I samband med höstens internationella motorcykelmässa EICMA presenterade KTM sin nya nakenmodell 790 Duke. Johan Ahlberg har provkört den nya nakna och lättkörda busmaskinen.

Den helt nya nakenmodellen, även kallad ”Skalpellen”, drivs av en 799-kubikcentimeters parallelltwin, med dubbla överliggande kamaxlar och åtta ventiler. Den uppges erbjuda 105 hk vid 9 000 varv per minut, och maximalt vridmoment på 86 Nm vid 8 000 varv per minut.

Tidigare har jag provkört mängder av KTM-motorcyklar med en cylinder eller två cylindrar i en V-konfiguration. Men aldrig tidigare har jag kört en KTM med en tvåcylindrig radmotor, så det här är ett slags motorcykelhistoriskt ögonblick. Faktum är att KTM 790 Duke är den österrikiske tillverkarens första motorcykel någonsin med en parallelltwin. Fördelarna med den här typen av motorkonstruktion är flera. Bland annat ger det ett kompaktare format och lägre vikt än en traditionell V-twin.

Den nya twinnen är en liten, slimmad enhet med elektronisk bränsleinsprutning från Dell’Orto med 42 millimeters spällhus, och en motorstyrenhet, med elektronisk gasreglering ”Ride-by-wire” från Bosch.

Den vätskekylda parallelltwinnen, som KTM kallar LC8c (c för kompakt) har en 75-graders vev, vilket bidrar till att motorn låter som om det vore en V-twin. 790 Duke är en kompakt motorcykel, och motorn är inget undantag. Allt är noggrant utformat för att hålla nere vikten och storleken. Exempelvis är oljesumpen integrerad hos oljepumpen, tillsammans med dubbla oljepumpar och en övertrycksventil. Avgassystemet är tillverkat av rostfritt, med dess dragning tätt intill motorcykelns kropp, som avslutas med en högt placerad ljuddämpare på höger sida.

Ramen av stålrör, ett klassiskt val av KTM, kombineras med den gjutna aluminium-bakramen som håller sittplats och rumpan på plats. Bakramen är även utformad med insug rakt in i luftburken (som är integrerad hos bakramen). Snyggt och ett smart sätt att slippa onödiga kåpdetaljer.

När jag synar elektroniken finner jag en hel del godis, och jag älskar godsaker: 790 Duke följer i samma fotspår som KTM:s stora V-twinnar genom att använda en femaxlig IMU för att tillhandahålla högsta klassens antispinn, plus oberoende anitwheelie (förhindrar ”ofrivillig” bakhjulskörning), kurv-ABS som standard, tillsammans med fyra körlägen (sport, street, Rain och Track). Här finns även Ride by Wire (elektronisk gasreglering), upp-och-ner-quickshifter (Quickshifter+) och lutningskänslig antispinn (MTC), som även ska fungera under rejäla nedlägg. Kurv-ABS är standard liksom MSR (Motor Slip Regulation). MSR är en motorbromsstyrning som arbetar i motsatt riktning mot MTC. Om motorns vridmoment är för högt, beroende på att man växlar ner eller vrider av gasen hastigt, kliver ride-by-wire-systemet in och reglerar gasen exakt så mycket som behövs för att säkerställa en kontrollerad retardation. MSR kompletterar slirkopplingen (PASC) och är speciellt effektiv då underlaget erbjuder låg friktion.

Den motorkraftassisterade slirkopplingen (PASC) öppnas en aning om du exempelvis växlar ner eller bromsar för häftigt, för att minska risken för ofrivillig bakhjulslåsning. Samtidigt ökas trycket på kopplingen under acceleration, vilket i sin tur gör att manövreringen av kopplingen är superlätt.

WP-fjädring sitter på plats fram och bak, 43 mm USD-framgaffel med 140 mm fjädringsväg utan justeringsmöjligheter, och en stötdämpare bak som erbjuder justering av fjäderförspänningen och 150 mm fjädringsväg.

