Vinterduellen

Vad gör man när man är totalt less på den eviga diskussionen om vem som är snabbast då det gäller fulldubbad crosshoj och snöskoter? Man bjuder helt enkelt in världens bästa förare i respektive disciplin, och tar reda på fakta.

Testet utfördes i samarbete mellan snöskotertidningen Snowrider och fastbikes.se

Sedan urminnes tider har diskussionerna gått varma i stugorna. Vilket fordon är snabbast, en fulldubbad endurohoj eller snöskoter? Vem är snabbast på en snöig crossbana, vem är snabbast på ett hårdare underlag och vilken accar bäst? Då vi inte gillar att spekulera, samtidigt som vi hatar att vara ovetande hade vi inget annat val än att ta reda på faktum.

Eftersom vi ville eliminera triviala saker som förarens skicklighet valde vi att anlita världens snabbaste chaufförer i sin disciplin. Då vi i Sverige har världsmästarförare i både skotercross samt enduro var valet lätt och vi ringde den regerande världsmästaren i skotercross Emil Öhman samt den sjufaldige världsmästaren i enduro, Anders Eriksson! Båda tände på idén och vips så stod vi alla samlade på Mora crossbana i slutet av februari 2009.

En snöskoter är gjord för att framföras på snö, som kan vara av varierande kvalité, mängd och temperatur. En snöskoter gillar inte ren is i och med att vi har ett dubbförbud i skotercrossreglementet.

En enduro gillar inte snö, i alla fall inte i några större mängder, en fulldubbad enduro gillar däremot is, eller rättare sagt älskar is.

Vi kan direkt avslöja att en fulldubbad enduro inte fungerar speciellt bra i djupare snö. Visst, du tar dig fram hjälpligt, eller överraskande bra rättare sagt. Men inte ens i närheten av hur en snöskoter klarar av samma uppgift. Just detta faktum är ingenting att höja på ögonbrynen över då en snöskoter är designad för snön, vilket en enduro inte är.

För att göra detta så rättvist som möjligt delade vi upp duellen i tre delar. Acceleration, körning på crossbana samt körning på plogad bana.

Accelerationstestet utförs på så sätt att Anders kör på en isig vinterväg medans Emil kör i det uppkörda skoterspåret bredvid. Den plogade banan körs på ett fält där gräs och bark utgör grunden. Marken är naturligtvis frusen. Här kan Anders hitta sina idealspår, medans Emil är hänvisad till snövallarna där drivet och fästet finns. Den tredje disciplinen blir körning på Moras för vintern avkortade motocrossbana. Här har vi sladdad fram isen, framförallt i innerkurvorna, vilket gör att Anders får en kortare väg.

Vad tror Emil?
Emil Öhman är regerande världsmästare i snöskotercross och även Svensk mästare i både vanlig skotercross och supercross. På frågan om hur han tror en motorcykel tar sig mot en skoter säger han.

-Även om det finns några fina ispartier i innerkurvorna så är det lite mer snö på lite andra ställen som missgynnar motorcykeln. Jag tror att jag kommer få det svårt i kurvorna då Anders har en kortare väg att köra. Men jag tror att jag kommer vara snabbast i slutändan då det gäller körning på crossbanan. På den plogade banan är är underlaget egentligen frusen gräsmatta vilket gynnar motorcykeln. Jag tror jag kommer att åka på storstryk där. Accelerationen tror jag kommer att vara ungefär lika.

Crossbanan
Att på något sätt få till en bana som är idealisk för båda är mer eller mindre omöjligt, men med lite kompromisser är allt däremot möjligt. Det har snöat ymnigt i Moraområdet i år och därför finns det mer än tillräckligt av den vita varan till förfogande på crossbanan.

Men då banan använts flitigt i träningssyfte för snöskotercross finns där också gott om ispartier där snön helt enkelt körts bort av snöskotrarna. Men snön har vräkt ner de senaste dagarna. Dagen före vår duell plattade vi till det 30 centimeter tjocka lagret av nysnö med vår Widetrack vilket gjorde att vi hade ett 15 centimeter tjockt lager snö på de isiga partierna när Anders körde ut på några uppvärmningsvarv.

Redan på första varvet såg vi att det var för mycket snö på banan då det mest sladdade bak och plogade fram för Anders, när maskinen kämpade sig genom snön. Detta rådde Emil bot på genom att helt enkelt sladda fram isen, framförallt i innerkurvorna. Anders visade vägen och Emil sladdade för fullt så ett skapligt idealspår fanns till slut.

Detta gör att Anders får en kortare väg runt banan men detta kompenseras i och med partier av snö här och var. Emil däremot har någonting att åka på som påminner om en helt vanlig skotercrossbana, om man bortser från att den är i slätaste laget. Emil har fullt fäste överallt och kan ligga på så mycket maskinen klarar av och samtidigt ta alla hopp i fullt tempo.

Under stora delar av banan kan Anders göra samma sak, men lider av för mycket snö i bland annat upphoppen och i några av kurvorna, vilket gör att han förlorar tid på vissa ställen och inte riktigt kommer över hoppen.

