Snabbast på crossbananMotocrossmaskinerna blir allt mer som precisionsstyrda missiler. 08-nyheterna är inget undantag. Här presenterar vi ett omfattande test av Honda CRF250R, Kawasaki KX250F, KTM 250SX-F, Suzuki RM-Z250 och Yamaha YZ250F. Vilken passar bäst för dig?Foto: Sam Maclachlan I det här testet låter vi fem av marknadens fyrtaktscrossar i 250-klassen mötas för att undersöka vilken modell som är snabbast och bäst rent objektivt. Dessutom lät vi testlaget utvärdera respektive modell för att reda ut vilken som passar bäst för en viss typ av förare. Den här typen av tester är alltid en oerhört invecklad process som både är tidskrävande och dyr. Dessutom gäller det att få till så bra och rättvisa resultat som möjligt. Under testet vägdes såväl motorcyklarna som förarna. Motorcyklarna vägdes fulltankade och förarna med komplett utrustning. Dessa uppgifter protokollfördes och användes för att teknikerna lättare skulle kunna göra korrekta inställningar av fjädringskomponenterna för respektive förare. Banan var nypreparerad och förarna taggade, pigga och körsugna som få. Tidtagarpersonalen var på plats liksom flaggvakterna och fotografen. Först fick testförarna köra samtliga modeller under fria förhållanden för att känna och kunna skriva ner sakliga kommentarer om respektive modell. Därefter kom tidtagaruret in i bilden och alla varvtider fördes in i testprotokollet. Testlaget plockades ihop med stor omsorg. Scott Bishop från Dirt Action är erfaren och snabb. Han har kört de mesta som finns att köra med grovnabbade däck. Shannon Warner har tidigare varit motocrossproffs. Dessutom ingår den 14-årige toppföraren James Iconomou och den femton år unga tjejen Taylor Peet i testlaget. Den femte personen i teststyrkan, Burgin, är en mycket snabb förare som föredrar crosshojar som är på 250-kubik eller mindre. Två förare på proffsnivå (en äldre och en yngre), en medelsnabb motionär, en junior och en tjej. En perfekt mix för att få fram vilken typ av motorcykel som passar för en viss typ av förare. Motorcyklarna kom direkt från kartong och var i standardutförande. Däremot anpassades fjädringskomponenternas grundinställningar efter testförarna och deras körstil, tycke och smak. Bensintankarna fylldes med vanlig blyfri 95oktanig bensin.
HONDA CRF250R I den här klassen är hästkrafterna extra viktiga . Givetvis handlar inte allt om motorstyrka, men med tanke på att vi bara har cirka 35 hästar att leka med så spelar varje enskild hästkraft en extra stor roll. Visuellt har inte mycket förändrats till i år. Men under ytan döljer sig en uppsjö av nyheter. Honda CRF250R är en ovanligt komfortabel motocrosshoj. Ergonomiskt sett, och givetvis lätt överdrivet är det som att sitta i din favoritfåtölj. Styret har en lämplig form och reglagen är lättjobbade. Förhållandet mellan sadel, styret och fotpinnarna är fullständigt neutralt. Den känns helt enkelt bekant. Utseendemässigt har inte mycket förändrats på CRF250, men under ytan finner vi en hel del förändringar: kolven och cylinderhuvudet har uppgraderats, fjädringen setts över. Styrdämpare är standard. FÖRÄDISKT STARK Hondan har fortfarande lite hästkrafter om man jämför med hojar som KTM 250SX-F och Kawasaki KX250F. Den saknar en del vridmoment i det lägsta varvtalsområdet. Motorn erbjuder totalt sett bra med kraft över ett stort område och, när Kawasakin ger upp, fortsätter Hondan att varva, fortfarande pigg och stark. Hastigheten är förrädisk, vilket varvtiden visade senare på dagen, men när banan var mjuk och när motorn belastades hårt på låga varvtal visade den sin främsta svaghet. Men totalt sett är det en motor som erbjuder god potential, och den är definitivt tillräckligt snabb för majoriteten av förare. Honda CRF250R är bevisligen både