Under 1860-talets inledning fraktades post i Nordamerika via häst och ryttare kallat Ponnyexpressen. Vid den tiden var det snabbaste sättet att få något levererat till sig mellan punkt A och B. Dagens motsvarighet till hästen, motorcykeln, står sig väl i konkurrensen mellan dagens alla fordon och cyklar när det gäller att frakta något i rask takt mellan olika kunder.

På Bring Express kontor i Alvik fick Fastbikes tillfälle att prata lite med Nicholaus Öreby, VD & Direktör på Bring Express Öst som själv jobbat som MC-bud i början av 80-talet. Han berättade att först fanns det något som hette Walles blixtbud som sedermera gick i konkurs 1984. Tre ambitiösa ungdomar, alla från Walles, varav en var Nicholaus, var med den 26:e mars 1984 och bildade det klassiska MC-budet.

Till en början bestod företaget som hade sitt högsäte på Sveavägen 135 i en gammal bilhandlarlokal av två bilar, sex motorcyklar och två personer på kontoret. Under den här tiden fanns det i huvudsak två aktörer som tävlade om marknaden när det gällde bud på motorcykel. MC-budet i sina röd/vita skinnställ och Nisses i deras blå/vita. Det var en ständig kamp om kunder utan vare sig elektroniska hjälpmedel, Gore-Texkläder eller handtagsvärmare. I början av 90-talet hade dock MC-budet lyckats så väl att de kunde köpa upp vissa konkurrenter som hamnat i ekonomisk obalans. Charlies budbilar som funnits sedan 70-talet var ett av företagen som tog plats under MC-budets vingar. AIT Bud & Transport var ett annat och även Swedish Express som varit igång sedan 60-talet fick se sig uppköpta av sin konkurrent. MC-budet växte och till slut hade de lika många motorcyklar som bilar igång ute i Stockholmstrafiken. Som mest var det hela 35 motorcyklar som rullade.

Från början var det ett enbart Stockholmsbaserat företag som nu vuxit och blivit en del av Bring Express med verksamhet och partners i hela Sverige och Norden. 1999 köpte posten in sig i MC-budet för att 2002 överta hela verksamheten och de tre fortsatta hungriga, nu männen, jobbar alla idag inom Bring Express i ledande positioner.

Fastbikes träffade även smålänningen Tobias Johansson som arbetat som MC-bud i snart fem år. Efter att ha provat på en drös olika jobb ville Tobbe pröva på MC-bud eftersom han gillar att köra motorcykel och nu är han fast i ett jobb som han verkligen tycker om. Tobbe har kört motocross sedan 11-års ålder och han tog körkort för tung motorcykel när han var 18. Det som tyvärr av naturliga skäl förtar MC-intresset är det faktum att Tobbe kör motorcykel så pass mycket i jobbet. Han avverkar cirka 25-30 mil på en arbetsdag och det finns ingen motivation att sätta sig och köra hoj under ledig tid. Någon enstaka provkörning av någon kamrats motorcykel är väl på sin höjd vad hans fritidsåkande handlar om. Någon egen hoj har han inte för tillfället men tidigare har han varit Firebladetrogen och enbart ägt några sådana.

Sin tjänstemotorcykel, en Yamaha XT 660 fick Tobias ny i maj 2011 och den har redan gått drygt 6300 mil, då förstår man verkligen att MC-buden sitter mest i sadeln av alla som kör motorcykel. Jag frågar vad de haft för tidigare hojar och Tobbe nämner bland annat Aprilia Pegaso och BMW F 650 GS. Tobbe föredrar Yamahan när det gäller allt, pålitlighet, smidighet och komfort. Pegason hade något bättre vindskydd och BMW minns Tobbe bara som problemfylld av diverse el-fel och enligt honom taskig svängradie. Även Yamaha Ténéré har provats någon vinter.

När Tobbe är klar på morgonen och sitter på sin motorcykel ropar han på sig över sin komradio och är redo direkt för jobb. Dagens MC-bud har även de moderniserats med en PDA där de via den får information om de olika jobben, adresser, portkoder, mm. Det som enligt Tobbe är bra är att nu slipper man en massa kvittensblock när allt sker elektroniskt, även signaturer. Annars gillar han att köra som den gamla skolan, allt via radion, det flyter på smidigare då tycker Tobbe. Han jobbar måndag till fredag och lunchen planerar han in själv. Det blir lätt snabbmat men Tobbe försöker åka hem för att äta mer ordentlig mat när tillfällen ges. En positiv sak med att vara MC-bud är att man får passa på att ta semester när företagen har det. Så semester i juli är inga problem, till skillnad mot andra arbeten där det ofta blir huggsexa om de attraktiva perioderna.

