Husqvarna Factory Racings Mikael Persson har onekligen haft en fantastisk 2022-säsong i Enduro-VM, där det onekligen såg ut som att han skulle lyckas knipa VM-titeln, men till sist avslutade kampen om Enduro3-titeln som tvåa.
Inför den sjunde och sista deltävlingen i Tyskland, anlände Persson till Zschopau ivrig att säkra VM-titeln. Även om Mikael inte fick den bästa starten på lördagen, kom han snart in i sin rytm med sin TE 300. Han kämpade hårt och avslutade dagen som tvåa bakom rivalen Brad Freeman. Resultatet innebar att båda förarna låg på samma antal poäng i toppen av klassen, vilket betydde att allt skulle avgöras under söndagen.
Eftersom han kände sig motiverad och visste att han skulle behöva leverera sitt allra bästa, laddade Persson allt han hade under den sista titelkampen. Mikael kämpade hårt för segern genom att sätta in en av sina bästa prestationer för säsongen vid en tidpunkt då det betydde som allra mest. Halvvägs in på dagen låg Persson fyra i den totala EnduroGP-klassificeringen och laddade hårt. Frustrerande nog kunde han helt enkelt inte överbrygga gapet till titelkonkurrenten Freeman och trots att han behöll pressen under hela sista varvet, slutade Husqvarna Factory Racing-föraren till slut dagen som tvåa.
Det starka resultatet säkerställde att Persson avslutade 2022 års Enduro3-VM som tvåa. Under det som har varit ett fantastiskt år för den försynte svensken har Mikael tagit två tävlingsvinster och säkrat inte mindre än 11 pallresultat med på sin Husqvarna TE 300 i den stentuffa Enduro3-klassen. Dessutom vann han även Enduro3-klassen i International Six Days i september.
Mikael Persson: "Det är klart att det är frustrerande att veta att jag inte riktigt mäktade med att vinna E3-titeln, men jag gav den absolut allt jag hade idag. Dag ett började jag lite långsammare än jag hoppades att jag skulle göra. Kanske spökade pressen att vinna titeln där i bakhuvudet. Jag levererade starkt under eftermiddagen och avslutade dagen med mer självförtroende. Oavgjort i poäng inför mästerskapets finaldag innebar att det inte fanns något att förlora och allt att vinna, så jag gav allt. Jag tycker att jag körde mitt bästa och jag vet att jag gjorde mitt bästa. Tyvärr kom jag till korta, vilket känns tufft. Men att bara förlora mot en förare som Brad (Freeman) är något jag kan vara stolt över. Det har varit ett bra år. Att vara med och fajtas om titeln ända ner till slutet visar hur starka vi var."