snabbare och bättre än föregångaren. INGEN FARA Det bästa med den här hojen är att den är så lätthanterlig. Inget spår är för ojämnt, inget gupp eller hopp är för högt, och ingen kurva för snäv eller för snabb. CRF250R håller sin linje. Den svänger i kurvor med lätthet, och är stadig i hög fart, den erbjuder ett allroundpaket som passar alla typer av förare. Styrdämpningen väckte inga som helst kommentarer, de flesta märkte inte ens att den fanns, och när de ändrade dess inställningar märkte testförarna inte heller knappt någon skillnad. ÄR DET TILLRÄCKLIGT? Samtliga testförare uppskattade att köra CRF250R. Det tar en stund att vänja sig vid den, men den uppmuntrar dig att köra fortare, och utmanar dig att köra så fort du kan. Det är den mest uppgraderade motorcykeln för 2008 i det här testet, och den sätter hård press på sina rivaler. FLER ÅSIKTER OM HONDA CRF250R Stan Burgin Den känns inte snabb förrän du granskar varvtiderna och inser att du faktiskt körde riktigt snabbt. Det är den sortens hoj. Motorn saknar det där lilla extra i effekt, men det kompenseras genom att den är så lätthanterlig. Jag är imponerad. Shannon Warner Hondan gör sällan ett misstag, och jag gillade speciellt sättet på vilket den svänger. Det enda jag saknar är det där extra svaret som behövs ut ur svängar, om man jämför med de andra märkena. Att jag fick bästa varvtiderna med Hondan var egentligen ingen överraskning, men i ett race, då man inte alltid har möjlighet att ta de bästa spåren tror jag att Hondan får lida av att den är lite klen vid lägre varvtal. Taylor Peet Jag tyckte att Hondan var imponerande lättkörd. Fjädringen var lite väl hård för mig, men motorn var bra, och svarade kraftfullt över hela registret. Den tog kurvorna väl vilket gjorde att jag kunde välja en hel del bra spår som jag inte kunde med de andra motorcyklarna. James Iconomou Jag tävlar med en sådan här, så det kändes bra att sätta sig på en hoj som jag känner väl. Motorn känns bättre än förra året, med mer kraft, samtidigt som jag alltid har gillat hanteringen av Hondan. Jag kände inte ens styrdämpningen, men jag gillade bromsarna och ergonomin. Överhuvudtaget tycker jag att den är bättre än 2007 år modell.
KAWASAKI KX250F SKARPT UTSEENDE Inför 2008 har Kawasaki uppgraderat motorn på ett flertal sätt, såsom kolven, ventilerna, förgasarinställningar och tändinställning. Fjädringen har fått ytterligare justeringsmöjligheter, medan utseendet nu är svart på grön - ganska uppseendeväckande. Den har varit på topp under de senaste två åren; kommer den att fortsätta vara det under 2008? GÖR DET BEKVÄMT De flesta testförarna gillade det ergonomiska utförandet på Kawasakin. Den behåller alltjämt en del från den gamla skolan, Renthalstyre, styrböjningen är skön och kvalitén bra. Reglageutformningen är bra, medan kopplingen är något tyngre än hos de övriga modellerna. En förare anmärkte på förhållandet mellan sadeln och fotpinnarna och att han blev lite stel och därför kunnat föredra en något högre sadel. Bromsarna är på topp och helhetskänslan likaså. SERIÖST VRID Det är inget snack om att KX-F pumpar ut ordentligt med vridmoment och hästkrafter, speciellt från de lägre varvtalen. Den matar på starkt ut ur kurvor och varvar upp som få andra. Men i det högre varvtalsregistret avstannar kraftflödet. Den planar inte ut utan faller platt. För att få ut det mesta ur den här motorn måste föraren växla vid lägre varvtal- då kommer du få nytta av hästarna på bästa sätt. Om du högvarvar den här motorn slösar du bara viktig tid. En annan genomgående fråga var bullret. Den var betydligt högljudare än de andra märkena. Om bullerkravet är 94db, kommer KX-F ägare sannolikt behöva nya pipor, det är inte en chans att de kommer att ligga i närheten av