Jennie Nilsson begav sig till Malaga i södra Spanien för hänga med under Joakim Ljunggren och Stefan da Silvas enduroläger. Här kan du läsa Jennies fylliga rapport och kolla in hennes läckra bilder från eventet.

Foto och text: Jennie Nilsson – Jeehyang Photos

Kl. 22.57 – Det är ynka sju och en halv timme kvar i Spanien innan planet lyfter från Malaga Airport, hem till verkligheten. Luften är ljummen och sådär behaglig som en svensk sommarkväll, men efter dagens gassande sol och hetta, så är en tröja välbehövlig. Hemifrån har jag fått rapport om att det snöat och är minusgrader, typiskt bakslag och mars- och aprilväder. Jag förbannar mig själv att jag inte valt att stanna längre i detta paradis. Veckan har sprungit iväg och ordspråket ”det går fort när man har roligt” har väl aldrig stämt så väl som nu, vilket jag tror att samtliga utav deltagarna på Joakim Ljunggren & Stefan Da Silvas träningsläger ”From Sea to Sky” kan hålla med om…

Söndag 22 mars - Det första som slår mig när jag sitter och tittar ut genom bussfönstret är hur vacker naturen är. Tittar jag åt ena hållet så sträcker sig ett klarblått hav mot horisonten och tittar jag ut åt andra hållet så tornar höga berg mäktigt upp sig mot himlen. De djupa dalarna är beklädda utav olivträd och klargula buskar och rätt som det är så ser jag en massa stigar här och där som går upp och ner och slingrar sig runt om i dalar och i uppförsbackar.  ”-Titta där har någon gjort en bana, sådana finns det lite överallt här nere. Där det är ödemark får man köra, det är som en slags allemansrätt för den motorintresserade och inte som hemma där man bara får köra på banor vissa dagar under speciella tider. En spanjor som kommer till Sverige skulle känna sig som en fånge!”

För en annan låter Stefans ord overkliga, att man som motorcykelförare kan ge sig ut och köra vart man vill. ”Här nere tycker folk att det är roligt när man kommer åkandes och vinkar glatt när man möter dem, inte som i Sverige där man får arga blickar..”

Det låter lovande och förväntningarna stiger ytterligare inför de kommande dagarna nere på Spaniens solkust, med dess storslagna natur som nu framstår som en enda stor oändlig lekplats.

Tisdag 24 mars - Sällskapet anländer till Dust Devils – företaget som förser lägerdeltagarna med all den utrustning som kan tänkas behövas för att köra hoj. Vi möts utav Sara Batchelor som har hand om det administrativa, ordning och reda och tar hand om gästerna som kommer. Hon är en av fyra anställda på företaget som startades för fem år sedan. Konceptet är att du kan hyra cykel och full utrustning, och då alltid med en guide på en guidad tur offroad. ”-Allt du behöver göra är att komma i din underkläder sen kittar vi dig och du behöver inte tänka på något. Vi har strumpor och allt annat ordnat. Självklart står vi för lunchen och när du har kördagar tar vi dig dit du ska” berättar Sara.

Det finns 21st KTM- hojar att välja mellan och de modeller som erbjuds är 125 EXC, 250 EXC-F, 350 EXC-F & 450 EXC.

Utrustningen är på, hyreskontrakten underskrivna, hojarna fulltankade och förväntningarna flödar. Torbjörn Mallmin 43år från Stockholm, kör för FMCK Stockholm – Bredd, och Martin Börjesson 39år från Borås och kör för Ulricehamn MK – Motion, berättar om sina förväntningar;

Martin: ”-Fina slingor, bra väder och sen ha roligt”. Har du några förväntningar på tränarna? ”-Jocke och Stefan kan väl hitta hur mycket förbättringsåtgärder som helst om jag säger så, men just att man kan få några bra grejer man kan ta med sig.”

Torbjörn: ”-När jag bokade det här så var det ju framförallt för att komma ner och få köra i ett annat land och i ny terräng. Sen är det väl som alltid när man åker på läger, man vill få med sig någonting hem som man kan fortsätta att finjustera som detaljer och så. Detta kan bli hur bra som helst, nu ska vi ha Joakim och Stefan som privatlärare i tre dagar!”

