Förra veckan bar det av till Igualada i norra Spanien där jag var inbjuden att delta i den internationella presentationen och provkörningen av Husabergs 2010-modeller. Bland annat presenterades den efterlängtade supermoton, FS570, som jag provkörde på den läckra asfaltsbanan. Det var ett sant nöje.

Husaberg ägs visserligen av Österrikiska KTM men de svenska rötterna märks tydligt, inte minst på den gul och blå färgkombinationen. I och med förra årets återfödelse av Husaberg hade kylarvingarna fått formen av en vikingayxa som förebild och till råga på allt går supermotomodellen under namnet Thors hammare.

Andra typiska Husaberg-kännetecken är att luftburken och luftfiltret är osedvanligt högt placerade, precis som hos tidigare Husabergare. Men för övrigt är inget sig likt med tidigare modeller från Husaberg.

FS570 är in grund och botten baserad på den revolutionerande enduromodellen som lanserades förra året, som nu tar den det nya konceptet från skogen till asfalten. Redan förra veckan kunde du läsa världens första provkörning av den nya Enduromaskinen FE390 här på fastbikes.se. Nu är det äntligen dags för mig att dela med mig av mina intryck från den heta provkörningen av FS570. Och närmare värmeslag var det länge sedan jag var...

I stora drag är FS570 är identiskt med enduromodellen FE570 som i det här utförande fått 17-tumshjul (som trots trådekrat utförande är av slanglös modell) och fjädringskomponenter som optimerats för supermotokörning. Dessutom sitter svarteloxerade och CNC-frästa gaffelkronor med variabel offset (14 eller 16 millimeter) på plats.

Vidare har ett radiellt monterat fyrkolvsok och en ny bromspump från Magura monterats tillsammans med en större bromsskiva fram. Framskärmen är nystukad och anpassad för supermoto. Sadelhöjden hos FS570 är nio centimeter lägre än hos FE570. Samtidigt har markfrigången sänkts från 390 till 300 millimeter. Däremot har vikten ökat från uppgivna 114,5 till 117 kilogram.

Motorn är identiskt med den hos FE570. Och precis som den har motorn fått en ny kamkedjesträckare. Cylindern hos den rosade motorn är framåtvinklad med 70 graders vinkel. Genom att flytta vevpartiet så nära motorcykelns viktcentrum som möjligt har gyrokrafterna från motorn minskat, vilket kommer dig som förare till gagn i form av en mer lättsvängd motorcykel.

Hos den nya motorn har vevhuset flyttats 100 millimeter uppåt och 160 millimeter längre bak än hos tidigare motorversioner från Husaberg. Genom att toppen endast rymmer en överliggande kamaxel istället för två minskas gyroeffekterna från motorn ytterligare. En annan positiv effekt av den nya motorkonfigurationen är att motorn blivit ännu kompaktare vilket i sin tur bidrar till förbättrad markfrigång. Hasplåten som är tillverkad av stryktålig plast är standard även hos Supermotomodellen.

Motorn startas med elstart och kick finns inte överhuvudtaget. Däremot finns dubbla oljepumpar, där den ena trycker in olja i cylinder och topp, och den andra som suger tillbaka oljan från toppen till växellådan.

Precis som övriga 2010-modeller från Husaberg har vevstakslagret uppdaterats med en ny DLC-behandlad hållare.

Växellådan är sexstegad och mycket distinkt och lättjobbad. 2010 års modell har fått förstärkta växellådsdrev (ettan, tvåan, femman och sexan). Inte en enda gång under provkörningen strular lådan det minsta för mig. Utväxlingen hos växellådan är identiskt med den hos enduromodellerna. Däremot sitter ett kugg större framdrev på plats hos FS570 för högre topphastighet.

Kopplingen från Magura manövreras hydrauliskt och är av flerskivig, våt modell. Reglaget för kopplingen är av så kallad Flex-modell vilket betyder att det går att föra fritt framåt närmare 90 grader, vilket minskar risken för att det brister vid en marksyning. Dessutom går det att anpassa dess läge efter eget tycke och smak. Kopplingen är mycket lättmanövrerad och blir tillsammans med växellådan en väl fungerande helhet som främjar snabba varvtider på krävande banor.

Den elektroniska bränsleinsprutningen från Keihin fungerar föredömligt bra, och gruppen som utvecklat systemet för bränsleinsprutningen ska ha en eloge för att de lyckats så pass bra med något som andra misslyckas med allt för ofta. Här finns inga ryck eller andra konstigheter oavsett hur mycket jag provocerar systemet. Vrider jag lite och försiktigt på gasrullen, svarar motorn direkt med lite mer kraft. Och då jag vrider för fullt ökar motorstyrkan snabbt och kraftigt men på ett sofistikerat och väl kontrollerat sätt.

I tillbehörsprogrammet finns ett litet reglage som kan monteras på styret. Med dess hjälp går det snabbt och enkelt att välja mellan olika "mappningar" som innebär skillnader i motorkaraktär. Detta är ett välkommet tillbehör där du enkelt kan testa olika körprogram mot tidtagaruret på banan.

Dessutom kan du välja ett mildare program vid exempelvis regn eller på en vis typ av bana. Vidare erbjuds en funktion med vars hjälp du kan logga, det vill säga på digital väg spara uppgifter om din körning (motorvarv, växellägen och annat).