Ramen är en stålrörskonstruktion, med 66 graders styrvinkel och 98 millimeters försprång. För att minska risken för okontrollerade styrkast är en styrdämpare från WP (utan justeringsmöjligheter) standard. Här har KTM lyckats bra tycker jag. Trots avsaknad av justeringsmöjligheter hos såväl framgaffel som styrdämpare är det inget som jag personligen saknar under provkörningen.

Fjädringen är sportigt hård, men samtidigt följsam, och utan att upplevas som stötig. Den jobbar bra genom hela sin fjädringsväg, utan att vara gungig. Med mina 80 kilogram plus förarutrustning funkar även fjäderförspänningen hos bakdämparen bra i standardläget, men där du kan styva upp den om du väger mer, eller kör med passagerare eller annan extra last. Även styrdämparen har en inställning som inte påverkar körningen negativt. Faktum är att jag inte märker att den sitter där överhuvudtaget, rent praktiskt, under hela provkörningen. Men kanske hade jag gjort det om den inte suttit på plats.

Jag måste erkänna att jag till viss del var lite skeptisk till bromsarna, eftersom det stod KTM på bromsoken, inte Brembo, Nissin eller ISR. Misstolka mig inte. Jag förstår att KTM både har resurser och kompetensen att tillverka egna bromsar. Men ibland är det bättre att fokusera på det man är bäst på. Och bra bromsar är livsviktigt. Dessutom har vi varit rejält bortskämda med riktigt bra bromsar hos KTM:s motorcyklar under modern tid. I det här fallet sitter ett par radiellt monterade fyrkolvsok, tillsammans med 300 millimeters bromskivor fram. Bakbromsen utgörs av ett tvåkolvsok och en 240-millimeters bromsskiva. Faktum är att bromsarna inte helt och fullt är tillverkade av KTM, utan är specialtillverkade av spanska J.Juan, enligt KTM:s specifikationer.

Tämligen omedelbart får jag omvärdera min förutfattade inställning till bromsarna. Faktum är att bromsarna omedelbart kändes riktigt bra. Det var ingen ”inkörningsperiod” att tala om för att lära känna dessa. Utan vi kom snabbt överrens. Bettet fanns där, och fingertoppskänslan likaså. Jag är imponerad. Även bakbromsen känns bra, där det enkelt går att justera kraften, utan den där klassiska ”allt-eller-inget-känslan” som är allt för vanlig för bakbromsar hos motorcyklar.

I och med lanseringen av 790 Duke ger sig KTM in i den tuffa, nakna klassen för motorcyklar mellan 600 och 900 kubik, som tilltalar mängder av olika typer av förare. En modern motorcykel i den här klassen måste vara minst lika bra på att vara en trevlig, smidig och praktisk pendlarmaskin som att vara potent och rolig maskin när det nalkas mer aktiv körning på små välkurvade vägar.

Det är första gången vi ser en parallelltwin som kraftkälla hos en serietillverkad KTM. Samtidigt är det första gången någonsin som den österrikiska tillverkaren använder motorn som bärande enhet. I det här fallet har motorn dubbla balansaxlar för att minimera vibrationerna, och där har KTM onekligen lyckats bra. Under provkörningen, som mestadels kördes på extremt kurviga bergsvägar märkte jag inte av någon form av störande vibrationer överhuvudtaget.

790 Duke har LED-belysning rakt igenom, liksom justerbara kopplings- och bromsreglage. Den har också en snygg TFT-färginstrumentering, som manövreras av en uppdaterad och lättanvänd version av KTMs välkända fyrknappsstyrdon på vänster styrhalva. En tryckning på upp-knappen ändrar enkelt den digitala displayen för att möjliggöra val mellan de fyra körlägena, där ett av dem är ”Track” (bankörning) som ger extra funktionalitet, bland annat justering av antispinnsystemet (9 nivåer) och möjligheten att stänga av anti-wheeliefunktionen för ännu roligare körning. Här finns även ”My Ride”, som via bluetooth, gör det möjligt att svara på samtal eller styra den smarta telefonens ljudspelare.