Killarna startar motorerna, lägger i ettan och rullar iväg nedför gatan och försvinner runt hörnet till nästa kvarter. Jag hoppar in i jeepen som ska ta mig till platsen där dagens träning ska hållas. Medan vi åker på de små slingriga vägarna mot Ljunggrens hemtrakter, kör gänget en uppvärmningstur uppe i bergen för att lära känna hojen bättre innan det är dags för de olika övningsmomenten där deltagarna coachas utefter deras egen nivå och sin personliga färdighet. 

Dagens träningsställe ligger nere i en dal, det är ödemark som tidigare varit någons egendom och där nu endast betongstommen utav ett påtänkt bostadshus finns kvar. Riktigt häftig miljö och återigen fascineras jag över landskapet som är perfekt utmejslat för enduro. Bäcken som rinner ytterligare en etapp nedanför huset blir ett givet fotoställe, likaså den tokbranta backen som samtliga förare efter lite träning tar sig uppför. Under dagen finjusteras bl. a blicken, placering av hoj och gas-påslag in i kurvor. Efter att tagit en välförtjänt lunchpaus är det dags för pass två. Balans och position tränas uppför svåra passager och deltagarna strävar efter att hitta timingen i varje moment. 

Senare, när första dagen närmar sig sitt slut och vi alla är mätta och belåtna efter kvällens restaurangbesök, kan jag bara konstatera att jag redan längtar till nästa dag.

Onsdag 25 mars – ”Om du tycker det var vackert igår, vänta bara. Jag tror du kommer gilla stället vi ska till idag”.

Jag sitter i Ljunggrens Renaultbuss som sakta klättrar uppför något som högst tveksamt kan kallas för en väg. Stefan tillsammans med resten utav deltagarna och guiden Andy från Dust Devils är på väg över bergen för att möta upp oss vid vad jag fått höra ska vara en av de vackraste träningsplatser vi kommer besöka under dessa dagar.

När vi anländer kan jag inte annat än hålla med, och då utan att ens sett de sista platserna. Med havet som horisont och mäktiga bergspartier i ryggen står jag och iakttar dagens träning. Idag gäller det för deltagarna att ta vara på de byggstenar de fått dagen innan och utnyttja de vid rätt tillfällen för att tjäna tid. Banan slingar sig mellan olivträd, uppför backiga partier med lös-sten och nerför branta slänter.

Tidtagning används för att se framstegen som görs varv efter varv. När det blir lunchtid körs maten ut till träningsplatsen även idag, något som samtliga deltagare uppskattat och sett som smidigt. Efter att njutit av maten i solen med havet som utsikt, ger sig gruppen ut på en hajk och bergstur. Bergskammar bestigs och samtliga kommer tillbaka med ett leende på läpparna.

Torsdag 26 mars – ”Är du beredd? Nu kommer dem!” Jag lyfter kameran och riktar den mot vägen som leder igenom den lilla bergsbyn. Apelsinträdens gröna färg med sin orangea frukt och husens kritvita väggar bryter härligt mot varandra. Ett välbekant ljud kommer allt närmre och det studsar mellan väggarna på bygatan. In rullar ett gäng hungriga lägerdeltagare och dess tränare.

Dagen tillbringas i Benahavís-området och det är nu dags för lunch. Folk stannar upp och tittar roat och intresserat på när gänget med lätt leriga cyklar parkerar längsmed gatan. Förmiddagspasset har ägt rum på en bana som nästintill liknar en mindre crossbana, men även idag har backar bestigits och deltagarna lyckades ta sig hela vägen upp till telemasten på toppen. Den frihet som förarna måste känna, att kunna röra sig fritt med sin hoj utan att behöva var orolig att en ox-tokig markägare ska sätta efter dem, den måste kännas otroligt bra.

Martin Börjesson: ”-Det känns lite som att man bryter mot lagarna när man åker runt såhär och bara leker. Kommer det människor så tänker man att nu är de förbannade, men istället så vinkar de, det är ju inte alls som hemma.”

Efter den utsökta lunchen, ”Pasta Pil-pil” (en spansk rätt med stora räkor i het tomatsås med vitlök och chili), rullar deltagarna ut från den lilla byn. Ett gammalt par med en liten hund vinkar glatt åt dem när de ger sig ut på lägrets sista hajk och bergstur, innan det är dags att styra hemåt mot Dust Devils och lämna tillbaka hojarna.

När sista lägerdagen är slut träffar jag Torbjörn och Martin igen för att se om deras förväntningar på lägret har uppfyllts. Något som de båda är överens om, är att övningarna de gjort har underlättat åkningen resterande dagar.

