hårdare grundinställning fram och bak vid körning med last och/eller passagerare.
Motorn trivs på höga varvtal, perfekt för aktiv körning. Ute på motorvägen hade jag gärna sett något snäpp högre utväxling, kanske ett bakdrev med ett par färre kugg. Men för körning på den typen av ringlande småvägar som merparten av körningen äger rum är det perfekt. Däremot vill den ha lite högre varvtal för kvicka accelerationer, vilket allt som oftast betyder att jag duttar i en lägre växel för snabba omkörningar uppe i fart.
Samtidigt som den encylindriga motorn upplevs som pigg med tanke på sin storlek är den snäll och förlåtande på låga varvtal, och inte så stånkig som en encylindrig motor annars kan vara. Det finns en del vibrationer. Inte så till den grad som jag noterar som störande. Men det finns, och tvärtemot vad du kanske tror, ju högre du är i varvtal, framför allt över 6000 varv per minut, desto mer lugnar vibrationerna ner sig.
Då jag väljer körläget ”Rain” blir motorkaraktären aningen snällare, även om toppeffekten är densamma som hos körläge ”Road”. Dessutom blir ABS- och antispinn-systemet lite finkänsligare för att minska risken att däcken tappar fästet.
Husqvarna Vitpilen 401 är i standardutförande kittad med ett påkostat elektronikpaket, plus LED-belysning, justerbar fjädring fram och bak, mobil Bluetooth-anslutning som möjliggör att svara på inkommande mobilsamtal, manövrering av musikspelare, och via Husqvarna Motorcycles Ride App är sväng-för-sväng-navigering möjlig. Något som däremot inte är standard, och som jag anser alltid borde sitta monterade på alla landsvägsregistrerade motorcyklar som saluförs i Europa, är handtagsvärmare.
Framför styret, ovanför den runda LED-strålkastaren, sitter en ny 5-tums TFT-instrumentering, som tydligt informerar om bland annat hastighet, motorvarvtal, aktuell växel, körläge och bränslemängd. Det här är ett rejält lyft mot tidigare version. Manövrering av instrumenteringens olika lägen sker smidigt med hjälp av den bakgrundsupplysta manöverenheten på vänster styrhalva. Uppe på allt finns även en ”växlingslampa” som blinkar häftigt först vid 8 500 varv per minut och sedan igen vid 10 500 varv per minut för att tala om för dig att det är dags att peta i en högre växel. Och apropå växling, så sker detta lekande enkelt och problemfritt, såväl upp som ner, utan att du behöver blippa med kopplingen om du inte vill.
Under dagen blir det inte värst många extremt hårda inbromsningar, men känslan och bettet finns där. Framför allt gillar jag att det aldrig är svårt att dosera rätt mängd, inte ens med bakbromsen.
Den sportigare körställningen hos Vitpilen 401 är måhända bara marginell, men upplevs ändå som mindre än Svartpilen 401, med aningen mer framåtlutad körställning. Stillastående känns Vitpilen 401 extremt lätt mellan benen, samtidigt som den låga sadelhöjden underlättar att placera en eller två fötter på marken.
Totalt sett är Vitpilen 401 en mycket bra motorcykel, där du får mycket för pengarna. Det är en synnerligen lättkörd och smidig motorcykel, med en stilren, minimalistisk design. Den är perfekt för nybörjare, samtidigt som det är en motorcykel som även passar mer erfarna förare på jakt efter en praktisk pendlarhoj, som klippt och skuren för att smita fram mellan köerna i rusningstrafiken, och även levererar gott om körglädje på välkurvade småvägar. I jämförelse med syskonmodellen Svartpilen 401 skulle jag säga att det framför allt är personlig smak, och vilken körställning du föredrar, som är det som avgör vilken av dessa du till slut väljer.