Händerna vilar på det koniskt formade, feta och 780 mm breda aluminiumstyret. Fötterna är placerade på gummiförsedda fotpinnar och rumpan på den V-formade sadeln (small i framkant och bredare bak), med en sadelhöjd på 825 mm (lägre sadel som ger 805 mm sadelhöjd finns som tillbehör).

För min 183 centimeters kropp fungerar körställningen mycket bra, där förhållandet mellan styret, fotpinnar och sadel, den så kallade ”magiska triangeln” känns helt rätt. Jag sitter tämligen naturligt upprätt vid normal körning, men kryper ihop och lutar mig en aning framåt under lite aktivare körning. Det känns tryggt och samtidigt självklart. Jag litar blint på 790 Duke. Visserligen gör den aktiva körningen på de ringlande bergsvägarna att jag ständigt flyttar runt på sadeln. Den känns hård, men fungerar bra och ger inte träsmak under hela provkörningen. Dock vill jag reservera mig för att körningen på motorväg och andra större landsvägar var tämligen begränsad.

Manövreringen av motorcykeln är oerhört smidig, jag tappar snabbt räkningen över hur många kurvor jag svängt igenom, men vid det här laget är det hundratals. Varje kurvtagning är en ren njutning. 790 Duke svänger kvickt, faktum är att den mer eller mindre vill falla in i kurvorna, och namnet skalpell känns inte alls fel. För körningen känns verkligen knivskarp. 790 Duke stretar aldrig emot, eller driver ut ur spår. Så länge jag inte gör något fel.

Provkörningen sker delvis på allmän väg, och då och då uppstår oväntade situationer, där jag snabbt måste ändra kursen, bromsa lite hårdare, eller kanske rentutav kan ge lite extra gas i all hast. Bara för att det är så roligt. När jag senare får tillfälle att köra med 790 Duke på den avlysta motorbanan så förstärks mina känslor för 790 Duke ytterligare. Det här är en potent och snabbt motorcykel, som verkligen är lättkörd och exakt på alla sätt och vis. Även här tycker jag att fjädringen sköter sig föredömligt, i alla fall för mitt tempo och min körstil. Bromsarna imponerar också, och efter mängder av tuffa inbromsningar mattas inte bromseffekten märkbart.

Under landsvägskörningen kör jag mestadels med sportläget, men även en del med Streetläget. Det finns gott om kraft för rolig och inspirerande körning, Motorn erbjuder rejält med vridmoment över ett brett register, och motorn drar starkt redan från omkring 4000 varv per minut. Tillsammans med ett lättsvängt chassi, en lättjobbad koppling och växellåda är körningen oerhört rolig och smidig. Nedläggningsvinkeln är rejält tilltagen, och för att få något, fotpinnar eller annat, att skrapa mot vägen, får du allt lägga ner extremt i böjarna.

Jag vet. Alla kör inte som busar eller motorcykeltjuvar. Men det här är en motorcykel som lever upp till det busiga ryktet hos KTM:s Dukemodeller. Personligen har jag alltid varit ett stort fan av KTM Super Duke, men här har KTM helt klart skapat något som passar för en betydligt bredare köpgrupp av förare. Visst är den busig, om man vill, inget snack om saken. För dig som gillar att köra med endast ett hjul i backen finns goda förutsättningar. Men för dig som precis börjat köra motorcykel, och vill lära dig allt om detta fantastiskt roliga, så är KTM 790 Duke också en lämplig maskin. Dessutom finns en 44 hästars A2-version (790 Duke L).

Med 790 Duke har KTM skapat en synnerligen potent och rolig nakenmaskin med knivskarp styrning, hög stabilitet och bra komfort. Och bra bromsar.

LÄNK: MER INFORMATION OM KTM 790 DUKE – 2018