Torbjörn: ”Jag tycker det här upplägget med att dels få cruisa runt i bergen och få se den fantastiska naturen och få åka på grusvägar och stigar, det är häftig. Men hade det bara varit sådan körning, hade det inte varit det som jag var ute efter. Nu fick vi även koncentrerad träning på detaljnivå som att ligga och nöta en kurva och få feedback på precis den kurvan. Som första dagen, den var kul!

Martin: ” Första dagen fick vi träna på ganska många moment och det hade nog varit svårare att köra dag två om vi inte hade kört dag ett. Det är framför allt de här proven och genomgångarna som gett något. Hemma lastar du bussen och åker till träningsanläggningen och så kör du ditt pass och sen åker du hem. Här har det varit flera veckors träning på en enda dag.”

Torbjörn: ”Att sen fått möjligheten att köra med en av världens bästa förare, som dessutom har varit bra på att lära ut och sätta ord på tekniken och såklart visa på ett övertygande sätt, det har varit riktigt bra. Jag tror inte att så många andra hade haft en tanke på att lägga spåren så extrema som de var. De svårigheter man tidigare upplevt hemma kommer nu vara helt borta.

När jag ställer frågan om de kan tänka sig att komma tillbaka är svaret -Absolut!
Torbjörn:Jag kommer gärna tillbaka nästa vinter. Motorcykelåkningen hemma är underbar, men den blir extra underbar här för man vet att det är kallt, blött och lerigt hemma. Jag har inte saknat något så lägret får ett toppbetyg. Jag måste också säga att supporten från Dust Devils verkligen har varit grymt bra. Det vi har betalat har täckt allt, trots allt extra de har gjort.

Martin: ”Ja har det varit något så har de justerat och fixat, de har varit jättebra!

Gruppen verkar enhällig och alla jag frågar som varit med under dessa dagar verkar mer än nöjda och kan tänka sig att komma tillbaka till nästa år. Jag passar på att fråga Joakim och Stefan om hur idén uppstod och de berättar med egna ord om upplägget och deras olika roller under lägret;

Joakim; ”-Jag har alltid funderat och tänkt på att ha läger här nere så även andra kan få uppleva denna superfina körning och naturen som är här. Jag har ju varit här och tränat och gjort min uppladdning inför VM i 10 år och vill kunna visa detta för andra. Jag och Stefan har ju träffat varandra här nere när han har kört bergsturer med folk som kommit ner och hyrt motorcyklar av Dust Devils.”

Stefan: ”- Vi sprang på varandra på MC-mässan i Älvsjö, Stockholm i slutet av januari och då frågade Joakim om jag var intresserad av att köra något läger i Marbella under våren. Det var jag naturligtvis, så vi diskuterade oss fram till ett upplägg som vi själva tycker ger deltagaren en bra mix av äventyr, natur och utveckling som förare. Bergen runt Marbella erbjuder otroliga åk möjligheter”

Joakim: ”-Det är ett tredagars enduro-träningsläger med äventyr i bergen och en hel del övningar. Vi kör otroligt fina turer på helt magiska ställen, sen stannar vi på vissa utsedda platser och gör olika träningsmoment. Vi tränar på olika svåra backar, kurvteknik och prov med tidtagning. Ja allt man behöver för att bli en bättre och snabbare enduro förare. Mitt på dagen tar vi lunchbreak och får maten utkörd till något av våra träningsställen.Tanken är att alla som kan köra en enduromotorcykel hyggligt kan vara med. Du bör ha lite tävlingsvana som att du t.ex. tar dig runt några varv på GGN, Östra Open eller kör någon vinter-/snöserie utan några större problem.”

Stefan:”-Det krävs inte att du är elitförare för att kunna njuta av detta, för kommer vi till någon backe eller en svårighet som gör dig tveksam, så har vi alltid ett alternativ.”
 
Stefan är den som sköter det mesta kring hotell, mc-hyra och övriga bokningar, och han guidar gruppen på bergsturerna. Joakim gör iordning träningsbanor, är tränare/instruktör, visar övningar, ger personlig feedback och kör även äventyrsturer med deltagarna. Till Er som sitter och överväger om ni ska åka på nästa års upplaga utav ”From Sea to Sky” hälsar de båda coacherna:

Joakim:”-Det är den finaste endurokörning du kan göra! Jag har kört i sjukt många länder i hela världen och inget slår att köra i bergen ovanför Marbella! Du får en fantastisk upplevelse samtidigt som du blir tränad och utvecklar din endurokörning. Sen är det väldigt smidigt att bara flyga ner från Sverige på 4h, du lånar en ny fin KTM hoj och får köra på världens bästa ställen!”