det. Eller? Hur en tystare ljuddämpare påverkar effekten och dess placering återstår att se. Utan tvekan är det en rolig modell med en potent motor. DETALJSTYRD KX-F bjuder på en trevlig åktur, även fast den är lite bångstyrigare än de andra. Inställningarna av stötdämpare och styrets läge tar lite längre tid. Motorcykeln känns rimligt balanserad och presterar utan konstigheter. RM-Z och CRF svänger lättare än KX-F, eftersom den inte är lika smidig. Ta den tid som krävs för att få ordning på fjädringsinställningen, så blir du rikligt belönad med en skön åktur. MARGINELLT FÖRBÄTTRAD PRESTANDA Prestandan på den här motorcykeln har förbättrats marginellt. Motorn ger fortfarande aha-upplevelse, och majoriteten av uppgraderingar för 2008 har koncentrerats på en bättre byggd och uthålligare racemaskin. Den kommer utan tvekan att vinna mängder av race och mästerskap. FLER KOMMENTARER OM KAWASAKI KX250F Stan Burgin Jag älskade motorn, men kämpade mig blå med resten av hojen. Ergonomin var stram, och chassit och fjädringen stämde inte för mig. Efter att ha gjort en del förändringar i inställningen, kändes det bra men inte perfekt. Shannon Warner Jag gillar verkligen de utseendemässiga förändringarna inför 2008 och vridet i bottenregistret gjorde mig verkligt imponerad. Det som inte kändes så bra var att jag var tvungen att vara mycket mer exakt vid mina växlingar än de andra motorcyklarna, som du skulle vara på en tvåtakts 125:a. Tidiga växlingar var definitivt det rätta svaret på det klena toppregistret. Taylor Peet Jag kände mig som hemma på den här hojen. Jag behövde inte koppla mig ur kurvorna och den hade tillräckligt med kraft i botten att föra mig upp i hastighet. Jag gillade att den verkligen var stark i bottenregistret, och där hade den massor av kraft. Jag kunde svänga den bra och kom igenom sandpassager utan att komma ur fas. James Iconomou Jag gillade verkligen motorcykeln. Jag tycker den ser cool ut, bromsarna är bra och motorn är grym. När jag bara nuddade gasen i en kurva fullkomligt exploderade den. Fjädringen fungerade bra för mig, så jag kunde välja mina favoritspår utan alltför mycket konstigheter.
KTM 250SX-F FANTASTISK UPPHÄMTNING KTM är en relativt sen nykomling på marknaden för 250-kubiks fyrtaktare, men har ändå tagit hem förlorad mark på ett imponerande vis. Precis i det ögonblicket när testförarna klev ombord kände dem av det extra breda styret. Och fram kom måttbanden för att bekräfta det. Ja, med sina 820mm, har KTM de bredaste styret, vilket är mellan 10 och 12mm bredare än hos de andra motorcyklarna. Det finns ingen värdering i detta, det var bara någonting alla lade märke till. Resten av upplägget är vad du förväntar dig av en KTM: rymlig och välavmätt. Det känns som att det alltid finns lite mer utrymme när man kör en KTM, och det måste läggas till att den hydraulmanövrerade kopplingen är grym. Japanska tillverkare borde verkligen börja fundera på att investera i en sådan. VÄNLIG JÄTTE Vi körde inte motorcyklarna i bromsbänk, men det råder ingen tvekan om att den här hojen har mest kraft utav dem alla - och med en eller två hästar. Motorn producerar här gott om kraft över ett brett register. Det är den snabbaste och lättaste modellen att använda, men också den minst upphetsande. Motorn levererar kraften så anspråkslös att den nästan känns som en endurohoj. Den stånkar och arbetar sig igenom banan samtidigt som den håller hög fart, saknar den aggressiviteten som definierar en fyrtakts 250 kubiks crosshoj. Den är tyst, nästan för tyst. UPPGRADERAD HANTERING Mycket har hänt med den länkagelösa PDS-stötdämparen sedan KTM introducerade den 1998. Den har en annan känsla än vanliga länkage-stötdämpare. Flera förstagångsförare av KTM kommenterade hur rak styrvinkeln