Riksförbundet M Sveriges vägombud har kört över 20 000 mil och kartlagt hur ytojämnheten ser ut på Sveriges vägnät. Undersökningen visar en stor skillnad i vägkvalitet mellan norr och söder med påtagligt sämre vägar i skogs- och glesbygdslänen. Sämst är vägarna i Norrbottens län, följt av Västerbottens län.
– Det finns ett starkt samband mellan vägsträckors ytojämnhet och försämrad trafiksäkerhet. Ett ojämnt underlag innebär sämre kontakt mellan väg och däck vilket resulterar i ett försämrat grepp. Olyckskvoten ökar i takt med ökande ytojämnhet. Inte minst ökar risken för singelolyckor kraftigt på ojämna vägar, säger Tony Gunnarsson, sakkunnig i trafiksäkerhet på Riksförbundet M Sverige.
Effekten på trafiksäkerheten blir som mest allvarlig i kombination med halt väglag och utöver trafiksäkerhetsaspekterna leder en ojämn vägyta till ökat buller, minskad komfort, förslitningar på fordon, sämre avrinning samt försämrad vinterväghållning.
Undersökningen visar att kvaliteten är förhållandevis hög på Sveriges Europavägar där det endast är korta vägavsnitt på framför allt E18, E4 och E6 som inte håller en hög kvalitet. Vad gäller riksvägar är det flera vägar med längre vägavsnitt som har en sämre kvalitet medan många länsvägar har betydligt sämre resultat. Framöver väntas standarden på det svenska vägnätet sjunka.
– Vi väntar oss sämre vägar framöver. Nedbrytningshastigheten av vägnätet går allt snabbare till följd av ökad mängd tyngre trafik och eftersatt underhåll. Trafikverket har en underhållsskuld till vägnätet på 23 miljarder kronor och tvingas fokusera på akuta lappningsåtgärder. Oroligheterna i omvärlden har dessutom ökat priserna på insatsvaror för asfaltsproduktion, vilket gör att många infrastruktursatsningar får skjutas upp eller ställas in, säger Tony Gunnarsson.
Mätresultaten synliggör en stor skillnad i vägkvalitet mellan norr och söder med påtagligt sämre vägar i skogs- och glesbygdslänen. Sämst är vägarna i Norrbottens och Västerbottens län.
– Vår mätning bekräftar att vägarna är sämre i norra Sverige. I norr är vägarna mer utsatta för tjälskador. Dessutom är vägunderhållet underfinansierat vilket drabbar Norrland och landsbygden, när Trafikverket tvingas prioritera de högtrafikerade vägarna mellan storstäderna. Skogslänen kommer att stå som förlorare med sämre trafiksäkerhet och längre pendlingstider som följd.
Om undersökningen: Under 2021 körde Riksförbundet M Sveriges vägombud cirka 20 000 mil på svenska vägar och mätte vägkvaliteten med hjälp av en teknik där en vibrationssensor inbyggd i en smartphone registrerar ojämnheter i vägen. Alla insamlade data har genomgått en manuell kontroll så att felaktiga mätningar, där man till exempel kört genom ett vägbyggnadsområde tagits bort.
Länen rankade efter vägkvalitet, från sämst till bäst:
Norrbottens
Västerbottens
Västmanlands
Örebro
Värmlands
Jämtlands
Uppsala
Gävleborgs
Dalarnas
Västernorrlands
Stockholms
Skåne
Kalmar
Hallands
Östergötlands
Södermanlands
Gotlands
Blekinge
Västra Götalands
Kronobergs
Jönköpings
Landets sämsta länsvägar:
Län Vägnummer %Bra %OK %Ej OK %Dålig %UK 2021
Jämtlands 314 84,8% 8,0% 3,4% 3,8% 7,2%
Norrbottens 392 87,3% 6,3% 3,3% 3,0% 6,3%
Norrbottens 373 94,2% 0,7% 1,2% 3,9% 5,1%
Norrbottens 356 91,7% 3,4% 1,6% 3,3% 4,9%
Jämtlands 336 90,8% 4,5% 2,4% 2,3% 4,6%
Landets sämsta riksvägar:
Län Väg nr. %Bra %OK %Ej OK %Dålig %UK 2021
Norrbottens 98 91,4% 5,0% 1,7% 1,9% 3,6%
Norrbottens 94 94,2% 2,3% 1,3% 2,2% 3,5%
Västernorrlands 86 95,3% 2,6% 1,2% 0,8% 2,0%
Gävleborgs 83 96,7% 1,4% 1,1% 0,8% 1,9%
Örebro 63 93,5% 4,8% 1,0% 0,6% 1,7%
Landets sämsta Europavägar
Län Väg nr. %Bra %OK %Ej OK %Dålig %UK 2021
Uppsala 18 96,0% 2,7% 0,8% 0,5% 1,3%
Västerbottens 4 98,2% 0,8% 0,6% 0,5% 1,1%
Skåne 6 96,8% 2,2% 0,7% 0,3% 1,0%
Norrbottens 45 97,6% 1,4% 0,5% 0,4% 1,0%
Skåne 20 96,7% 2,4% 0,7% 0,2% 0,9%