Göran Segerlund och Mattias Särnholm lastade bil och släpvagn för en helgs Enduro i de värmländska skogarna.

Vad som skulle bli en upplevelse utöver det övriga slutade på Karlstads sjukhus. Det började direkt med en punktering på Mattias bil då en spik hade gått in i däcket och gnagt sönder corden på sidan av däcket, vilket slutade ett par tusen kronor senare med två nya däck, har man en fyrhjulsdriven bil så måste man byta båda däcken på samma axel.

Väl framme på plats hos Göran på GMC i Karlstad lastade ur hojjarna och klädde på oss för två långa dagar i sadeln. Mattias på en sprillans ny GASGAS 300 Nambotin och Jag hade fått låna en Suzuki RMZ 450. Normalt åker jag en Honda CRF 250X från 2008. Fler deltagare började trilla in vid 8:30 på lördag morgon, totalt blev vi 14 stycken glada enduroförare.

Kl 9:00 rullade vi ut ur Karlstad och färden gick mot Norska gränsen, efter en transport på asfalterade vägar svängde vi av in i skogen mot Segmon. Vad som skulle bli en lättare uppvärmning i ett sandtag slutade med en lättare vurpa som tyvärr resulterade i att mitt nyckelben lossnade från axeln, så här ifrån får Mattias ta över och berätta hur körningen var genom dem Värmländska skogarna.

Med Göran levererad till akuten kunde vi andra köra vidare mot Abbas stugby i Vägsjöfors. Vi hade nu cirka 8 timmars körning framför oss innan vi skulle få mat och en välförtjänt öl. Vägen upp mot Norska gränsen blev en härlig blandning av all tänkbar terräng, så som härlig trollskog med stigar direkt tagen ur en Bauer målning och asfaltsträckor som påminner om långa rakan på Spa.

SMHI hade även gått ut med varningar i Värmlands län för höga vattenflöden så fanns det rejält med blöta passager och strida forsar att köra igenom. Vid en passage i en fors lyckades Martin hitta ett hål på botten och gick om kull och dränkte sig och sin KTM. Strömmen var så stark att både Martin med hoj var på väg att fortsätta till Vänern. Efter tömning av hojen gjorde ett antal startförsök, men icke... Vi bogserade honom till närmsta väg för att bli hämtad. Efter dessa två incidenter så flöt resan på som planerat.

För mig (Läs: Mattias Särnholm) var det mitt första Enduroäventyr på det nya tvåtakts GasGas till de andras förtret, för jag envisades med att ligga i täten...

Göran på GMC med sina två guider, Henrik och Staffan hade lagt ner ett fantastiskt arbete på att hitta stigar och hinder i olika svårigheter. Upplägget på körningen var så pass tuff att man var tvungen att hjälp varandra då och då.

När man bor i Stockholm som jag gör är man inte bortskämd med riktigt små slingrande grusvägar att ligga på rad och bara toksladda på. Fantastiskt!

Andra partier var det betydligt långsammare tempo med kärr, branta steniga backar med hal mossa och tät snårig skog.

Väl framme i stugbyn var det genomgång av hojarna och den där ölen jag längtat till.

Efter en god natts sömn och en rejäl frukost var det dags att hoppa på hojarna igen.

Dagen inleddes med ett lätt duggregn som senare under dagen övergick till ett ihållande regn. Även den här dagen var en fantastisk blandning av olika typer av körning. Transportsträckorna var svinkalla på grund av regnet, så var det uppskattat när vi väl kom fram till några specialprov där vi kunde lägga av oss packningen och köra upp temperaturen i kroppen med riktiga endurospår. Lätt nerkylda men väldigt nöjda efter två dagars körning återvände vi till GMC i Karlstad.

Vi har redan bokat in nästa års körning och då får vi hoppas att Göran kommer att köra längre än första milen, vilket han själv instämmer på.•