Johan Ahlberg från Fastbikes.se var på plats i ett varmt och soligt Italien för att provköra 2016 års nya Enduromodeller från Beta. De främsta nyheterna för det kommande året är ett elektroniskt oljeinsprutningssystem hos tvåtaktsmodellerna medan alla fyrataktare kommer med bränsleinsprutning.

Beta RR250 och RR300 2-takt

Den stora nyheten för 2016 års tvåtaktsmodeller från Beta är det nya elektroniska oljeinsprutningssystemet hos både 250 och 300 RR modellerna. Nu är det slut på att att själv blanda olja i bensinen. Nu sköts det automatiskt, där oljeblandningen hela tiden anpassas efter rådande situation. Allt för att minimera oljeförbrukningen och optimera effekten, samtidigt som rökutvecklingen minimeras.

Detta system infördes hos 2015 års Xtrainer och har visat sig vara en stor succé bland Betas ägare. Denna nya funktion uppges ge en perfekt oljeblandning under alla förhållanden och motorvarvtal, samtidigt som det spar föraren från besväret att själv behöva blanda olja i bensintanken.

Beta menar att systemet minskar rökutveckligen med 50% jämfört med hos en traditionellt förblandad tvåtaktare, eftersom systemet styrs av en dator med integrerad mix och motorstyrning där sedan oljeblandningen baseras på motorns varvtal och motorbelastning mätt med TPS (Throttle Position System).

Hos chassit finner jag att huvudramen har modifierats för bättre styrka och förbättrad chassikänsla även under de mest krävande situationer. Luftfilterboxen har uppdaterats för att ge bättre vattenavrinning. Nytt är också luftburkens lockfästen som ska ge en säkrare och pålitligare lösning.

Framgaffeln har uppdaterats med större ventiler för att möjliggöra bättre oljeflöde. Andra förändringar inkluderar en längre fjäderstyrning för att ge mjukare funktion och dessutom har en hållbarare top-out-fjäder installerats.

Instrumenteringen har också uppdateras och är nu med indikering för låg oljenivå och separat varning för diagnostikproblem hos oljeinsprutningssystemet. Denna börjar lysa om någon av systemets givare känner av eller misstänker att något är fel. Om något nu skulle gå knas kan du alltid blanda oljan själv i bensinen, och på så vis vara säker på att motorn förses med den nödvändiga smörjan.

Grafiken behåller de klassiska och särskiljande Betafärgerna som kännetecknar det italienska arvet. Framgaffelrören är nu med guldfärgad anodisering för att matcha bakstötdämparen.

Jag fick gott om tillfälle att provköra båda tvåtaktsmodellerna RR 250 och RR300. För min del var RR300 tveklöst favoriten av de två. Helt enkelt eftersom den har den motor som är överlägset enklast att hantera, men en linjär effektleverans och mindre nervös gång vid låga varvtal. Vilket gör den mindre utmanande att köra (vilket är till stor hjälp för dig som har lite erfarenhet av tvåtaktare).

Överläg ärr RR-modellerna (både två- och fyrtaktarna) mycket smidiga och hanterbara. I alla fall efter att jag fått styret justerat efter mina önskemål. Som jag redan varit inne på så erbjuder RR300 gott om motorkraft, fördelat över ett brett register. RR250 är betydligt mer orolig i karaktären, och gör sig bäst då den får varvas häftigt. För mig är den betydligt jobbigare att handskas med, och slukar betydligt mer av min dyrbara energi än vad RR300 gör.

När du kör RR250 måste du köra med mycket högre varvtal, i synnerhet ut ur kurvor eller för att lyfta framhjulet över ett hinder. Modellen upplevs som marginellt mer lätthanterlig vid snabba kursändringar i förhållande till RR300. Tack vare den automatiska oljeblandningen är, precis som Beta utlovat, minimal. I alla fall så kan jag inte se eller känna någon påtagligt tvåtaktsrök. Dessutom hjälper systemet till att snåla ut oljeblandningen då man exempelvis kör på lägre varvtal, vilket i sin tur gör att motorn går renare och svarar rappt på gasen.