Emil börjar med att värma upp ett varv och kommer direkt in i rytmen. Vi kör med flygande start för att göra det hela lite jämnare. Emil gör det han ska och sätter tiden 1,00,15 minuter på det inledande testvarvet.

Även Anders värmer upp och godkänner banan. Visst Emil körde fantastiskt fort, men vi är van att se det. När Anders drog igång sitt tävlingstempo vart vi lite mer förvånade. Jag har själv kört Gotland Grand National ett par gånger och vet att proffsen i enduro har en skev uppfattning om hur fort det går att köra, Anders likaså.

Anders har full kontroll på maskinen som inte ryster och lever om mer än nödvändigt. Anders ser till att maskinen använder kraften för att ta sig framåt, inte fram och tillbaka i sidled. På vissa ställen såg det ut som om enduron höll ett högre tempo än skotern. Framför allt i en lång högerkurva som utmynnar i en raksträcka där isen var framme hela vägen. Anders stannar klockan på 1,08,28. Detta betyder att enduron är cirka 8 sekunder långsammare på en minuts körning än en snöskoter.

Anders och Emil gav allt, även om det officellt bara var på skoj...

Vi prövade ytterligare en gång och då putsade Emil sin tid med drygt 1,5 sekunder, medan Anders körde en halv sekund långsammare. Vi hade fått vårt svar. På ren crossbana under dessa förhållanden är skotern snabbare.

-Jag misstänkte det och är inte förvånad över resultatet, men är imponerad över Anders körning, han är fantastiskt snabb, säger Emil.

-Det var helt klart rättvisa förhållanden och det märks att Emil är en mästare då han behandlar skotern som en motocrosshoj. Jag visste redan från början att skotern skulle vara betydligt snabbare här, säger Anders.

För att reda ut det hela med den långa högersvängen får Emil och Anders åka otaliga gånger i den. Anders får åka in först medan Emil jagade efter i ytterspåret. Med tidigt gaspåslag från båda parter höll Anders sin första plats gång på gång. Utan att dra ifrån, men förvånande nog utan att tappa en millimeter.

Emil var mer uppe i luften än på marken under testet...

En racekittad 600-snöskoter har uppskattningsvis 80-90 hästar på drivmattan samtidigt som den väger strax över 200 kilo. Anders värsting, en fabriks-BMW på 450 kubikcentimeter har runt 40 hästar på bakhjulet samtidigt som den väger runt 100 kilo.
Det vill säga att de båda maskinerna har i stort sett samma vikt och hästkraftsförhållanden.
Första ronden blir det fördel skoter.

Plogad hårdbana
När vi ändå höll på kändes det som om ett måste att skapa en bana som mer eller mindre är idealisk för en dubbförsedd crossmotorcykel. Vi plogade därför upp en tre meter bred bana på ett gräs och barktäckt område. Då vi använde en lastmaskin med plogblad blev det rejäla vallar i ytterkurvorna där Emil skulle få ett bra spår. Ett spår som gjorde att Emil fick ta en längre väg, men ändock ett godtagbart spår med bra fäste. Anders däremot kunde välja ett mer idealliknande spår, men med vissa partier med snösträngar där Emil korsat banan.

Banan var relativt kort så vi valde att de båda förarna skulle köra tre varv var, med rullande start. Det här med rullande start kändes som ett måste då Emil skulle ha för stor fördel på crossbanan och Anders likaså på den plogade banan. Accelerationsduellen fick bli en separat grej.

Emil fick känna på banan och gav oss klartecken efter några varv. Full gas genom de svepande böjarna och Emil försökte alltid att ligga högt upp i ytterkurvan utan att direkt kunna styra med skidorna. Även om greppet var bra var det sämre med inbromsningen i slutet på den 100 meter långa rakan. Detta var helt klart hämmande för Emils körning. Emil stannade uret på 1,18,09. Om detta var bra eller ej fick Anders lov att tala om för oss i och med sin kommande körning.

Anders började också här med några uppvärmningsvarv och gav sedan tummen upp för att starta tidtagaruret. Här greppade det fantastiskt bra och enduron passerade oss på bakhjulet. Inbromsningen var nästan mer imponerande och här såg man att Anders hade ett klart övertag.

Anders stannade klockan på 1,13,93 eller dryga fyra sekunder snabbare, vilket var övertygande. Båda hade gjort felfria körningar. Emil kände att variatorn behövde en justering och detta gjordes innan han körde sin andra sväng. Maskinen svarade bättre och Emil kapade tiden två sekunder, till 1,16,03. Detta gjorde att Anders tog i lite extra.Visst kapade Anders en halvsekund, men han hade hittat begränsningen i hoj och däck.

-Jag måste byta däck, det håller i lite dåligt. Säger Anders.

Emil reagerar direkt och kör bort till sin buss där förgasarna bestyckas ner ett par steg. Visst detta är på skoj, men tydligen skoj på blodigt allvar.

Emil försöker finna några extra hästkrafter...