känns med framhjulet nästan rakt under föraren. Några varv senare, är det helt glömt. KTM fortsätter att utveckla 250SX-F med rätt grundinställning och en balanserad helhet redan från start. DET VI VÄNTAT PÅ? Den mängd kraft som KTM genererar från en sådan liten motor väcker avundsjuka hos alla andra märken. Motorn erbjuder imponerande gott om kraft för att vara så liten och gör det med mycket liten ansträngning. De flesta av våra testförare tyckte att kraftutvecklingen passade bäst för de mindre erfarna förarna, även fast en ny ljuddämpare och modifiering av utväxlingen snabbt skulle ändra på det. Resten av oss ville bara släppa den lös och locka fram den roliga maskinen, mer av den karaktär som 2005 års modell hade. Då skulle vi alla stämma upp i sång... YTTERLIGARE KOMMENTARER OM KTM 250 SX-F Stan Burgin Det här var den första hojen jag testkörde, så det tog ett tag innan jag fick alla inställningar rätt för rådande förhållanden. Men när det var avklarat, kändes motorn kraftfull och motorcykeln snabb, och jag kände mig framförallt säker på motorcykeln omedelbart. Det är inte den mest lätthanterliga maskinen, men inte den svåraste heller, och jag uppskattade det extra utrymmet runt handtagen, sadeln och tanken. Shannon Warner Så här bekväm har jag aldrig förr känt mig på en crosshoj från KTM. 2007års 250SX-F var mycket vassare, verkade bara fungera på full gas men hos årets modell finns mer kraft i botten och en större kraftspridning hos motorn. Det var den enda motorcykeln där jag kunde lägga i trean och behålla den växeln hela banan. Sadeln känns mjukare också. Taylor Peet Jag kämpade med KTM:n. Jag gillar motorn, men jag kunde bara inte få en schysst känsla i kurvorna eller vid de riktigt tuffa partierna. Framdelen kändes helt enkelt lite stingslig, och jag kunde inte få den att lugna ner sig genom en del av kurvorna. James Iconomou Den här hojen överraskade mig. Den var snabb, ganska lätt att hantera och jag behövde ingen tid alls för att vänja mig vid den. Jag trodde jag skulle behöva kämpa för jag har aldrig förut kört en hoj med en PDS-dämpare, men jag märkte knappt någon skillnad, och motorkraften var så mjuk att jag kunde köra aggressivt utan att kastas av. Bromsarna är också starka, men lite kinkiga att manövrera.
SUZUKI RM-Z250 UPPHETSNINGSMASKIN Förra året introducerade Suzuki sin första egentillverkade RM-Z250. Efter att samarbetet mellan Kawasaki och Suzuki avslutats i slutet av 2005, ägnade Suzuki 2006 års säsong till att tillverka sin egen RM-Z, och släppte den som en 2007års modell. Det fanns mycket av Suzukis personlighet i den, och mycket att tycka om. INVÄRTES DESIGN Till i år har ingenting förändrats. RM-Z:s ergonomiska upplägg är detsamma som förra årets modell, med få rapporterade uppgraderingar. Suzuki väljer Renthalstyre utan fågelpinne med en ordentlig böj, och allt annat är vanlig Suzuki-standard. Kopplings- och gashandtaget är superlätta, och frambromsen fungerar perfekt. Andra uppdateringar är på motor- och dämpningsområdet, som främst syftar till att sänka vikten och förstärka uthålligheten. LIVET ÄR EN FEST Snabb tändningsrespons och direkt acceleration är den tradition som Suzuki har byggt sitt rykte på, och de fortsätter med 2008 RM-Z250. Den främsta motorkraften finns till största delen i botten och mellanområdet, men det är framförallt att den svarar direkt och de snabba varvningarna som gör det här till en så rolig motorcykel att köra. Kraftöverföringen är liknande den hos Kawasaki KX250F, men den reagerar ännu något snabbare i det här fallet. Motorn erbjuder inte riktigt lika mycket vrid i det lägre registret, men det är inte långt ifrån, och rolighetsbetyget på den här motorcykeln är högre än betygsskalan... RM-Z var troligtvis den näst