Stefan fyller i; ”-Detta är en fantastisk upplevelse och ett minne för livet. Det går nästan inte att beskriva denna terräng och den fantastiska naturen i ord. Häftigare körning går inte att hitta. Att få uppleva denna terräng och samtidigt få lära sig tips och tricks av Joakim Ljunggren som är en av världens bästa enduroförare är en unik möjlighet. Datum för lägren 2016 är redan spikade så missa inte den chansen!”

Kl. 23.29 – Sju timmar kvar. Huvudet snurrar och min hjärna försöker smälta alla intryck och upplevelser från veckan som gott. Jag förstår nu verkligen varför den svenska enduroeliten väljer att tillbringa flera veckor och i vissa fall flera månader i detta land för att träna. Gillar man enduro och motocross, då älskar man Spanien. 

From Sea to Sky – Ja, nog är det allt i himlen jag varit…

Personfakta:

Joakim Ljunggren född 1985, bor med sin fästmö Lina och dottern Vanessa 1,5år på Spaniens solkust Marbella under vinterhalvåret, medan sommar och höst tillbringas hemma i Karlskoga. Joakim är en av de största profilerna inom svensk enduro genom tiderna och är i dagsläget Sveriges bästa enduroförare.

Sen barnsben har enduro och motocross varit en stor del utav Joakims liv. Redan som ung följde han med sin pappa Christer Ljunggren runt om på tävlingar, som även han var en framgångsrik enduroförare.

När Joakim 2005 ingick ett samarbete med Husaberg blev hans första år som team förare inte allt för lyckat.  En handledsskada han ådrog sig under en Supercross tävling i Grekland satte stopp för säsongen, det var även nära hans karriär hade slutat just där och då. Men som tur undgick han steloperation av handleden och kom tillbaka revanschsugen och målmedveten och 2006 skördade han endurosegrar en efter en.
Bl. a Jordsprätten, totalseger i Stångebroslaget, flertal enduro-SM vinster och sitt första JVM-guld. Sen dess har segertåget rullat på och detta är några utav hans meriter genom åren

• 9 VM-medaljer
• 10 SM guld
• 1 guld Spanska mästerskapen
• 6 vinster i Novemberkåsan
• 4 vinster som totalsegrare av Stångebroslaget
• 1 guld & 1 silver Battle of Vikings - Nordeuropas tuffaste extremenduro tävling.

2013 signerades han som fabriksförare för Husqvarna men när det tvååriga kontraktet löpte ut efter 2014, kände Joakim att det är läge att byta spår och anta nya utmaningar. Inför säsong 2015 ingår Joakim och KTM Scandinavia ett samarbete och tillsammans med hans övriga samarbetspartners, inriktar sig karlskogingen på mer extremenduro.

Stefan Da Silva född 1973 är Uppsalabon som har Enduro och Motocross närmst hjärtat. Efter några år i Norge så återvände han hem till Sverige och startade upp Da Silvas Racing AB och började köra Enduro på elitnivå. Hans stora intresse för sporten gjorde att han drog igång en verksamhet i samband med de tävlingar han besökte eller deltog i. Med sin fullastade buss som fugerade som en portabla reservdels- och tillbehörsbutik, reste han runt på landets motocross och endurotävlingar, affärerna gick bra och resulterade till postorderförsäljning och tillslut en egen butik.

Tävlingsmässigt så har Stefan några 7:e och 10:e platser i SM på 90-talet, han har kört GGN nio gånger och då många gånger hamnat runt 20:e-25:e plats totalt av alla klasser. Men för Stefan har det alltid varit mer intressant att köra mycket motorcykel än att tävla. Nu förtiden är han mestadels endurotränare men tävlar någon enstaka tävling per år för att se att han fortfarande hänger med.

Stefan driver idag Da Silvas & Co Fastighet AB och en agentur åt Parts Europé med arbetsområde Uppsala – Kiruna. Under vintern tillbringar han så mycket tid som bara går nere i Marbella där han arrangerar bergsturer i samarbete med Dust Devils.