Anders Holmqvist begav sig till södra Portugal för att provköra nya KTM 690 SMC R. Nu kan du ta del av reportaget här...
För ett antal år sedan hade alla de stora tillverkarna av motorcyklar en supermoto-modell i sortimentet. Så ser det inte ut längre. Idag har scenen för supermoto förändrats ordentligt. De stora tävlingarna har monterats ned och supermoto-kulturen har flyttat tillbaka till den subkultur den ursprungligen kom från. Dvs. urbana motorcyklister som modifierar sina hojar för att busa, leka och rejsa kring rondeller och i utmanande stadsmiljöer. Men med dagens fenomen ”sociala medier” har kulturen förankrat sig hårt i vissa sociala grupper på internet, så kallade communities.
Men det finns även hopp för framtiden inom Supermoto racing. Xiem har tecknat avtal med FIM om att återuppliva SuperMoto Worls Championship. Så här kan man läsa på https://www.supermotos1.com
“…The 2019 FIM SuperMoto World Cup will be held as a single Round in Portugal on 21 July at the International Circuit of Montalegre and will include a new Junior Class reserved to riders under twenty-three years old. This important competition will then be followed up by another equally note-worthy event in Frace on 22 September at the International Circuit of Carole – the FIM SuperMoto of Nations.
This year’s World Cup will provide the foundations and the launch pad ready for the series to evolve, and hence it will become the FIM SuperMoto World Championship in 2020 as it expands into new countries and continents…”
När KTM nu släpper sin uppdaterade LC4-motor, som har varit borta från marknaden ett tag på grund av rådande Euro4-krav, så vill man nå ut brett till den undergroundkultur som nu vuxit fram inom supermoto-världen. Man har helt enkelt försökt att skapa den vassaste supermoto för landsvägsbruk man kan tänkas önska sig. Man har lagt ned ett enormt arbete i varenda detalj för att få till en hoj som levererar allt den utlovar vid första anblicken. Man har uppdaterat hela 65% av komponenterna på hojen från föregående version av KTM 690 SMC R.
LC4-motorn har fått både högre effekt och större varvtalsregister. Hela 10% mer hästkrafter har man lyckats klämma ur motorn. Effektkurvan som når 74 hästar är gjord så flack som möjligt på toppen för att hålla kvar kraften i enstånkan mellan växlingarna. Det gör att hojen, som endast väger 147 kg torr, rör på sig ordentligt då motorn tillåts ge allt längs bergsvägarna.
KTM 690 SMCR kommer med KTMs Quickshifter+ som gör det möjligt att trampa i växlarna en efter en med fullt gaspådrag utan avslag. Känslan är grym när växlarna smäller i och ljudet som hojen levererar ger nästan gåshud. Det är så man håller fullt och växlar så ofta man kan bara för att få höra det där ljudet när motorn ryter och bara matar i växlarna en efter en.
Man har också utökat tankens volym med en dryg liter till 13,5 liter. Det gör att räckvidden är ordentligt bra då hojen endast drar strax under 0,4 liter milen vid normal körning. Bensintanken har placerats i bakramen på hojen och utgör själv en del av ramens konstruktion. Det gör att man kan ha en flack sadel och släta sidopaneler som går ända fram över motorn. Något som gör att man som förare har fin kontakt med knäna mot hojen oavsett position.
Man har också maxat KTM 690 SMC R med elektroniska hjälpsystem. System som inte är där för att begränsa körstilen, utan för att de ska bidra till att körningen kan nå ännu mer extrema höjder för den vanlige supermoto-fantasten. Det är traction control, lean angle sensor och ABS som tillsammans arbetar effektivt med olika algoritmer som beror på både valt kör-läge och lutningsvinkel på hojen med mera. Ett intelligent system som låter dig köra brett med sladd in i kurvan eller ut ur kurvan med fullt gaspådrag, men ändå håller parametrarna i schack så du inte kommer ut med en okontrollerbar highsider.
Traction control systemet är intelligent designat för att tillåta bakhjulsåkning. Självklart kan man även koppla bort alla hjälpsystem och ha en rå analog hoj. De två olika körlägena ”mode” är street och sport, som manövreras med reglaget vid vänsterhanden.
Street-läget ”1” maximerar programvarans ansträngning att hålla dig på hjulen. Beroende på hojens lutningsvinkel anpassas gasresponsen för att inte ett för ivrigt gasande ska låta den kraftfulla motorn ge dig obehagliga överraskningar. Sport-läget ”2” maximerar motorns uteffekt i alla lägen, sägs det. Men det råder lite blandade meningar om hur det egentligen ligger till med det inom KTM-teamet på plats. Någon menar att även i det här läget är systemet aktivt och jobbar tillsammans med lutningssensorn för att maximera körupplevelsen och minimera risken för krasch. För att få reda på hur det verkligen ligger till med den saken blir jag rekommenderad att ta kontakt med KTMs utvecklare av algoritmerna för systemet. Men där ger jag mig, och nöjer mig glatt med att konstatera att hojen helt enkelt levererar grym prestanda. Det kan räcka så ibland.