bullrigaste hojen i vårt test, efter KX250F. Även här kommer det nog vara hårfint om den kommer att klara det allt tuffare bullertesterna i standardutförande. AUTOPILOT Ingen hoj kurvar bättre än RM-Z250. Att ändra verklig riktning handlar bara om att ändra den tänkta riktningen, RM-Z250 sköter resten själv. Den skär innerkurvan som ingen annan. Den har en lätt-som-en-plätt-känsla över sig som gör att man bara vill lägga ner den ännu mer i kurvorna. Den hanteras nästan som en 125-kubikare. Överraskande nog har den även stabilitet då det går som snabbast rakt fram. Det enda frågetecknet är fjädringsaktiviteten. För de flesta förare över 65 kilo och/eller snabba förare upplevs hojen vara i mjukaste laget i stort sett hela tiden och kräver hårdare fjädrar. Den är inte farligt mjuk men den är i det mjukaste laget och när det verkligen gäller på racebanan, skulle lite mer motstånd i fjädringen ger mer trygghet när man bromsar kraftigt eller attackerar ett hopp. HÄRLIGA TIDER Alla som hade kört RM-Z tyckte det var en rolig hoj. Den styr som ingen annan, botten- och mellanregistrets kraft gjorde den till en fartig fest att köra. Alla höll utkik efter sanddyner att leka med RM-Z i. Det är en motorcykel på topp, och efter sin första tid i den verkliga världen har den infriat förväntningarna på racebanan mycket bra. FLER ÅSIKTER OM SUZUKI RM-Z250 Stan Burgin Hojens fjädring var mjuk, men jag tyckte verkligen om att köra den. Motorn kändes ganska bra, inte den starkaste men definitivt inte heller den svagaste, och den var riktigt enkel att köra runt banan. Den är ganska snabb genom lös sand, vilket borde göra den till en mycket bra supercrossmaskin. Shannon Warner Som så många Suzukis före RM-Z fick även den mig att le, tack vare den lätta känslan, gensvaret, kraftfulla motorn och sin förmåga att vända ut och in på sig själv. Jag blev ganska förvånad när jag började köra ut ur kurvorna på bakhjulet. Den kändes inte lika stark i det övre registret som KTM och Yamahan, men i botten är den en juvel. Taylor Peet Det här var en rolig hoj att köra. Den kändes riktigt lätt och kraften fanns alltid där när jag behövde den. Jag kunde få runt den riktigt lätt och bromsarna var också mycket potenta. James Iconomou Det här är en cool hoj. Jag gillade den omedelbara kraften och att jag bara behövde röra gashandtaget lite för att den skulle reagera skarpt. Såg jag ett gupp hade jag inga problem att lätta framhjulet över det. Fjädringen kändes bra för mig. Motorcykeln kändes riktigt lätt.
YAMAHA YZ250F FORTFARANDE MED I LEKEN Det är ingen hemlighet att Yamaha YZ250F börjar bli gammal som modell. Medan ramen och fjädringen har fått ordentliga uppgraderingar de två senaste säsongerna, är inte motorn särskilt långt ifrån den motor som lanserades 2001. Det går många rykten om att en ny motor är på gång, men än så länge är det bara baserat på hörsägen. 2008års modell får YZ250F en ny högkompskolv, liksom nytt cylinderhuvud och tändningsförändringar. STATUS QUO Yamaha har inte uppdaterat ergonomin på åratal. Visst, stryinfästningen och styret har förändrats och saker och ting har blivit lite mer moderna, men inga förändringar har varit revolutionerande. I år är fotpinnarna bredare, vilket bidrar till en fin känsla, men handtagen fortsätter att snabba på utvecklingen av skavsår i händerna. Samtidigt är kopplingen något mjukare. MER STUDS I STEGET Högkompressionskolven är ett välbeprövat koncept som många raceteam har använt sig av över hela världen. Bara detta ger mer välbehövlig motorkraft för Yamahan, det ger framförallt extra kraft i botten- och mellanregistret. Det skärper även gensvaret på gasen i det lägre registret, inte lika starkt som Kawasakin eller KTM:n, snarare som Suzukin och bättre än Hondan. Dess