Körställningen är identisk hos de två modellerna, och passade helt okej för min 183 långa kropp, där jag aldrig hade problem med att nå ner till marken, samtidigt som körställningen inte kändes trång. Båda modellerna känns tillfreds på testslingan som slingrade sig fram på skogsstigar med kuperad terräng och på ett gräsgärde. Det erbjöds såväl snabbare partier och lite mer tekniskt krävande delar. En på många sätt och vis perfekt bana för att utvärdera den här typen av skogsmaskiner.

Här fick jag bland annat bra tillfälle att känna på hur såväl fjädringskomponenter som bromsarna levererar under olika förhållanden. Och totalt sett fungerar det bra. Kopplingen är mjuk och enkel att manövrera; även under kniviga förhållanden, och ger dig en god känsla där du ständigt har god kontroll över vad som händer med bakhjulet. Fjädringen upplevs till en början som i mjukaste laget, och trots att jag kör i ett tempo som är långt från VM-nivå, och dyker den väl kraftigt vid lite hårdare inbromsningar. Om det var något som mina kollegor snackade en del om under provkörningen så var det just framgaffeln, och huruvida den håller måttet för seriös racing.

När det gäller bromsarna finns det inte mycket att säga, trots sol och hög temperatur, ihärdigt bromsande av testförare efter testförare funkade bromsarna till belåtenhet (trots att bromsskivorna var blåa av överhettning efter en tids provkörning). Frambromsen bettar bra, och med god fingertoppskänsla hos reglaget. Även bakbromsen är föredömligt enkel att manövrera, utan att det bara blir av-på, som det så ofta blir på många enduromodeller med kraftiga motocrosstövlar på fötterna.

2-takts RR-modellerna från Beta ska finnas tillgängliga hos återförsäljarna under augusti månad.

LÄNK: MER FAKTA OM BETA RR250/RR300 2016

Beta Xtrainer

Beta Xtrainer får en stor uppdatering inför 2016, och den är att Beta har uppgett att de kommer att tillverka fler exemplar än de först planerat. Denna mycket populära modell har haft en försäljning som vida översteg produktionen under 2015 och Beta-fabriken har därför ökat produktionen för 2016 års modeller för att fylla behovet. Tekniskt sett är modellen oförändrad.

Den här modellen ger en trevlig känsla, och är mycket smidig och lättkörd. Den har perfekt utväxling för att köra om kring med i långsamt tempo, justerbar koppling och motor som känns snäll men potent på samma gång, gör att du med fördel kan använda den för körning i extremt svår terräng. Det här är en mycket förlåtande modell, bromsarna och fjädringen passar bäst för hopp och lek, och det här är totalt sett en mycket rolig och trevlig modell som gör sig bäst som en mysig skogsmaskin snarare än som tävlingsfordon.

LÄNK: MER FAKTA OM BETA XTRAINER 2016

Beta RR350, RR390, RR430, RR480 4-taktsmodeller

Den viktigaste nyheten hos 2016 års 4-takts RR-sortiment är införandet av det elektroniska bränsleinsprutningssystemet för alla 4-taktsmodeller.

Bränsleinsprutning infördes redan på 2015 års 350 RR och har visat sig vara mycket effektivare än en förgasare, tack vare sin stora tillförlitlighet och smidiga motorstyrning.

Betas ingenjörer har arbetat tillsammans med Synerject för att skapa ett EFI-system som fungerar perfekt. Med sitt 42-millimeters spjällhus garanterar systemet exakt styrning av bränsletillförseln under alla omständigheter, där luft-bränsleblandningen optimeras tack vare temperatur- och tryckmätare.

Övriga uppdateringar hos Betas fyrtaktsmodeller för 2016 inkluderar:

Nya insug hos 430 och 480-modellerna har optimerat flödet för bättre vridmoment och effekt.

Avgaskammen hos 480 har en ny profil som ger en mer linjär effektkurva.

Varvtalsbegränsningen hos 350 har ökats till 13.000 varv per minut (tidigare 12.500 varv) för bättre prestanda och mer ”över-varvning”.

Kolven hos 350 och 390 har nya DLC-behandlade oljeringar som ska ge minskad friktion och oljeförbrukning.

Oljetrycksventilen har en ny fjäder som sägs ge större stabilitet vid höga temperaturer, vilket minskar tryckvariationer i systemet.

