Mycket för pengarna

Yamaha XJ6 Diversion är precis som Vmax ett slags spöke från åttiotalet som väckts till liv av Yamaha nu i år. Efter flera år där FZ6 har fått agera som Yamahas instegsmodell är XJ6 tillbaka. Målsättningen är att den ska vara smidigare, med lägre toppeffekt men med en rejälare dos vridmoment på de lägre varvtalen. Dessutom lär prislappen göra den till ett attraktivt alternativ för en del. fastbikes.se har provkört de två nyheterna.

Konceptet påminner i mångt och mycket om Diversion från 80- och 90-talet, men nu i ett helt nytt utförande. XJ6 och XJ6 Diversion är skapta för att vara attraktiva instegsmodeller. För att passa in i det facket är modellen inte lika skarp som FZ6. Den nuvarande FZ6 har runt 100 hästkrafter och i stort sett allt från motorn och chassiet kan spåras tillbaka till 2006 års R6-modell.

Nya XJ6 skiljer sig en hel del från den senaste versionen, med sin uppdaterade FZ6 600-kubiks fyrcylindriga radmotor, nya chassi och modifierade ergonomi. Allt har utförts för att göra XJ6 så pass smidig och lättkörd som möjligt. Och lättkörd är den utan tvekan. Det första som slår mig är att motorn jobbar mjukt och XJ6 smyger omkring snällt på Sydneys gator.

Enligt specifikationen är motorn på 78 hästkrafter (vid 10000 varv) och med närmare 60 newtonmeter vid 8500 varv, vilket är nära på identiskt med vad motorn hos Honda CBF600 har att erbjuda. Dessa sexhundrakubikare gillar höga varvtal av naturen men i det här fallet nås maximalt vridmoment 1500 rpm tidigare än hos FZ6. Det här betyder även att XJ6 är lättare att komma iväg med och intensiv stadskörning med ideliga starter och stopp passar den perfekt.

Det tog någon minut att vänja mig vid motorcykelns ergonomi som bäst passar kortare och mindre förare. Men så snart jag vant mig vid detta kunde jag njuta av körningen i fulla drag. Manövreringen av kopplingen och växellådan sker lekande lätt. Ingenting hos XJ6 känns aggressivt bortsett från strålkastarens aggressiva stuk.

Nivån på finish och design bidrar till ett exklusivare utseende för den här budgetmaskinen. Jag hade egentligen inte ens behövt testa XJ6 för att se att den erbjuder bra valuta för pengarna. Men om jag letade efter en budgetmaskin skulle jag ha varit glad att jag testade först eftersom XJ6 inte alls är så bekväm som den kan verka. I synnerhet inte för längre körsträckor.

Det tog ett tag innan jag kom ut ur Sydney och in på några vackra vägar genom skogen där vi till slut körde på Pacific Highway tillbaka till Sydney. I de riktigt snäva böjarna är fjädringen och tyngden från XJ6:ans 205 kilo inte idealisk. Fjädringen av budgetmodell känns inte helt optimal.

Stålramen passar däremot perfekt för denna motorcykel, men är inte riktigt lika lätt som boxramen av aluminium hos FZ6. Den fina feedback som erfarna förare letar efter saknas. Årets XJ6 och XJ6 Diversion har vad som krävs för att den ska vara så där lagom underhållande att köra men inte mer.

Något som är värt att nämna om däcken är det faktum att Yamaha i det här fallet har valt ett 160 brett bakdäck. Detta bakdäck gör att motorcykeln faller lättare i böjarna samtidigt som den även blir lättare att göra kvicka manövrar med i staden.

XJ6 Diversion skiljer sig från sitt syskon XJ6 med sin halvkåpa. Kåpan är väl utformad och ett attraktivt alternativ för dem som planerar att bege sig ut på mer touring än stadskörning. Den enda stora skillnaden att köra mellan dessa två bortsett från lite extra vindskydd hos Diversion är att backspeglarna sticker längre ut. Detta är extra bra vid touringkörning, men jag upplevde även att speglarna hos den nakna XJ6 var föredömligt bra. En bidragande orsak till detta är naturligtvis det faktum att den tystgående motorn genererar minimalt med vibrationer. Det finns en del högfrekventa vibrationer som kan kännas både hos styret och fotpinnarna, men först efter många mils körning, och jag stördes inte särskilt mycket av detta.

Vad som däremot började besvära mig efter några kilometer var den tunt vadderade sadeln. Redan efter alldeles för få kilometer började min bak värka en del. Den låga sadelhöjden fick mig att kännas ganska stor på cykeln och eftersom fotpinnarna skrapar mot vägbanan i ett redan ganska tidigt läge kan du inte sänka dem heller. Så jag fann mig själv att försöka flytta rumpan bakåt under körningen för att hitta lite mer sadelstoppning och få en rymligare körställning. Det hjälpte inte riktigt, och jag ser en stor möjlighet öppna sig för eftermarknadens tillverkare av komfortabla gelsadlar.

Väl tillbaka inne i Sydney vankades det fotosession framför Sydney Harbour Bridge som populärt kallas Coat Hanger. Här fick vi tillåtelse att köra på bakhjulet och busa i största allmänhet. På första växeln är det lätt att få lite luft under framhjulet. XJ6 är en fantastisk stadscykel eller pendlarhoj och jag vill påstå detta är en budgetmaskin med stil.

Instrumenten är lättavlästa och identiska på båda XJ6-modellerna. Till vänster visas aktuell hastighet digitalt och till höger anges motorvarvet med analog visare.

Både XJ6 och XJ6 Diversion tillverkas även med ABS-bromsar men Yamaha Motors Scandinavia har valt att endast ta in modellerna utan ABS till Sverige.•

=Yamaha har nu fyllt ett tomrum i modellprogrammet och totalt sett tror jag att XJ6 och XJ6 Diversion erbjuder bra valuta för pengarna. Den höga finishen gör att modellen ser dyrare ut än det i själv verket är. Om du skulle tröttna på XJ6 efter ett tag lär det inte ställa till något större problem då den lär stå sig bra på begagnatmarknaden.
Avigsidor för mig är den tunt vadderade sadeln, men allt annat är som förväntat för en modell inom detta marknadssegment.

+ Bra valuta för pengarna. Lätt att komma överrens med motor och förarergonomi. En mycket bra motorcykel för i synnerhet stadskörning.

-Tunt vadderad sadel. Inte tillräckligt häftig för att du ska känna dig särkilt upphetsad efter smekmånaden.

Film om 2009 års Yamaha XJ6 och XJ6 Diversion

{youtube}lYkMwodYhAA{/youtube}

Yamahas reklamfilm för Yamaha XJ6

{youtube}g3JTrof8IQQ{/youtube}