Även traction control påverkas av de olika körprofilerna, där läge 2 låter bakhjulet drifta ut i ordentliga powerslides om man vill, innan programvaran rätar upp körlinjen. Det går att stänga av traction control helt med en knapp ovanför mode-väljaren, men det kräver en 5-sekunders tryckning för att det inte ska göras av misstag. ABS-systemet kan också anpassas för maximal säkerhet vid tuff landsvägskörning och regnvåta vägar, eller till ett supermoto-läge där bakhjulets ABS är helt urkopplad och låter dig bromsa ut bakhjulet i ett brett ställ. Urkopplingen av bakhjulets ABS sker genom att lyfta på sadeln och plugga ihop en ”sockerbits-kontakt” i kablaget. Det gör att ABS-lampan vid sidan av den lilla spartanska instrumentpanelen börjar blinka som indikation. Det går såklart att koppla ur ABS helt både fram och bak, men är inget som rekommenderas då det inte på något sätt anses höja körupplevelsen.
Provkörningen av 690 SMCR börjar på morgonvåta vägar i trakterna av Faro i Portugal. Hela fältet av hojar står uppradade utan för entrén till hotellet, högst uppe på berget ovanför motorbanan Portimao. Det har regnat duktigt hela natten men nu klättrar solen upp precis över bergskanterna på en blå himmel.
Vi delar upp oss i grupper med ungefär 8 förare i varje och drar direkt ut på en slinga upp i bergen. Det är ingen värme i luften och vägarna håller sig ordentligt blöta trots solens försök att värma upp asfalten. 690 SMC R kommer levererad med Bridgestone S21-däck och jag imponeras av hur bra grepp det är på den blöta vägbanan. Körläge 1, Street, är inkopplat tillsammans med full ABS och traction control. Det gör att man vågar provocera hojen lite extra trots det våta väglaget. Jag känner att jag kan vrida loss bakdäcket med gaspådrag ut ur kurvorna men säkerhetssystemet plockar snabbt upp hojen utan att jag känner något obehag av det. Det blir liksom bara ett litet fjuttigt bakhjulssläpp av det hela, inte alls någon sladd, helt odramatiskt ut ur kurvan.
Efter många mil på näst intill konstant kurviga vägar upp och ned för bergen är vi tillbaka på motorbanan Portimao. KTM har lagt beslag på hela gokartanläggningen, som enligt hörsägen ska vara den största gokartbanan i Europa!?, och skyltat upp hela området med lanseringen av 690 SMC R och 690 Enduro R. Vi ger oss direkt ut på gokartbanan med hojarna. Fortfarande är det ordentligt blött på banan trots att förmiddagen är långt gången. Första 15-minuterspasset blir med alla system inkopplade och läge 1 i körprofilen. Efter några varv har man blivit varm i kläderna och börjar hitta en bra linje. Man kan bromsa hårt inför kurvorna och ABS-systemet håller hjulen i rullning utan att det känns hackigt. Men det är i princip omöjligt att bromsa ut bakhjulet på sladd eller att gasa ut ett bredställ. Systemen håller hojen i ett järngrepp även då körningen är aktiv och det går fort. Snart skiftar jag kör-mode till läge ”2”, då går det fint att provocera ut bakhjulet med gaspådrag ut ur kurvorna.
Till slut, strax före lunch och dagens sista körpass på gokartbanan, börjar det torka upp på så pass att jag testar att koppla ur bakhjulets ABS. Nu känns plötsligt bakhjulet väldigt lätt. Med en hård inbromsning med både bak- och frambromsen, och vikten långt fram på hojen, kommer bakhjulet sladdandes ut på sidan. Jag får inte riktigt till den gamla supermoto-körningen jag annars är van vid från min egen gamla supermoto jag hade för många år sedan. Då kunde man med den kraftiga motorbromsen från en encylindrig maskin sladda ut bakhjulet inför kurvans ingång och sen ge på fullt med gas ut ur kurvan. Men KTM har utrustat sin 690 SMC R med en slirkoppling som ger efter vid motorbroms. Det gör körningen mer jämn, men som sagt så minskar det effekten av motorbromsen. Gissar att det bara är en vanesak. Men det har dock den fördelen att man kan ha klenare fjädrar i kopplingspaketet, då kopplingen är utformad så att den nyper hårdare av sig själv på grund av vridmomentet som uppstår vid gaspådrag. De klenare fjädrarna ger ett riktigt fint och lättjobbat kopplingsgrepp för vänsterhanden.
Sammanfattningsvis kan man inte låta bli att imponeras av hur KTM har lyckats med att skapa en fullblods-supermoto med massa effekt och körglädje ”trots” att den är full med elektronik och säkerhetssystem för att hjälpa till att hålla dig på hjulen. System som faktiskt förhöjer körupplevelsen och gör dig riktigt vass som förare. Tumme upp!