Växelspaken har en ny aluminiumrulle som minskar friktionen under växlingar och minskar slitaget på växeltrumman, vilket i sin tur ger mer exakta växlingar.

Luftfilterburken har fått en förbättrad vattendränering. Nytt är också luftburkens lockfästen.

För att förbättra och optimera dämpningsförmågan, har den 48-mm Sachs-framgaffeln uppdaterats med avseende på oljeflödet in och ut ur cartridgen. Styrningen för huvudfjädern har uppdaterats, vilket sägs minska friktionen och ge en mjukare, mer exakt gaffelrörelse. Framgaffelrören är nu med guldanodisering för att matcha den bakre stötdämparen.

Instrumenteringen har uppdaterats och är nu med integrerade varningslampor som indikerar låg bränslenivå och om något knas uppstår med elektroniska bränsleinsprutningssystemet.

Bränsletanken är nu genomskinlig – en detalj som hämtats från 2015 års Race Edition - vilket möjliggör bättre koll på den aktuella bränslenivån.

Grafiken behåller de klassiska och särskiljande Beta-färgerna som kännetecknar det italienska arvet.

Fastän jag fullkomligt älskar stora, maffiga fyrtaktsmodeller är RR350 min favorit bland 2016 års Enduromodeller från Beta. Visst är det häftigt med den där extra motorstyrkan som RR390, RR430 och RR480 erbjuder, men i slutändan är det RR350 som jag tycker är bäst totalt sett.

Det första som jag slås av är att motorgången är mjuk och förlåtande, och där bränsleförsörjningen fungerar klanderfritt i alla lägen. Den svarar blixtsnabbt på gasen samtidigt som den är förlåtande och mjuk, utan jobbiga ryck eller stånkande. Samtidigt är den mjuk på avslag och motorbroms. Det är onekligen mycket imponerande hur pass långt ner i varvtalsregistret man kan köra motorn utan att den slår stopp.

Modellen känns snabb, speciellt i trånga passager och vid kvicka svängar eller när det gäller att sätta motorcykeln i ett trångt spår, och vända runt ett träd på en ”femöring” för att sedan fortsätta att böka sig fram i terrängen i lågt tempo.

Även om Beta menar att alla deras modeller i stort sett är identiskt konstruerade, bortsett från små skillnader i hjulbaser, vinklar, och annat, så känns RR350 som den modell som har det bästa chassit. Fjädringen har en mjuk grundinställning, sväljer ojämnheter bra, utan att bottna. Precis som hos tvåtaktarna är fjädringen återigen samtalsämnet bland testförarna, där många ställer sig lite frågande till den väl mjuka grundinställningen. Dock ska vi inte glömma att vikten och längden mellan de olika testförarna under provkörningen varierar kraftigt, från kanske strax över 60 kilo till omkring 100 kilo, något som givetvis betyder att fjädringen upplevs olika.

RR350 är den modell som jag överlag kör snabbast med i skogen, vilket kan ha att göra med att den levererar gott om kraft, är smidig och snabb utan att det känns jobbigt eller särskilt dramatiskt. Precis som hos tvåtaktsmodellerna är bromsarna till belåtenhet, med gott om bett och bra känsla hos reglagen, även hos fotbromsen. Kopplingen är lättjobbad och exakt, och växellådan lättmanövrerad utan strul.

RR390 och dess större syskon är i stort sett samma motorcykel, men där du får mer pulver hos motorn. Men i och med mer effekt är det också lättare hänt att man tröttar ut sig i onödan, och snart börjar begå ödesdigra misstag. Vilket i sin tur gör att man tycker att motorcykeln är jobbig att köra, fast den egentligen är mycket snäll och lättkörd. Jag vill samtidigt poängtera att exempelvis RR480 är imponerande snäll och lättkörd, men en modell som jag anser passar bäst för dig som vill blanda endurokörningen med lite körning på skogsbilvägar och kanske en och annan vända på grusväg.

Betas 4-takts RR-modeller kommer att finnas tillgängliga hos återförsäljarna under oktober månad.

LÄNK: MER FAKTA OM BETA RR350, RR390, RR430, RR480