För en motorcyklist kan blödande asfalt på mindre än en meter vara förödande. Halka på en så liten del av vägen kan lätt missas vid nuvarande friktionsmätningar. I en ny studie av VTI rekommenderar forskarna därför en ny mätmetod.
I Sverige genomförs friktionsmätningar på vägnätet enligt detaljerade riktlinjer från Trafikverket. Riktlinjerna säger att friktionstalet ska räknas över 20 meter, vilket är anpassat för personbilar men inte motorcyklar. Detta innebär att mätavsnitt kan innehålla kortare delar av en väg med exempelvis blödande asfalt, utan att områdena uppmärksammas. Blödande asfalt är en felaktig asfaltsblandning vars oljehalt är hög. Med vatten på blir den mycket hal.
– För en motorcyklist kan blödande asfalt på mindre än en meter vara förödande. En sådan halka kan lätt missas vid mätning med dagens riktlinjer, säger Christopher Patten, forskare på VTI.
Resultaten tyder också på att vägmarkeringar har ett betydligt lägre friktionsvärde än torr asfalt, det vill säga de är halare och har ungefär samma friktionsvärde som våt asfalt. Även så kallade snabellagningar har ett relativt lågt friktionsvärde när de är torra och blir ännu halare om vatten kommer på.
– Vi rekommenderar att metoden för friktionsmätning vidareutvecklas så att friktion beräknas för sträckor om cirka en meter och att mätningar utförs för olika väglag, både torrt och vått. Metoden skulle kunna tillämpas vid exempelvis olycksdrabbade vägavsnitt eller tillfälliga lagningar av vägbanan, säger Christopher Patten, forskare på VTI.
Det är flera faktorer som samverkar till friktion. Exempelvis påverkar däcktyp, däcktryck, däcktemperatur, mönsterdjup, fordonets totalvikt och fjädringsinställningar friktionen mellan vägbanan och fordonet. Forskarna anser också att friktionsmätningar bör kopplas till förarens upplevelse av väggrepp.
– Vi ser att det är viktigt att göra en utvärdering av en ny typ av vägutformning. Viktigt att trafikmiljön utformas så framkomlighet och säkerhet fungerar för samtliga trafikantgrupper, säger Maria Wedin Trafikskadeexpert på Länsförsäkringar.
Om projektet
I projektet gjordes tre delstudier: 1) PFT för MC, friktionsmätningar genomförda på ett sätt som är mer anpassat till motorcyklisters situation. 2) Bygdeväg – om cyklister på landsväg och en ny vägutformning. 3) Hur nära är nära? – En experimentell studie om avstånd till sidohinder på cykelbanan från cyklistens perspektiv.
Projektet ingår i ett treårigt forskningsprogram om oskyddade hjulburna trafikanter som finansieras av Stiftelsen Länsförsäkringsbolagens Forskningsfond. Programmet som avslutades i oktober 2017.
Källa: VTI