Förra veckan hade Fastbikes utsände nöjet att med ett litet mindre sällskap goa vänner få vara med på en Enduro-gnuggning hos vår suveräne kung inom Svensk Enduro för stunden, Jocke Ljunggren.

Mycket passande inför stundande Gotland Grand National som går av nu i helgen så innehöll området vi höll till på mycket stalp vilket det ju finns gott om på Gotland. Några av herrarna i sällskapet (dock inte undertecknad) är anmälda till GGN och vad passade då inte bättre än att få en genomkörare så här en dryg vecka innan i körteknik på stalpigt underlag.

Samling på morgonen där vi mötte upp med Jocke ute vid banan. Stalp är inte direkt undertecknads favoritunderlag men vår ciceron har ju onekligen en viss erfarenhet/fart på denna typ av underlag som det skulle bli intressant att ta del av. Vi värmde upp både hojarna och oss själva med att köra runt i lite lugnt tempo på en kortare slinga på området som innehöll mycket stalp. Som alltid så ljuger inte klockan så den åkte fram och vi tog ett första varv på tid. Slingan tog för mig ca: 6,5 min. att köra och nu var riktmärket satt för dagen för mig.

Därefter tog sig vår ciceron sig an oss och började förklara och visa hur det skall göras. Vi drog runt på lite olika partier för att testa stalpkörning i lite olika storlekar för att försöka få upp farten över dessa. Bröt upp slingan i kortare partier som vi kunde köra runt på och Jocke instruerade:

- Håll ett jämnt drag på motorn

- Upp med framhjulet över knölarna och försök ta så många som möjligt

- Stå upp och bak med kroppen så mycket som möjligt

- Knip ihop knäna runt tanken

- Fippla inte så mycket Av/På med gasen utan se till att få driv.

Det måste vara driv framåt på hojen hela tiden så man inte tappar momentet. Och som toppen på isberget, stå, stå, och stå lite mer. Detta var ett mantra Jocke nötte på oss hela tiden under dagen. Man måste stå så mycket som möjligt för att få in den rätta balansen och få körningen vilsam/skonsam så man orkar hela loppet. Sedan visade så klart Jocke hur det skall gå till ett par gånger (till och med vid ett tillfälle hur man inte skall göra) och det var dags att prova själv.

Orden ekade i huvet när det nu var dags att börja köra, självklart ville ju man försöka visa att man tagit åt sig av vad som sagts inför vår ciceron så det var bara att ta i och försöka få till lite driv i åkningen. Som med så mycket annat så det som ser lätt ut och inte låter allt för krångligt när Jocke berättade och visa är ju något helt annat att få till i praktiken själv. Men under lite överinseende av Jocke och konkreta tips på vad jag behövde justera till så visst vart det mer fart i mig till slut. Go känsla när jag började gå upp lite mer på topparna.

På slingan fanns det också ett stenparti över ett hygge och även detta nötte vi tekniken lite extra på. Även där efter lite teorier och handfasta råd så började det kännas som farten höjdes. Tekniken här blir ju rätt snarlik det vi nyss nötte på i stalpen med den skillnaden att nu måste man få kroppen mer neutralt på hojen och bägge hjulen i marken, går inte att ha för mycket bakåtvikt då man kan tappa fästet på framhjulet och det gäller att få tryck på framhjulet. Höga växlar, jämt drag och bygga upp ett driv framåt hela tiden.

Nu hade vi hållit igång ett par timmar och det var dags för att fylla bränsledepån på både hojarna och oss själva. Uppvilade och mätta så vart det till att dra ut på spåret igen, få igång kroppen igen och sedan dags att klocka ett varv igen på slingan och se om det gick att kapa tiden. Nu upplevde jag det som att jag fick till ett bättre flyt till detta varv och körningen kändes bättre. När jag kom i mål på slingan bekräftades min känsla och jag hade kapat min första tid med ca: 30 sek så någonting verka ju trilla in i huvet i varje fall, riktigt kul.

Jag var själv väldigt nyfiken innan på om en sådan här dag skulle kunna förändra min åkning någonting. Jag har åkt hoj i snart 30 år och tar mig friheten att betrakta mig som en skapligt snabb motionär om än dåligt med orken. Men under alla dessa år har jag nötit in en körstil i mig som blivit min stil och har hojen justerad på ett sådant sätt som passar min åkstil. Så att under en dag lära om mig till att försöka bryta några av mina vanor, ja det är inget lätt uppdrag. Gamla slitna klyschor om att det inte går att lära gamla hundar att sitta brukar ju stämma.

Men det gick tydligen att även få en gammal tjurskallig motionär/fotograf att ta åt sig lite synpunkter, riktigt coolt att jag lyckade kapa 30 sekunder på slingan med Jockes tips och råd. Det trodde jag inte skulle hända. Mina polare var mycket nöjda med dagens intryck och såg fram emot att dra till Gotland nu till helgen och få kämpa med de vunna kunskaperna under tävlingen.

En trevlig dag i gott sällskap, stort tack till Jocke som ägna en dag åt att dela med sig av sin kunskap till oss.