Tigerjakt

Efter 14 år har Tigern vuxit till sig och blivit en riktigt smidig och elak katt som villigt svänger fram på välkurvade vägar. I år är den starkare än någonsin men samtidigt smidigare och lättare.

När Tigern släpptes ut ur Triumphs inhägnad 1993 var den stor och ganska klumpig. Visst, den var redan då respektingivande och många blev besatta av modellen efter första provkörningen. Jag minns fortfarande mitt första möte med den. Nu cirka 14 år senare har Tigern blivit avsevärt mer slimmad och smidigare.

 

Då Triumph introducerade modellen var den trecylindriga motorn på 885 kubik och 85 hästkrafter. Sex år senare (1999) genomgick Tiger en omfattande uppdatering.  Bara två år senare (2001) uppdaterades modellen igen. Nu uppdaterades chassit på flertalet punkter och motorn växte till 955 kubik. För två år sedan (2005) byttes de trådekrade hjulen till helgjutna aluminiumhjul. Fortfarande än idag är drivkällan en trecylindrig radmotor men som nu är på 1050 kubik. Antalet hästkrafter ökade nu från 105 till 115 hästkrafter enligt Triumph.

tiger1050_1

Jag har länge varit svag för Tigrar. Jag gillar den trecylindriga motorns härliga morr och speciella karaktär skarpt. Motorn är för övrigt av samma modell som hos Speed Triple och Sprint ST. I det här fallet är dock motorns karaktär anpassad efter Tigerns tänkta användningsområde. Framförallt märks det genom det rejäla bottendraget. Här finns det gott om kraft att tillgå, även på mycket låga varvtal, vilket givetvis är helt underbart. Den elektroniska bränsleinsprutningen är imponerande väl avstämd och gasresponsen är mycket bra. Tigern lyfter gärna på framhjulet på ett sådant där lite segdraget härligt vis.

Klicka för större bild

Växlingarna går perfekt. Kopplingen är vajermanövrerad och lättjobbad. Utväxlingen är väl anpassade för såväl krypkörning som förhöjt motorvägstempo.
Körställningen passar mycket bra för mig. Jag mäter cirka 182 centimeter och stortrivs i sadeln. Här kan jag sitta länge innan träsmaken börjar komma smygande, eller knäna börjar värka. I det här fallet uppges sadelhöjden mäta 835 millimeter då motorcykeln är obelastad.

Klicka för större bild

 

I tillbehörskatalogen finns både en komfortsadel och en lägre dito att tillgå. Fötterna vilar på gummibelagda fotpinnar. Kåpglaset är ganska lågt. Det passar bra vid sportig körning då jag inte vill vara tvungen att se genom ett kåpglas. Däremot är det är lägsta laget vid transportkörning i högre hastighet på exempelvis motorväg. Då måste jag krypa ner ganska rejält för att slippa undan från den värsta fartvinden. Högre kåpglas finns som tillbehör.

Klicka för större bild

Tigern svänger villigt även i de tajtaste av kurvor och hänger villigt med genom upprepade kurvpartier. Chassit är stadigt i de allra flesta lägen. Tiger uppträder verkligen lugnt och sansat trots att situationen i övrigt är allt annat än lugn och sansad. Fjädringskomponenterna har en ganska hård grundinställning men utan att för den sakens skull upplevas som stötiga.

Personligen gillar jag fjädringskomponenternas funktion skarp. Först när jag pressar på gränsen till ohälsosamt hårt visar chassit några tecken på svagheter överhuvudtaget. Det första tecknet på ”svaghet” uppenbarar sig genom att det börjar ”gunga” aningen bak. Det här går sannolikt att justera bort till viss del.

Klicka för större bild

Framgaffeln är av inverterad modell och fullt justerbar. Stötdämparen bak erbjuder justering av fjäderförspänningen och returdämpningen. Så här har du goda förutsättningar att finna en fjädringsinställning som passar perfekt för dig och din körstil.

Bromsarna hejdar effektivt Tigerns framfart. Frambromsen erbjuder mycket god bromsverkan och samtidigt god fingertoppskänsla hos bromsgreppet. Det är helt enkelt mycket lätt att dosera rätt. Mycket bra! Bakbromsen är även den effektiv men aningen okänslig. Här är det lätt hänt att bakhjulet låser sig om man inte är varsam med högerfoten. Triumph Tiger finns även med ABS-bromsar mot ett pristillägg på 5000 kronor.

Klicka för större bild

Är Tigern en offroadhoj eller en renodlad landsvägsmaskin? Tiger har inte något mot grusvägar trots att hjulen och däcken bäst lämpar sig för asfaltsvägar. Triumph Tiger slukar gärna motorväg och klarar sig mycket bra på tjälskadade landsvägar. Framförallt är det på de riktigt knixiga, lite mindre och välkurvade vägarna som den passar allra bäst. Här är den hur rolig som helst att köra. Det breda styret och körställningen bidrar till god kontroll över motorcykeln. Som bonus får jag njuta av motorns rytande om och om igen ut ur varje böj. Helt underbart!

Klicka för större bild


Om du skor den med andra däck kan du säkerligen ha riktigt skoj med den även på grus. I fantasin kan jag redan se de feta sladdspåren framför mig…

 

 

 

 

+Den är rolig och lättkörd. Insprutningen är perfekt avstämd. Motorkaraktären är underbar och morret från motorn är mums.


-Hög sadelhöjd. Kåpglaset skyddar dåligt i motorvägstempo.

Fakta Triumph 1050 Tiger
Motor Vätskekyld, DOHC, 3-cyl radmotor, 4-takt, 4 vent/cyl
Borr x Slag 79,0 x 71,4 mm
Slagvolym 1050 cm³
Effekt 115 hk/9 400 varv
Vridmoment 100 Nm/6 250 varv
Kompression 12,0:1
Bränslesystem Insprutning
Transmission 6 växlar
Styrvinkel 23,3 grader
Försprång 87,7 mm
Hjulbas 1510 mm
Längd 2110 mm
Sadelhöjd 835 mm
Fjädring fram 43 mm, inverterad, fullt justerbar
Fjädring bak Enkelstötdämpare, justerbar förspänning och retur
Broms fram Dubbla fyrkolvsok, 320 mm skivor
Broms bak tvåkolvsok, 255 mm skiva
Däck fram 120/70-17
Däck bak 180/55-17
Tankvolym 20 liter
Torrvikt 198 kg
Färg Svart, blå, gul, vit
Pris 104 990 kronor /109 990 kronor (ABS)
Importör Triumph Motorcycles