Vilja av stål

Thomas Josefsen blev lam från midjan och ned i en olycka på motocrossbanan för cirka två år sedan. Nu är han i full gång igen - med benen fastspända hos sin Yamaha YZ450F.

Det är nu ganska precis två år sedan Thomas hoppade för kort på en motocrossträning och föll över styret. Resultatet var bruten rygg och att han blev lam från midjan och nedåt. Nu är han tillbaka på motocrossbanan igen, och i helgen ska han köra uppvisning i samband med finalen i MX Shakedown på Lunner Motorstadion i Norge.

När jag får tag på Thomas ligger han och halvsover i en Caravelle på väg från Lakselv. 210 mil i skåpbil för att få med den ombyggda Yamahan.

- Det är egentligen inte så mycket som är gjort med den. Den har fått en slags bur där jag spänner fast benen. Reglaget för bakbromsen har jag på vänster styrhalva. Jag har använt en slags variator-lösning i stället för vanlig växellåda, men när jag kör 450-kubikare är det egentligen inte så mycket använd för växlar. Nu använder jag bara treans växel och varierar lite på drevningen beroende på banans karaktär.

27-åringen har kört motocross sedan 1990 och den stora skillnaden är att köra utan att använda benen.

- Det gäller att placera överkroppen riktig både vid acceleration och bromsning, och så tränar jag som fan för att hålla igång överkroppens muskler.

Yamahans originalsadel var inte speciellt bra för en som inte kan klämma fast runt den med benen.

- Det fungerade väldigt dåligt, men nu har jag i stället satt på ett gokart-säte där jag har tagit bort det mesta av ryggdelen. Det ger tillräckligt med stöd i sidorna för att hålla mig på plats.

Thomas hade egentligen tänkt att köra en del tävlingar i Sverige i år, men det blev det dessvärre inte något av.

- Problemet är att jag får så vansinnigt ont i ryggen när jag hoppar, så jag får hitta på något som ger bra stöd åt ryggen. Det är ju inte någon vits i att resa till Sverige och sedan bli tvungen att ge upp!

I stället har det blivit ett par crosstävlingar här hemma, samt en endurotävling i Skipagurra.

- Mycket av körningen ägde rum i våt sand, så det blev några vurpor i ganska hög fart. Det är i grunden det värsta. Först och främst för att jag sitter fastspänd och inte kan göra annat än att följa motorcykeln när den kastas runt. Det gör att det blir en del strul när det går galet. Dessutom förlorar jag mycket tid på att jag inte kommer upp igen utan hjälp.

I Skipagurra hade jag med mig en följeåkare som var med för att hjälpa mig upp igen om olyckan skulle vara framme, och då klarade jag mig ganska bra. Varvet var på 5-6 kilometer och det gällde att köra flest antal varv på en och en halv timme. Jag körde 14 varv och blev sist av de som fullföljde tävlingen.

Två av Norges främste förare inom motocross och enduro är fulla av beundring för Josefsen.

- Jag såg honom första gången på en träning i Alta och blev verkligen imponerad, säger Kenneth Gundersen.

- Det måste vara förfärligt tungt att köra utan att använda benen, men det värsta är att han kör fort också. Jag hade aldrig i världen vågat att köra fastspänd på det sättet. När han faller ligger han bara och väntar till någon reser upp honom igen, och så är det full gas vidare. Det är bara att ta av sig hatten, fortsätter Kenneth.

Rallyföraren Gjermund Frostad har blivit Yamaha-förare efter att han gett upp den aktiva rallykarriären, och det är han som har bjudit in Thomas till finalen i MX Shakedown.

- Det han gör är så imponerande att vi ville få honom med för att visa vad man kan få till med mod och vilja. Allt för många av oss klagar på ett ömmande knä eller något litet skrubbsår, och så kommer den här killen och bara ger järnet. Han vägrade att ta flyget hit ner. I stället insisterade han på att ta bilen, så att han kunde ta med sin motorcykel och köra själv, berättar en mäkta imponerad Gjermund Frostad.