Ramen är en rörkonstruktion (perimetermodell) av krom-molly. Bakramen är tillverkad av ett plastmaterial som kallas PEX (cross-linked polythylene) som förutom att vara lätt ska vara starkt. Bensintanken som är konventionellt placerad framför sadeln rymmer enligt uppgift 8,5 liter och fungerar även som luftburk. Genom en smart snabblåsning går det snabbt och enkelt att ta bort sadeln och därefter inom loppet av några sekunder byta luftfilter.

Avgassystemet är tillverkat av rostfritt och har en högt placerad ljuddämpare av aluminium som mynnar ut på höger sida om bakskärmen. Strax framför styret (aluminiumstyre från Magura) återfinns den slimmade instrumenteringen som informerar om bland annat tid och hastighet.
Svingarmen är direktlänkad med den fullt justerbara stötdämparen av PDS-modell (vilket betyder att separat länkagesystem saknas) som har monterats i diagonal vinkel. Den är fullt justerbar (både låg- och högfarts-kompressionsdämpning).

Den inverterade framgaffeln från WP har 48 millimeters innerben och fullt justerbar. Fjädringsvägen fram anges vara 280 millimeter medan den bak är 310 millimeter. Fjädringen har en fast grundinställning som erbjuder suverän feedback till föraren. Fjädringen, både fram och bak är följsam och jobbar fint över sin slaglängd, även då jag landar efter en mindre flygtur.

Som pricken över i är FS570 även landsvägsregistrerad och med tillräckligt gott om kraft för skojigt pendlande till och från arbetsplatsen, eller en pubertal kvällstur på små och välkurvade favoritvägar.

Sammantaget är FS570 en sjukt rolig motorcykel. Motoreffekten är fullt tillräcklig för att jag ska få upp ett hyfsat tempo efter några inledande "lära-känna-banan-varv" där jag provar olika spår och programlägen för motorstyrningen. Med den här lär du inte ha problem med att få upp den. Framdelen lyfter nämligen mer än gärna upp i skyn då jag gasar lite extra, men det som känns bäst av allt är finliret och samspelet mellan alla komponenter.

Banan som provkörningen äger rum på har ett par rejält knixiga partier där det gäller att vara oerhört snabb i bytena mellan olika kommandon. Precis efter den snabba vänsterböjen ger jag gas och klipper högerkurvans apex med lätt framhjulsyft innan det omedelbart är hög tid att bromsa superhårt, ändar körställning och byter växel samtidigt som jag kastar mig in i den tajta vänsterböjen som tar mig till den lite längre och snabbare högerböjen innan nästa s-parti. Här gäller det att inte något hakar upp sig i vare sig hjärnkontoret, gasen hänger kvar, växellådan strular eller att bromsarna inte är riktigt på hugget.

Snabbt har jag funnit mig tillrätta hos FS570. Sadeln är fast och smal men erbjuder trots detta en helt okej komfort. Körställningen är upprätt och passar perfekt för aktiv körning. Allt känns helt enkelt perfekt och väl genomtänkt.

Enda smolket i bägaren är att solen gör att jag blir smått överhettad och tvingas uppsöka skuggan trots att jag egentligen vill fortsätta att köra oavbrutet. Som tröst får jag njuta av enduromästaren Oriol Mena och en snabb fransos som sladdar fram ackompanjerat av härligt skrikande bakdäck medan jag bälgar i mig mer vatten i skuggan.

En extra intressant detalj är de trådekrade aluminiumfälgarna från BEHR. Tack vare en snillrik och patenterad konstruktion (TUBELESS SAXESS) kan slanglösa däck monteras vilket gör att separat innerslang inte behövs, vilket sänker den ofjädrade vikten samtidigt som det underlättar däcksbyte.
Bakfälgen har dimensionen 4,25x17-tum medan framfälgen är aningen smalare med dimensionerna 3,50x17-tum. Standard har Michelin Pilot Power monterats i dimensionerna 150/60-17 och 120/70-21.

Bromsarna hos FS570 erbjuder härligt bromsverkan som även är lätt och dosera rätt i alla lägen. Det radiellt monterade fyrkolvsoket från Magura ger tillsammans med den justerbara bromspumpen en underbar bromskänsla. Här finns samtidigt mer än gott om bromsresurser att tillgå i alla lägen. Precis som hos enduromodellerna är bakbromsen även den lagom effektiv och lätt att finlira med högerfoten.

En annan svårslagen egenskap hos FS570 är dess smidiga chassi som är snabbt i svängarna och känns fantastiskt självklart in, ut ur och genom kurvorna av alla dess slag. Här är det inga som helt problem snabbt byta spår.

Jag älskar att köra supermoto, men jag gör det på tok allt för sällan. Och med tanke på hur roligt det var att köra FS570 borde fler testa på denna underbara motorcykelform. Och sällan har det känts så självklart och säkert att pressa fram på en asfalterad bana som i sadeln på Husaberg FS570.

Efter att jag provkört enduromodellerna var mina förväntningar på FS570 extremt höga. Och dessa uppfylldes med råge. Den maffiga och vridstarka 570-motorn lirar perfekt ihop med det smidiga chassiet, och i händerna på rätt förare gissar jag att det blir en svårslagen kombination. Om du inte drar det minsta på smilbanden i sadeln på den här bör uppsöka akut läkarhjälp. •

+ Insprutningen. Vridmomentet. Chassiet. Bromsarna.

- Passagerarplats saknas.

Husabergs officiella film för 2010 års modellprogram

{youtube}1rAKU6ecHBI{/youtube}

Fakta Husaberg FS570 -2010