32-åring i 374.715km/h
Leslie, som slagit flertalet hastighetsrekord på land är faktiskt den första kvinnan att komma med i Bonneville 200mph Club på en vanlig motorcykel (snarare än med ett av för ändamålet strömlinjeformat höghastighetsbygge...), vann även 2008 års AMA Racing Female Rider of the Year Award. "Jag är hopplöst fast i motorcyklar - jag verkligen älskar motorcyklar och människor som är inblandade i motorcykelåkandet", säger Leslie, som också är entreprenör och äger High Five Cycles, en butik för begagnade motorcyklar i Dallas, Texas.
Racehojen grundar sig på en 2002-års Suzuki Hayabusa. Det är kraftigt modifierad tack vare Scott Horner på Chef's Up Performance och Rhys Griffiths från Apex Speed Technologies. Cykeln är turboladdad, den har ett Airtech-chassi, en lock-up-koppling och en riktigt smart motorstyrenhet från Apex. Leslie har två motorer till cykeln som Scott byggt, en för att köra med i 1350cc-klassen och en strokermotor för 2000cc-klassen.
I år körde hon även en Honda CBR 1000 i produktionsklassen. Det hade några ändringar gjorda på grund av de begränsningar som finns för klassen. Den drevades om och fick styrenhet från Bazzaz monterad, och efter det kunde hon sätta världsrekord med cirka 309km/h! Man hade väldigt lite tid att förbereda för allt, så borrning av bultar för att montera säkerhetstrådar gjordes på Bonneville under tävlingsveckan. Leslie mötte hårt motstånd i Rosey Lackey på en MV Agusta, men tog alltså slutligen hem segern.
Hon vill själv skruva med sina cyklar, men Scott gör nästan allt med turbo-cykeln. Leslie lär sig mer och mer om elektronik tack vare Rhys, och är förvånad över hur mycket data en styrenhet loggar. Den sparar GPS-data, spjällposition, turbotryck, bränsletryck, vattentemperatur, hjulhastighet och mycket mer. Leslie hjälper till med mindre reparationer och underhåll samt en del motorbyten.
I Dallas, Texas, äger och driver Leslie en hojbutik som erbjuder service, säljer reservdelar och begagnade motorcyklar. Det är inte ovanligt att hitta henne i verkstaden görandes oljebyten, rengöring av förgasare, kedje- och drevbyte, eller demonterar något som skall skickas iväg för lack. Leslie har gjort en hel del bilreparationer också, allt från att byta startmotorer, renovera automatiska växellådor till att byta hela bakdelar. De flesta av hennes nio hojar är av senare modell och har på sistone inte behövt mycket mer än vanligt underhåll.
Leslie började tävla i hastighetsrace på land år 2007. Att åka till Bonneville hade alltid varit en dröm, något hon hade läst om under en lång tid. Det är det enda stället på jorden man kan hitta ett sådant brett spektrum av maskiner, och de människor som anordnar evenemangen tillsammans med alla andra förare är några av de finaste människor Leslie någonsin träffat.
Hon började själv köra när hon var 16 år gammal, då hon köpte sig en motorcykel bara för att använda som rent transportmedel. Vid 19-års ålder gick hon en roadracingskola och efter det var hon fast. Det fortsatte med tävlande lite till och från under en tid...
Dessutom, förutom som innehavare av SCCA-licens för bil, har hon också agerat föråkare i Baja 1000, och skulle gärna delta i tävlingen någon gång snart. Fick också möjligheten att köra några repor på en Prostock Dragbike förra året och hoppas att komma tillbaka ut på dragstripen igen. Efter att ha försökt sig på motocross för flera år sedan, och trots att hon tyckte det var ganska roligt, kom hon fram till att det inte är hennes grej och att hon inte är gjord för att flyga genom luften på en cykel!
I garaget har Leslie flera cyklar, mest av allt kör hon dock sin Honda CBR 1000 -08 varvat med en Ducati 998. Hon har också en Honda CRF 450 motard som flitigt sladdas genom staden på, för det är en sådan bushoj! Höghastighetskörning försöker hon hålla sig till under tiden på saltet i Bonneville. Vidare erkänner hon dock att det förekommit en del, aningen för många, fortkörningsböter genom tiderna. Ett fåtal i de högre regionerna, men det var för länge sedan...!
För övrigt älskar Leslie MotoGP. Hon har varit på plats och sett tävlingar i Motegi, Valencia, Laguna Seca, och Indy. Alla förare är fantastiska framförandes några av de mest sofistikerade maskiner som finns. Att bara vandra runt i depån och titta på cyklar är något utöver allt annat, speciellt med alla beundransvärda förare kring sig.
Inför sina egna race förbereder sig Leslie mentalt på allt hon har att göra från startlinjen. Mentala anteckningar över kroppsställning görs och används sedan som grund för att försöka förbättra den varje körning. Aerodynamik är mycket viktigt i denna sport, så att få så mycket av kroppen i lä som möjligt är mycket betydelsefullt.
Första repan på salt i år gjorde henne lite nervös. Efter att från startlinjen ha tittat ner längs banan gjorde sig senaste besöket här påmint. Förra året slutade nämligen med en vurpa i över 160km/h. Resultatet blev sju brutna revben, en punkterad lunga och hjärnskakning. Efter en helikoptertransport från Bonneville till sjukhuset i Salt Lake City, räckte det ändå med att stanna på sjukhuset över natten. Redan dagen efter och en lång körning hem var hon på arbetet. Med i bagaget hade hon nersatt rörelseförmåga samt att de kommande sex veckorna tillbringades sittandes sovande i sängen.
Men dessa tankar i huvudet var hon tvungen att sätta stopp för i år. Efter första körningen ner för saltbanan var hon tillbaka i toppform och redo att sätta nya rekord. I all tävlingsidrott finns det risker och Leslie försöker att minimera sina så gott det är möjligt. Efter att åt ena hållet kommit upp i 371km/h och därmed kvalificerats för rekordförsök, hände det på återvägen som inte fick hända, i 386km/h gick en vevstake genom motorblocket. Det var bara att vara glad och tacksam att inget låste cykeln. Trots incidenten blev den genomsnittliga hastigheten hela 376km/h och därmed det nya världsrekordet på 373km/h. Det resultatet gjorde också Leslie Porterfield till den snabbaste kvinnan i världen på en motorcykel, som var nöjd, även om hon hade ett gapande hål i motorn!
