Visst är det en vacker tanke. Men inte särskilt realistisk, med noll dödade i trafiken. Det mesta talar nu för att delmålet om minskningen av antalet döda och skadade i trafiken till år 2020 inte klaras. Målet för 2020 är högst 220 dödade och 4 000 allvarligt skadade personer i trafiken. 2015 dog 260 personer i trafiken och varje år skadas nästan 5 000 personer allvarligt. Det är möjligt, om än inte troligt, att målet om antalet omkomna på 220 personer kan uppnås, men målet på max 4000 allvarligt skadade ligger för långt bort och kommer inte nås.

– Vi ser att det behövs ordentliga trafiksäkerhetssatsningar nu och framåt, men i stället har vi sett motsatta åtgärder som exempelvis nermonteringen av trafikpolisen, utglesning av besiktningsintervallen och att regeringen sviker sitt vallöfte om ett tydligt förbud mot Rattsurf, säger Erik Kjellin, trafiksäkerhetsansvarig på Motormännen.

Trafiksäkerhetsarbetet i Sverige bygger på Nollvisionen. Nollvisionen beslutades av riksdagen år 1997 och är en vision om en vägtrafik där ingen människa dödas eller skadas allvarligt, men också en strategi för hur vi ska uppnå säker vägtrafik enligt visionen. Riksdagen beslutade i juni 2009 om ett etappmål för trafiksäkerhetsarbetet, vilket innebär att antalet dödade ska halveras och antalet allvarligt skadade minska med en fjärdedel från 2007 till 2020. Det motsvarar max 220 personer döda i vägtrafikolyckor 2020 och högst 4 000 allvarligt skadade. Även på EU-nivå tillämpas etappmål för att driva på trafiksäkerhetsarbetet. Nuvarande etappmål är att antalet dödade ska halveras mellan 2010 och 2020. En sådan reduktion skulle i Sverige motsvara max 133 dödade.

– Hade Sverige följt EU-direktivet om en halvering av dödstalet på vägarna mellan 2010-2020 hade vi tidigare varit tvungna att ta till kraftfulla åtgärder. Tyvärr antog vi inte den utmaningen och vi har inte heller längre samma utvecklingskurva i att minska antalet dödade och skadade i trafiken som vi har haft tidigare. Nu har vi istället fastnat på 2010 års nivåer och lyckas inte längre pressa siffrorna neråt på samma sätt, säger Erik Kjellin.

Fordonen har blivit säkrare och skyddar föraren och passagerarna betydligt bättre än äldre fordon. Vägarna har blivit mer förlåtande och mötesseparering förhindrar frontalkrockar som ofta har dödlig utgång. Men den mänskliga faktorn har inte riktigt har hängt med i teknikutvecklingen. Fortfarande finns trötta, berusade eller drogpåverkade förare ute i trafiken som nästan aldrig åker fast i kontroller. Fortfarande finns de som gladeligen struntar i hastighetsgränser, högerregler, ljussignaler eller annat som höjer säkerheten och underlättar samspelet i trafiken.

– Vi ser att olyckorna med oskyddade trafikanter ökar och här finns det hög förbättringspotential. Infrastrukturen måste utvecklas. Det behövs fler cykelbanor och på flera vägar måste trafikslagen separeras. Samtidigt behöver trafikbeteenden förbättras och hjälmanvändningen öka. Med dessa åtgärder kan antalet dödade och skadade oskyddade trafikanter minska, avslutar Erik Kjellin.