Endurosektionen hos Svenska Motorcykel– och Snöskoterförbundet, Svemo, har som målsättning att 2020 återigen vara en stornation i enduro. Under 90–talet körde de svenska förarna hem inte mindre än tolv VM–guld och storhetsperioden fortsatte i viss mån med Anders Eriksson och Peter Bergvall i början av 2000–talet.
Men sedan 2003 har VM–gulden uteblivit. Från 2005 och fram till nu egentligen har Joakim Ljunggren varit den enda svenska förare som kunnat hävda sig på den internationella scenen, med dubbla JVM–titlar och en näve silver och brons i senior VM.
En generation födda runt 1995 har dock börjat göra väsen av sig – Albin Elowson tog silvermedaljer i U20-VM såväl 2013 som 2014, och 2015 körde Mikael Persson hem guldet i samma mästerskap. 2016 tog de två tillsammans med Jesper Börjesson också hem guldet i Lag–VM, Six Days.
Ett guld man i år skulle försvara. Den drömmen sprack dock när Persson tvingades bryta med maskinfel redan den andra dagen av sex. Då var Sverige i ledning. Utan någon möjlighet att ta en framskjuten placering fortsatte Elowson att köra i världsklass. Hans individuella resultat räckte också till att bli tävlingens bästa juniorförare och också till en total tiondeplats bland samtliga förare. Lagkamraten Joakim Grelsson blev tredje bästa U20–förare.
Elowson och Grelsson, och Persson som var bra med innan motorcykeln gav upp, lovar betydligt mer för svensk enduro internationellt i framtiden.
Seniorlandslaget, där junioren Pontus Skoog ingick och där tre av fyra förare var landslagsdebutanter, slutar på en fin sjätteplats. Med Elowson i laget hade man blivit fyra.
Det är fortfarande en bit upp till en medalj, men målet är att vara där om tre år och då har förhoppningsvis juniorerna fått ännu ett par års erfarenhet i kroppen.
Det svenska damlandslaget hamnar efter sex körda dagar just utanför pallen, som fyra. Efter en tyngre inledning har de svenska tjejerna kört upp sig under veckan och under de sista dagarna hållit jämna steg med hemmanationen Frankrike på bronsplats. Bäst svenska förare individuellt blev den dubbla svenska mästarinnan Hanna Berzelius på en total tiondeplats.
Nästa års Lag–VM i enduro körs i Chile, den första veckan i november.
Resultat, lördag:
World Trophy: 1) Australien, 43:27.82, 2)
Finland, 44:00.73, 3) Frankrike, 44:46.54,
4) Storbritannien, 44:50.59, 5) Sverige,
45:34.90.
Junior Trophy: 1) Italien, 33:10.06, 3) USA,
33:16.45, 3) Frankrike, 33:22.89, 3) USA,
1:51:34.55, 4) Chile, 33:39.41, 5) Spanien,
33:53.44… 10) Sverige, 3:22:29.92.
Womens Trophy: 1) USA, 19:01.11, 2)
Australien, 19:15.06, 3) Kanada, 20:48.18,
3) Sverige, 21:04.81, 5) Frankrike,
21:07.11.
Individuellt, herrar: 1) Josep Garcia,
Spanien, 10:30.49, 2) Ryan Sipes, USA,
10:32.76, 3) Nathan Watson,
Storbritannien, 10:35.39. Bästa svensk:
23) Albin Elowson, Sverige, 10:58.60.
Individuellt, damer: 1) Brandy Richards,
9:17.71, 2) Laia Sanz, Spanien, 9:19.00, 3)
Tayla Jones, Australien, 9:19.43. Bästa
svenska: 10) Hanna Berzelius, Sverige,
10:38.76.
Slutresultat:
World Trophy: 1) Frankrike,12:59:38.23, 2)
Australien, +6:14.03, 3) Finland,+9:12.11,
4) Portugal, +25:44.60, 5) Storbritannien,
+29:13.68, 6) Sverige, +33:44.50.
Junior Trophy: 1) Frankrike, 9:55:04.10, 2)
Italien, +15.53, 3) USA, +2:02.90, 4)
Storbritannien, +7:35.82, 5) Spanien,
+10:51.20… 10) Sverige, +12:20:29.29.
Womens Trophy: 1) Australien,
7:08:04.01, 2) USA, +6:46.62, 3) Frankrike,
+26:36.73, 4) Sverige, +34:50.56, 5)
Italien, +46:50.12.
Individuellt, herrar: 1) Loic Larrieu,
Frankrike, 3:11:45.68, 2) Josep Garcia,
Italien, +38.31, 3) Taylor Robert, USA,
+1:19.96. Bästa svensk: 10) Albin
Elowson, Sverige, +3:06.16.
Individuellt, damer: 1) Laia Sanz, Spanien,
3:28:52.18, 2) Tayla Jones, Australien,
+1:34.32, 3) Brandy Richards, USA,
+6:29.50. Bästa svenska: 10) Hanna Berzelius, Sverige, +22:03.10.