En kort stund därefter var Anders redo. Nu bet det i lite bättre och vi kunde se en marginell skillnad. Återigen kapade Anders sin tid, men nu med en hel sekund i och med tiden 1,12,46.

Detta fick Emil att se rött, kom ihåg, skoj på blodigt allvar. Maskinen gick nu betydligt bättre och lite spårvalsbyte fick Emil att kapa tiden ytterligare. 1,12,77 blev den nya tiden och Anders kände Emils flåsande i nacken. Det bestämdes att de skulle byta håll på banan och här satte Anders spiken i kistan med tiden 1,10,96 mot Emils 1,12,14 sek.
Andra ronden, knappt men övertygande, fördel Enduron.

Acceleration
Accelerationstest kan göras på olika sätt och vi valde att köra en heads up start. Det vill säga en gammeldags dragracingaktig start. Två fordon, en starter.

Vi körde otaliga starter, med skiftande resultat beroende på vem som tog de första metrarna. Emil vann några och Anders vann några. Det som vi kom fram till var att när väl de första metrarna avverkats så låg de båda maskinerna precis lika i hundra meter. Hur avgör man detta? Vi var helt eniga om att de båda maskinernas accelerationsförmåga denna dag, under våra förutsättningar var likvärdig. Detta visade sig på crossbanans svepande kurva, och också under accelerationstestet.

Vem vinner?
Enligt oss ska de båda maskinerna bedömas enligt följande. På snö, det vill säga 15-20 centimeter och uppåt är snöskotern enduron övermäktig. Skoterns betydligt större "footprint" på snön gör att den flyter ovanpå, medans enduron måste skotta sig ner till fastare underlag för att dubben ska göra någon nytta. Men, får enduron en chans, som tillexempel på crossbanans ispartier, kan den ge snöskotern en match. Får den sedan ett hårt underlag varvet runt, är den skotern övermäktig. Det som däremot förbryllade var accelerationsförmågan.

Hade jag haft en miljon spänn hade jag satt den på att snöskotern skulle vara betydligt snabbare än enduron, vilket den alltså inte var. Jag hoppas att du fått ut någonting av detta även om vi inte kunde komma överens om en vinnare. Emil gjorde sitt jobb i vanlig ordning och vi visste ju redan att han kan framföra sitt fordon som en idiot.

Det som imponerade mest på mig är hur fort Anders kan köra med sin enduro under dessa förhållanden. Med både fram och bakhjulssläpp varv efter varv utan misstag eller konstigheter. Att ha fått tillbringa en hel dag med dessa två världsmästare har varit ett rent nöje och helt klart en höjdpunkt i mina 12 år som skoterjournalist. Jag säger tack till Emil Öhman och Anders Eriksson och önskar de lycka till i jakten på fler guldmedaljer.

Anders Eriksson tycker till:
"Är det för mycket snö på banan blir man ju mer eller mindre förnedrad. Men skotern är ju å andra sidan byggd för dessa förhållanden. Jag tycker förhållandena har varit rättvisa och det här har varit riktigt intressant att genomföra. Det hade varit riktigt kul att ploga upp en bana på isen då jag tror att jag hade kunnat ge Emil en riktig match. Efter första träningsvarvet på crossbanan insåg jag direkt att det var för mycket snö, och trodde att jag skulle bli ordentligt förnedrad, vilket jag i slutändan inte blev, riktigt roligt. Det var kul att känna på varandras världar och framför allt riktigt roligt att träffa Emil."

Fakta om Anders Eriksson
Född: 1973
Familj: Sambo & dotter
Bor: Tibro
Arbetar: fabriksförare för BMW (Husqvarna) sedan 1996.
Meriter: 7 VM-guld 3 SM-guld Tysk mästare i enduro.
Började köra mc: 3,5 år gammal
Började tävla: 16 år gammal (1988)
Mål 2009: Vinna Novemberkåsan, SM, Gotland Grand National

Emil Öhman tycker till:
"Jag trodde nog att jag skulle ta honom på crossbanan, och även om jag nu gjorde det imponerade Anders då han körde fantastiskt fort bitvis där isen var framme. Nu var banorna snälla och hade egentligen inga gropar, men jag tror inte att det skulle gå att göra mer rättvist. Trodde jag skulle åka på storstryk på den plogade banan och blev ganska förvånad när jag bara var några sekunder efter. Enduron har ju bara två små punkter den ska flyta på och jag fattar inte hur Anders kunde köra så fort trots att det faktiskt fanns snö på banan. Det här har varit riktigt kul och det var roligt att få träffa Anders."

Fakta om Emil Öhman
Född: 1986
Familj: Singel
Bor: Piteå & Tvärå
Jobbar: Fabriksförare för Lynx på vintern och meckar rallycrossbilar på sommaren.
Meriter: VM-guld, SM-guld skotercross
Började köra: 1995
Började tävla:1999
Mål: Vinna allt

Plogade banan

Plogade banan andra hållet

Crossbana

SE FILMEN FRÅN TESTET

KLICKA HÄR FÖR ATT SE HD-VERSIONEN AV FILMEN

SE FILMEN I YOUTUBE-KVALITET