andra stora fördel är kraftspridningen. Motorn är stark över ett brett register, även på höga varvtal. YZ250F är snabb, lätthanterlig och den är en mycket bra kompromiss mellan verklig kraft, användbar kraft och stor dos av rolighetsfaktor. YZ:an är också tyst. KTM:n är den tystaste, sedan Yamahan, Hondan, Suzukin och sist och högljuddast är Kawasakin. De första tre kommer klara bullertester med marginal. MJUKT HANDLAG Yamaha har ett rykte om sig att tillverka lätthanterliga motorcyklar. YZ250F erbjuder den bästa känslan i kurvor, men kvickaste är Suzuki RM-Z. Men när du går in i en sväng biter sig Yamahans front ner i marken. Den stabila känslan på hojen över gupp i hög fart, kombinerat med den precisa svängningen, betyder att YZ250F presterar bra i alla avseenden vad gäller hanteringen. Gaffel och stötdämparaktiviteten är även den bra, och de styva fjädrarna hos fjädringen både fram och bak lär passa majoriteten av förare. HÄLSA PÅ I DEN VERKLIGA VÄRLDEN En mängd relevant feedback från konsumenter över hela världen sett till att YZ250F fortfarande är med i matchen. Motor erbjuder gott om kraft över hela registret. YZ250F styrs och hanteras utan problem. YTTERLIGARE ÅSIKTER OM YAMAHA YZ250F Stan Burgin Jag tävlade med Yamaha för tio år sedan, och det känns som om ingenting har förändrats när jag kör en igen. Motorn har fått ett rejält lyft sedan 2007, hanteringen av modellen är lika bra som allt annat, och den har bevisat sin styrka med otaliga banrekord. Det finns mycket att tycka om. Shannon Warner Säkerhet är en viktig sak för mig, och Yamahan fick mig att känna mig supersäker. Det var möjligt att lägga ner allt djupare i varje kurva, säker på att framdäcket skulle finna grepp. Även när fronten försökte sticka iväg kändes den ändå kontrollerad och jag var aldrig ens i närheten av att ramla. Något annat som verkligen stack ut, var hur motorn fortsatte att varva betydligt mer än någon av de andra hojarna. Taylor Peet Jag tyckte att den saknade lite kraft i jämförelse med Kawasakin, men det kompenserades i alla andra avseenden. Den var bra i kurvorna, riktigt mjuk när jag körde snabbt, och jag kände mig tryggare på den här hojen än någon av de andra. James Iconomou Yamaha har aldrig varit min favorit tidigare eftersom de Yamaha jag kört förut inte varit tillräckligt snabba. Den här fick mig att tänka om. YZ250F är snabb, med en motor som är stark hela vägen, och den är verkligen lätt att hantera även i de svåraste av situationer. Det kändes som den mest hastighetsstabila och samtidigt den som var mest harmonisk i hoppen. Jag kunde även ta kurvor bra med den. SISTA GENOMGÅNGEN När alla test var klara, samlades alla testförare för att lista sina två favoriter. Det blev en intressant lista. Samtliga testförare noterade Hondan och Yamahan som sina två förstahandsval. De blev sedan ombedda att köra några snabba varv på tid för att kunna avgöra om deras första instinkt stämde när det verkligen gällde. OCH VINNAREN ÄR... Varvtiderna bekräftade det förarna redan trodde: Alla testförare var snabbast på Hondan och Yamahan. Men när vi frågade vilken motorcykel som de själva skulle köpa, var YZ250F den klara vinnaren, med fyra röster mot en. Den har det bästa helhetspaketet med motor, fjädring, hantering och ett stuk som bidrar till att du som förare spar på krafterna. Hondan och Yamahan gick sida vid sida hela dagen men YZ250F var något vassare vad gällde motorn. Och som en av testförarna sa: "På en helt ren bana skulle man kunna göra snabba varv med Hondan, men om jag skulle behöva komma om andra förare, byta spår och ligga jämsides med någon i ett race, skulle den extra kraften som Yamahan har göra livet lättare. Det är varför den fick bli mitt förstahandsval." VARVTIDER
TESTFÖRARNA
|