Om det inte skulle finnas några jobb för tillfället ställs buden på kö och han tar sikte på centrala delarna av Stockholm för att snabbt kunna styra mot uppkomna jobb. Ett långväga jobb ger bättre ersättning men och andra sidan är det svårare att få ett jobb i andra riktningen så risken att åka tom tillbaka är större då. Flera korta jobb inom Storstockholmsområdet brukar ge bäst betalt enligt Tobbe. Spannet geografiskt för MC-buden brukar ligga från Arlanda i norr till Södertälje i söder.

Bring Express har inga egna anställda bud utan olika åkare som i sin tur anställer MC-buden. För tillfället har Bring Express åtta MC-bud fördelat på två åkare. Åkaren ansvarar för motorcyklarna när det gäller service och när en motorcykel behöver servas finns en reservhoj att tillgå, om nu inte den är ute just då. Ibland har det hänt att de fått låna skotrar när det inte funnits något alternativ. Tobbe skrattar men medger att de är sköna att köra. MC-buden kör enbart på provisionslön och Tobbe tycker det fungerar bäst så. Åkaren ger honom även årligen ett klädbidrag så han kan välja vilken utrustning eller vilka kläder som skall införskaffas. Tobbe kör med en Nolan hjälm med inbyggt solskydd och klart visir, för siktens skull då det i vårt land ofta är mörkt. Gore Tex kläder ratar Tobbe direkt, det är för dyrt säger han. Det är bättre att köpa billigare överdragsregnställ som går att byta ut flera gånger om. Annars använder han ett kroppsskydd och väljer smidigare jacka utanpå. Som fotbeklädnad använder han förvånande nog ett par vanliga, fodrade, vattentäta kängor från Jula.

Kunderna varierar men kan ofta vara advokatbyråer, TV-bolag, tryckerier, mm. som skickar mindre försändelser mellan sig. Ibland har han till exempel fått leverera ost till någon restaurang. En gång blev det något missförstånd hos någon kund vid beställning av bud och när Tobbe kom fram stod det en flyttkartong på golvet. Men med fint väder och öppen box gick även den att köra fastspänd där bak.

En dråplig historia som Tobbe berättade var när han blev ombedd att hämta en film som skulle innehålla något om jakt och älgar. När Tobbe väl var framme och fick försändelsen i handen visade det sig att det var en tysk porrfilm med titeln Älgjakten som skulle till Fråga Olle redaktionen. Det var väl inget märkvärdigt om inte Tobbe just då var tvungen att låna toaletten. Alla som åker MC vet ju också hur omständigt det är att få av och på alla paltor vid toabesök. Så efter en evighet kom Tobbe ut, svettig och med en porrfilm i handen. Det blev några misstänksamma blickar och skratt från kunden vid det tillfället.

Även vintertid är de tappra MC-buden ute och kör, med dubbdäck, flera lager kläder och muffar för händerna. Nackdelen på vintern, om det är snö, är alla snövallar som påverkar smidigheten och framkomligheten. Även de djupa bilspåren med is gör att det nästintill är omöjligt att komma upp och brukar i regel orsaka fall. Boxen bak på cykeln tar ofta hela smällen men självförtroendet får sig lätt en törn då man går omkull.

Eftersom Tobbe kör så mycket i just Stockholm kan det vara intressant att höra vad han tycker om trafikmentaliteten när han sitter på sitt mobila tvåhjuliga kontor hela dagarna. Han tycker väl att det är helt ok. Vanliga bilister som inte hittar eller är ovana att köra i rusningstrafik är ganska förutsägbara och går att passera smidigt. Däremot många taxichaufförer upplever han som direkt farliga. De liksom Tobbe är beroende av sina jobb och kanske måste svänga eller vända tvärt. Men med bara jobbet i huvudet och avsevärt mer plåt i omfång så är risken för kollision överhängande. Överlag tycker dock Tobbe att han varit förskonad från större incidenter.

En tid körde Tobbe och hans kollegor även MC-taxi. I egendesignade tröjor med MC-taxitryck och telefonnummer på testade de mest på kul att köra på helger. De bytte ut topboxen bak mot en som kunde rymma en extra hjälm. Ofta handlade transporterna om festglada personer som ville från söder in till city när ställena stängde där för att fortsätta festandet. De som var alltför påverkade fick dock inte åka med.