Forskare på VTI har studerat hur de förändrade hastighetsgränserna har påverkat antalet olyckor med personskador samt antalet dödade och svårt skadade personer. Enligt beräkningarna har antalet förolyckade personer minskat något mer än förväntat.

Sedan 2008 har det pågått ett arbete hos Trafikverket med att ompröva hastighetsgränserna på det statliga vägnätet. VTI har analyserat långtidseffekter på trafiksäkerheten då hastighetsgränsen har höjts eller sänkts. 

– Inför hastighetsöversynen beräknade Trafikverket en minskning med cirka 13-14 dödade per år. Glädjande nog kan vi också se en minskning i den storleksordningen. Totalt har ungefär 17 liv per år sparats på det åtgärdade vägnätet, säger Anna Vadeby, forskare på VTI.

Resultaten visar framför allt på en minskning av antalet dödade på landsvägar som fått sänkt hastighetsgräns från 90 till 80 km/tim. Där har antalet dödade minskat med cirka 14 per år. För de svårt skadade syns däremot inga signifikanta förändringar. 

– På motorvägar som fått höjd hastighetsgräns har antalet svårt skadade däremot ökat med cirka 15 per år, medan antalet dödade är i princip oförändrade. Antalet svårt skadade har ökat på alla typer av motorvägar, men det är de smala motorvägarna som har markant sämst utveckling, enligt Anna Vadeby.

För 2+1-vägar med sänkt hastighetsgräns från 110 till 100 km/tim har personskadeolyckorna minskat med cirka 10 per år och de svårt skadade har minskat med cirka 16 personer per år. 

Fakta om hastighetsöversynen
I samband med hastighetsöversynen var det främst vägar med låg trafiksäkerhetsstandard och dåliga sidoområden som fick sänkt hastighetsgräns medan vägar med god trafiksäkerhetstandard fick höjd hastighetsgräns. En grundprincip var även att vägar som är viktiga för det regionala näringslivets transporter och arbetspendling har högre hastighetsanspråk.

I en första etapp 2008 fick cirka 100 mil en hastighetshöjning och 250 mil en sänkning. I en andra etapp 2009 fick knappt 170 mil en hastighetshöjning och drygt 1 500 mil en sänkning. Inför hastighetsöversynen antog Trafikverket (dåvarande Vägverket) att höjd eller sänkt hastighetsbegränsning med 10 km/tim skulle ge en ökning respektive minskning av den faktiska hastigheten för personbilar med 4 km/tim. Baserat på dessa antaganden beräknades en inbesparing av 13,5 dödade och 42 svårt skadade per år på det statliga vägnätet. 

Studiens genomförande
Studien baseras på olycksstatistik från polisrapporterade olyckor i olycksdatabasen Strada kombinerat med information om vägnätet från Nationell Vägdatabas, NVDB. Metoden som använts är en före-efter studie med kontrollgrupp där förändringen i olycks- och skadeutfall på försökssträckorna jämförs med förändringen på ett kontrollvägnät med oförändrad hastighetsgräns. Med ett sådant försöksupplägg kontrollerar man för generella förändringar över tid och resultaten speglar därför den rena åtgärdseffekten.