Motormännens vägombud har granskat kvaliteten på 83 700 km av Sveriges statliga vägnät och kan presentera exklusiva siffror och kartor – län för län. Resultatet visar att 0,7 procent av det undersökta europavägnätet, 0,5 procent av riksvägnätet och 1,1 procent av länsvägnätet är underkänt och håller så låg kvalitet att det är obehagligt att trafikera och kostsamt att reparera.
För femte året i rad presenterar Motormännen en granskning av tillståndet på det svenska vägnätet, uppdelat på europa-, riks- och länsvägar. Det sekundära och tertiära länsvägnätet (mindre vägar med vägnummer 500 och uppåt) har exkluderats i redovisningen, vilket innebär att endast det primära länsvägnätet, med vägar som kan förväntas hålla hög kvalitet, redovisas.
– Vår granskning visar det svenska vägnätet generellt har hög standard. Samtidigt ser vi att skillnaden i vägkvalitet är stor mellan norr och söder med påtagligt sämre vägar i skogs- och glesbygdslänen. Stockholms län har hamnat längre ner på listan än tidigare år. Det tyder på Trafikverket inte hinner med sitt underhållsansvar när trafiken ökar, säger Carl Zeidlitz, trafiksäkerhetsansvarig på Motormännen.
Av de 20 sämsta riks- och länsvägarna ligger 19 i Norrland. E45 genom Norrlands inland är återigen den europaväg som håller lägst standard i undersökningen. E4, E18 och E20 i Stockholms län återfinns också på listan över de tio sämsta europavägarna.
– Dåliga vägar betyder ökade driftskostnader för staten och försämrad trafiksäkerhet för den enskilde. Det innebär också längre restider, ökade fordonsskador och ökade kostnader för såväl företagens som hushållens transporter. Det är en ren baklängesaffär att spara på nödvändigt vägunderhåll, säger Carl Zeidlitz.
Hög vägstandard har stor betydelse för såväl framkomlighet som trafiksäkerhet. Skrovlig vägyta leder till försvårad vinterväghållning och till att vatten som samlas i sprickorna fryser till is, vilket riskerar att försämra vägens tillstånd ytterligare. Fördröjt underhåll kan hastigt ge dramatiskt ökade underhållskostnader. Studier visar också på ökade koldioxidutsläpp vid eftersatt vägunderhåll.
Undersökningen har genomförts av Motormännens vägombud, som är ideellt arbetande funktionärer i Motormännens lokal klubbar. Undersökningen har tittat på ytojämnheten i vägbanan genom att använda vibrationssensorn som finns inbyggd i moderna telefoner. Kartläggningen har skett i samverkan med Roadroid AB och med stöd av Hertz, Synoptik, Telia och Assistanskåren.
LÄNK: Interaktiv karta – granskning av vägkvalitet i Sverige 2018
Samtliga länsavsnitt i rapporten innehåller:
Länets undersökta riksvägar, rangordnade från sämsta till bästa.
Länets undersökta länsvägar, rangordnade från sämsta till bästa.
Kvaliteten på länets undersökta riksvägnät i jämförelse med medeltalet för Sveriges län.
Kvaliteten på länets undersökta länsvägnät i jämförelse med medeltalet för Sveriges län.
Källa: Motormännen